Skandiamannen

Apropå Stigs risktagande så är frågan varför gärningsmannen Stig skulle vilja vara med på rekonstruktionen, med tanke på att hans uppträdande i Rapport bl.a.

Förklaringen skulle väl då vara att han än en gång skulle vilja befästa sin roll som vittne med förklaringar som att:
"titta på klockan" istf. "ta fram vapnet"
"ha pekat ut riktningen för polisen" istf. "hållit ut handen med en revolver i"
"sprungit efter polisen" istf. " sprungit iväg som gärningsman"

(Kan också upprepa att jag tycker dessa förklaringar passar just bra i en bok... men är så otroligt långsökta..)

Jag har ett annat påpekande.
Den där sk mördartrappan och gränderna runt omkring är faktiskt satans jobbiga att springa runt i och därför tror jag inte att varken skandiamannen eller Christer Pettersson hade klararat av detta.
Nu är inte jag i toppkondition längre men jag har en bakgrund som gammal långdistanslöpare och jag fixade inte att springa i den där trappan och runt gränderna bredvid ens sommartid med full klädsel och med packning.
Enligt min mening är mördaren en yngre person. Christer Andersson som var 32år vid tillfället för mordet och dessutom ägde en revolver passar mycket bättre in som mördaren.

Alla verkar vara överens om att SE sprang in i gränden, och den avgörande frågan är alltså om han sprang in där före eller efter poliserna. Det man får titta på är väl då vittnesmål från sådana som har sett människor springa in i gränden. Ett vittne som har sett människor springa in i gränden (och som dessutom var bra placerad) är Jeppsson, och enligt Jeppssons vittnesmål sprang alltså en man in där innan poliserna sprang in:

Finns det fler vittnen än Jeppsson som har sett människor springa in i gränden? Och i så fall, i vilken ordning?

”HO hade kunnat läsa sig till vad SE berättade för honom 20 minuter efter mordet”.
Detta är sannolikt en väldigt speciell händelse som HO borde minnas mycket väl.
När SE berättar om LJ på ett sätt som bör knyta honom till brottsplatsen som vittne börjar man också söka alternativa förklaringsmodeller.
Precis som med den blå täckjackan. Det väger plötsligt tyngre att Lisbeth aldrig berättat om att hon sagt detta än att hon faktiskt upplevde att gm bar blå täckjacka. Att ens sätta sig i rätten inför ögonen på hela Sverige och Lisbeth Palme berätta en sådan historia utan att ens bli ifrågasatt. Troligen bekräftade Lisbeth detta eftersom hon inte någonsin sagt emot.
I båda fallen som bör påvisa att SE var på brottsplatsen går man så offensivt ut med den alternativa förklaringen att den självklara slutsatsen att han var på brottsplatsen dränks i krystade sidoresonemang som på taffligast tänkbara sätt ska bevisa motsatsen.
Ungefär som då KP satt och svettades med sina linjer längs Luntmakargatan och Tunnelgatan. Pladder om smala sektorer och skymmande bilar för en person som stod på den västra sidan av Sveavägen, för att till slut fastslå att SE måste sett LJ då han tittade över axeln från trappkrönet.

Språngmarschen kan inte ha ägt rum eftersom poliserna var försvunna, men inte en tanke på att SE kan ha avvaktat ytterligare en halv minut innan han sprang. Han säger aldrig att han sprang då poliserna var vid byggbarackerna, det är bara en tolkning man gör av ren illvilja.
Man förklarar inte hur han ens kunnat veta när poliserna sprang i förhållande till den fas som ambulanspersonalen befann sig i arbetet.
Inte heller har man förklarat hur SE kunde känna till att ytterligare en polisstyrka kommit till platsen exakt i samma skede som han var ute på sin rundtur på mellan 1-2 minuter. ”Palme lades på bår och fördes in i ambulansen. Fler poliser hade kommit till platsen”.
Christer Persson i Norrmalmspiketen säger att Palme lades på bår och fördes in i ambulansen då de kom.

