Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

OK, det har jag lite svårt att se/tro men jag är inte sjökapten så visst.

Kanske en länk eller att någon annan kan bekräfta eller dementera?

Bogvisiret måste ju dock ner under vattenlinjen för att knockas av men det kanske funkar så i fören som "bryter" sig fram men inte på övriga delar?

Någon får rita och förklara för mig för jag får inte ihop det...

Edit:
https://www.youtube.com/watch?v=dl5ZE0oHwjU

??

Resonemanget du refererar till syftade endast till att bedöma om 17 ton/s var rimligt inflöde med öppen ramp. Den enkla uppskattningen med en öppning som ”kör in i vågen” visade som jag sa att det inte var uppenbart orimligt. Nu har både SSPA och HSVA simulerat och gjort modellförsök på detta, så vi har betydligt bättre data att tillgå.

Vad gäller kraften på visiret så ser jag ingen motsättning mellan tanken att 1 m djupt vatten forsar genom öppningen under en utsträckt tid ( en del del av vågens period) och att kraften/trycket på visiret är närmast momentant när samma öppning är stängd. Kom ihåg att den momentana kraften från vågen skattas till 5-10 MN under kort tid) vilket är mycket mer än t.ex. tyngdkraften från vattenvolymen vi talade om (17 ton <=> ~ 170 kN).

Edit: en mer relevant jämförelse är att fartyget i stället för att svälja 17 ton vatten per sekund accelererar samma mängd vatten från 0 till sin egen hastighet, 7 m/s (14 knop). Då krävs konstant acceleration a = 7 m/s^2. Kraften på fören blir då:
F = m a = 17000 * 7 = 119 kN
Detta är åter långt mindre än slagkrafterna och inte heller tillräckligt för att övervinna bogvisirets tyngdkraft på ~560 kN.

Det kallas att skapa halmgubbe - man hittar på ett tokigt argument som ingen har uttryckt och så ägnar man kraft åt att motarbeta det argumentet. Tanken var från början att motståndaren ska framstå som korkad. Numera framstår avsändaren som korkad.

Jag beklagar om jag är petig, men bilden till höger är en datorrekonstruktion av hålet. Det är inte ett foto eller stillbild som du eller kan analysera
och dra slutsatser från.

Vännen, du ligger tre dagar efter.

Den myten kommer ifrån samma personer som diktade ihop det sjunkförloppet.

Nej det skrev jag redan dagen efter dokumentären.... Läs tråden från början.

Självklart kan man dra en mängd slutsatser. Eftersom man får förutsätta att dokumentärteamet inte släpper en rendering som skiljer sig från verkligheten så är exempelvis placering av hålet och storleken korrekt. Utifrån dessa två saker kan man dra en kopiös massa slutsatser. Exempelvis att hålet inte sitter i vattenlinjen, att det inte är stort nog att sänka båten osv. Det enda man inte kan säga utifrån den är hur det uppstod. Det är således mycket möjligt att det är en effekt av att fartyget rört sig på botten efter att det sjunkit. Vraket har alltså rullat ett par grader över åren.

Den gängse förklaringen är att smällarna är bogvisiret som
lossnar river med sig rampen och landar på bulben. Det är förvissa
inte alla vittnesmål som passar in 100% (eller alls!) i detta scenario, men det stämmer fruktansvärt mycket bättre än en (1) kollision från sidan.

Den stora frågan är hur snabbt slagsidan (’large heel’) inträffar efter smällarna. Om det är bogvisir och ramp så bör det ta någon minut. Några vittnen vill ha kortare intervall än så, och det får man fundera över.

Men, i fallet kollision (jag talar nu om huvudteorin med kollision med noll vatten på bildäck) så startar vatteninträngningen där och då. Vi behöver minst lika mycket vatten på däck 0 & 1 för att åstadkomma slagsidan, och vi kan inte förvänta oss några 500-1000 ton i minuten (och om det är mer så hade ingen på däck 1 överlevt!). Sålunda kommer det att dröja ännu längre från smällarna innan vi får den stora slagsidan.

Så är det. Jag kan bara inte tänka mig att norske Prof. A. med team har gjort en modell bara från de oklara tv-bilderna som vi fått se. Det finns rimligen något mer.
ROV:en kan väl stanna nästan hur länge som helst där nere?

I bilden du satt ihop linjerar inte skrovet i den animerade bilden med bilden av det teckande skrovet.

Om man lägger de två bilderna av skroven så de linjerar varandra kommer hålet befinna sig i bakkant av det rödmarkerade området och inte mitt på som din sammansatta bild ger skenet av vid en lite för hastig titt.

Huruvida det påverkar diskussionen i övrigt har jag ingen upfattning om.

21.3.1 är inte klickbar.