2020-10-19, 13:45
  #9061
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Om rampen är helt öppen talar vi ~1000 ton/min eller mer, så tiden är inte knapp, snarare tvärtom.

Iden med torpeder är väl ändå lite väl stollig. Om man nu ville sänka Estonia ser man väl till att skjuta under vattenlinjen som med en gammaldags kontakttorped. Inte över vattenlinjen, rakt på fenderlinjen. Jag är också mycket tveksam till att du kan spräcka skrovet med hög rörelseenergi men lågt impulsmoment.

Vad är det för beräkning med 1000 ton minuten innan fartyget vändes mot sjön. Det låter sjukt mycket att vågorna skulle åstadkomma så mycket vatten införsel. 500 ton på 30 s pga vågor alltså ca 17 ton i sekunden = 17 000 liter vatten i sekunden. Då måste väl ändå öppningen befunnit sig under vattenlinjen
Citera
2020-10-19, 13:56
  #9062
Moderator
farbror_barbros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Turphiee
De som reagerade på ljudet är inte med som vittnen i den officiella rapporten. Det är avhandlat flertalet ggr i tråden.

Eftersom det bara är spekulationer, och varken du eller jag var med på båten den natten, eller har varit på någon annan båt när den krockat med ubåtar, så kan vi omöjligt veta hur det känns. Din "poäng" är således en precis lika god gissning som min. Skillnaden är att min gissning är att en kollision men en 1000 ton tung ubåt känns i fartygskroppen, oavsett hur de stöter i varandra.
Det fetade stämmer knappast. Vi har såvitt jag vet vittnesmål från samtliga överlevande från däck 1. Du hittar 20 (?) i sect. 21.3.1 här: https://estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html

Vad gäller kollisionen så var ingen av oss där, men det har väl aldrig hindrat någon att tänka (eller spekulera....). Jag säger så här om teorin om ubåtsfenan:
skrovet på Estonia består av 80-100 mm stålplåt (kolla det uppskurna hålet i Dplay avsnitt 5). Om det står mellan fenan och skrovet så tar jag inte fenan.

Vidare, om fenan slog i skrovet, varför rullar inte ”ubåtscylindern” över och varför är hålet/sksdan inte utsträckt horisontellt?
Citera
2020-10-19, 14:10
  #9063
Moderator
farbror_barbros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av grobiankungen
Vad är det för beräkning med 1000 ton minuten innan fartyget vändes mot sjön. Det låter sjukt mycket att vågorna skulle åstadkomma så mycket vatten införsel. 500 ton på 30 s pga vågor alltså ca 17 ton i sekunden = 17 000 liter vatten i sekunden. Då måste väl ändå öppningen befunnit sig under vattenlinjen
Estonia går nästan rakt mot sjön hela tiden (vind V-SV) men det blir värre vid babordsgiren.

Signifikant våghöjd var 4 m och fribordet ca 2 m. Man kan göra ett enkelt överslag från fartygets fart, v = 6 m/s och öppningens bredd, B ~ 8 m (?). Om vi låter vågens höjd över fribordet vara H ~ 1 m, så får vi följande volym per tidsenhet:

V_dot ~ v B H = 6 * 8 * 1 ~ 48 m^3 /s.

Uppskattningsvis alltså 48 ton/s under vågens ”topp-del”, och då är dina 17 ton/s i genomsnitt inte uppenbart orimligt.
Citera
2020-10-19, 14:14
  #9064
Medlem
Turphiees avatar
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Det fetade stämmer knappast. Vi har såvitt jag vet vittnesmål från samtliga överlevande från däck 1. Du hittar 20 (?) i sect. 21.3.1 här: https://estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html

Vad gäller kollisionen så var ingen av oss där, men det har väl aldrig hindrat någon att tänka (eller spekulera....). Jag säger så här om teorin om ubåtsfenan:
skrovet på Estonia består av 80-100 mm stålplåt (kolla det uppskurna hålet i Dplay avsnitt 5). Om det står mellan fenan och skrovet så tar jag inte fenan.

Vidare, om fenan slog i skrovet, varför rullar inte ”ubåtscylindern” över och varför är hålet/sksdan inte utsträckt horisontellt?

Det du länkar till är inte den officiella rapporten...

Du säger fena, jag sa ubåtstorn vad jag vet...

Tror heller inte att skrovet är en DM tjockt, vad har du fått det ifrån?
Citera
2020-10-19, 14:46
  #9065
Moderator
farbror_barbros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Turphiee
Det du länkar till är inte den officiella rapporten...

Du säger fena, jag sa ubåtstorn vad jag vet...

Tror heller inte att skrovet är en DM tjockt, vad har du fått det ifrån?
Du skrev så här i det första inlägget:

” Om Estonia kolliderade med ett ubåtstorn och tornet fastnade med en fena i hålet på styrbordssidan”

Vag gäller plåtens tjocklek så var det min minnesbild från kanten på hålet de visar i dokumentären, men jag håller med om att 80 mm verkar orimligt tjockt. Någonting lurade kanske ögat i filmen. Jag har letat efter en uppgift om skrovplåten (’plating’) men inte hittat något. Oavsett den exakta tjockleken på plåten så sätter jag fortsatt mina pengar på ett isklassat skrov mot ubåtens fena.
__________________
Senast redigerad av farbror_barbro 2020-10-19 kl. 15:22.
Citera
2020-10-19, 14:55
  #9066
Medlem
bergsturks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
skrovet på Estonia består av 80-100 mm stålplåt

Det var inte ett pansarskepp.