SE har alltså redogjort för flera korrekta skeenden. Södermalmspiketens ankomst strax efter Gösta Söderströms ankomst. Polisernas språngmarsch, Sollentunaambulansens ankomst, arbete och avfärd från platsen, Norrmalmspiketens ankomst i slutskedet av ambulanspersonalens arbete på platsen. Troligtvis hörde han också YN lämna sin beskrivning i samband med att han kom tillbaka.

Detta är något som bör förklaras på annat sätt än att han hade tur. För just detta hade han inte kunnat läsa sig till.

Att LL bekräftar SE:s närvaro förklaras bort.
Att JA identifierat honom förklaras också bort.

Att poliserna var ointresserade är också något som går i linje med vad ett flertal vittnen sagt, alldeles oavsett vad ett par poliser 34 år senare slår sig fria från sådana anklagelser.
Man släppte helt enkelt iväg många vittnen utan förhör, och helt utan att uppta personuppgifter, sedan kan KP och HM sitta på presskonferensen och låtsas vara indignerade över att SE hånar polisen. Det han säger är helt enkelt sanningen.

Ovan på detta, kommer den osannolika historian om den fridsamme grafikern med en drygt kilot tung revolver i bögslungan förvandlats till doktor Hyde på en sekund, sprungit ett varv på åsen och sedan återkommit till arbetsplatsen och återgett detaljer som han inte kunnat veta.
Ni som sitter här i tråden och ältar samma gallimatias dag ut och dag in:
Skäms ni inte?

Tolkning av ren illvilja att SE’s rusning sker när poliserna är i höjd med barackerna är väl ändå att ta i...?

I förhör två och tre så tycks SE springa efter poliserna mer eller mindre med en gång när poliserna hunnit en bit bort.

I förhör fyra dock; När polisen är i ungefär höjd med barackerna... så slår det SE om den blåa täckjackan och han blir förtretat att han inte sade detta samtidig... ”eftersom jag är rätt så snabb av mig så beslutar jag mig om att springa ifatt.”

Visst; SE kanske tog sig en funderare i 30 sek vad han ska göra..och sen beslutar sig att springa efter då han uppenbarligen är så snabb.. men jogga som du hävdar i ett senare inlägg?

Du tolkar på ett vis, andra har annan tolkning. Bland annat jag.

Av illvilja tolkar jag dock inte att SE påbörjar sin rusning i tillräckligt god tid för att tycka att det är märkligt att poliser inte syns till.. eller om nu poliserna verkligen har hunnit uppför trapporna; varför möter han inte YN med sällskap?

Jag har ett annat påpekande.
Den där sk mördartrappan och gränderna runt omkring är faktiskt satans jobbiga att springa runt i och därför tror jag inte att varken skandiamannen eller Christer Pettersson hade klararat av detta.
Nu är inte jag i toppkondition längre men jag har en bakgrund som gammal långdistanslöpare och jag fixade inte att springa i den där trappan och runt gränderna bredvid ens sommartid med full klädsel och med packning.
Enligt min mening är mördaren en yngre person. Christer Andersson som var 32år vid tillfället för mordet och dessutom ägde en revolver passar mycket bättre in som mördaren.

Det är inget vittne som haft någon anledning att berätta om eller ens komma ihåg en man som lullar efter poliserna över fyra minuter efter mordet. Dessutom var all fokus på Palme och ambulansmännen. Det var kanske inte så uppseendeväckande som man kan få för sig när man ser SE springa i Rapport?
Det fanns dessutom ingen person inne i gränden.
/.../

När man ser det här klippet så är det nästan chockerande hur rätt ute man var med det första signalementet.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-skandiamannen-tala-om-palmemordet-intervju-fran-1986

Men sedan gick det mesta fel, på grund av Kling & Klang & smarte Stig.

Men hatten ... eller kepsen ... av för TP & KP.