Enligt din favoritrapport (jag är lite förvånad över att du inte memorerat allt vid det här laget) är plåttjockleken "14 mm till 20mm (det nedersta stråkets tjocklek var 28mm)". Detta gäller då bogvisiret. Resten av skrovet har antingen motsvarande skrovtjocklek eller lägre, då konkret isbrytningsförmåga inte krävs för resten av skrovet. Den intresserade får gräva fram vilken skrovtjocklek som krävs för isklass 1A, som Estonia hade.

Hålet har alltså gjorts genom (troligtvis) 14mm plåt, där dessutom en del av skadan helt uppenbart är en lossad svetsfog (som ger den raka linjen).

Därmed inte sagt att ubåtsteorin har någon som helst bäring, för det har den förstås inte, och att vissa nu låtsas visa intresse för den är snarast en del av den allmänna desinformationskampanjen. Håll kurs!
Citera
2020-10-19, 15:00
  #9067
Medlem
bergsturks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av staticage
En rendering är ju en rendering.

Jo, men poängen är alltså att texten "ESTLINE" som stod på sidan bara innehåller en bokstav med sådan kurvatur som det som visades i undervattensfilmen. Och det är inte slutet av ett E:s serif som renderingen visar utan S:et, som inte befinner sig på det stället på båten.

Det finns uppgifter om att det skulle stått "ESTONIA" på båten vid olyckstillfället, och då skulle kurvaturen kunna vara O:et och då skulle det vara något närmare fören, men fortfarande inte nära, och jag har aldrig sett ett enda foto på båten där det stått ESTONIA så detta måste ses som lösa rykten. Vilket lämnar oss vid S. Som inte befinner sig i det inringade sauna-området utan betydligt längre bak.
Citera
2020-10-19, 15:09
  #9068
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Det fetade stämmer knappast. Vi har såvitt jag vet vittnesmål från samtliga överlevande från däck 1. Du hittar 20 (?) i sect. 21.3.1 här: https://estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html

Vad gäller kollisionen så var ingen av oss där, men det har väl aldrig hindrat någon att tänka (eller spekulera....). Jag säger så här om teorin om ubåtsfenan:
skrovet på Estonia består av 80-100 mm stålplåt (kolla det uppskurna hålet i Dplay avsnitt 5). Om det står mellan fenan och skrovet så tar jag inte fenan.

Vidare, om fenan slog i skrovet, varför rullar inte ”ubåtscylindern” över och varför är hålet/sksdan inte utsträckt horisontellt?

Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Estonia går nästan rakt mot sjön hela tiden (vind V-SV) men det blir värre vid babordsgiren.

Signifikant våghöjd var 4 m och fribordet ca 2 m. Man kan göra ett enkelt överslag från fartygets fart, v = 6 m/s och öppningens bredd, B ~ 8 m (?). Om vi låter vågens höjd över fribordet vara H ~ 1 m, så får vi följande volym per tidsenhet:

V_dot ~ v B H = 6 * 8 * 1 ~ 48 m^3 /s.

Uppskattningsvis alltså 48 ton/s under vågens ”topp-del”, och då är dina 17 ton/s i genomsnitt inte uppenbart orimligt.
Och det per sec. Kontentan är väl då att det ökar var sec som det strömar in vatten
Citera
2020-10-19, 15:11
  #9069
Moderator
farbror_barbros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bergsturk
Det var inte ett pansarskepp.

Enligt din favoritrapport (jag är lite förvånad över att du inte memorerat allt vid det här laget) är plåttjockleken "14 mm till 20mm (det nedersta stråkets tjocklek var 28mm)". Detta gäller då bogvisiret. Resten av skrovet har antingen motsvarande skrovtjocklek eller lägre, då konkret isbrytningsförmåga inte krävs för resten av skrovet. Den intresserade får gräva fram vilken skrovtjocklek som krävs för isklass 1A, som Estonia hade.

Hålet har alltså gjorts genom (troligtvis) 14mm plåt, där dessutom en del av skadan helt uppenbart är en lossad svetsfog (som ger den raka linjen).

Därmed inte sagt att ubåtsteorin har någon som helst bäring, för det har den förstås inte, och att vissa nu låtsas visa intresse för den är snarast en del av den allmänna desinformationskampanjen. Håll kurs!
Du har naturligtvis helt rätt. Jag tittade på Dplay-filmen och där såg kanten på hålet massiv ut och sedan slutade jag tänka helt uppenbarligen... Kanske var det ett spant precis där de skurit så det såg tjockare ut.

Som jag skrev tidigare så tar jag ändå det isklassade skrovet över ubåtens fena i en death match!

Edit:
med 20 mm plåt får jag en massa på skrov-plåten på knappt 1000 ton, medan pansarkryssaren Estonia väger in på 4000 ton bara för skrovplåten! Ibland är papper och penna bra att använda först... :-D
__________________
Senast redigerad av farbror_barbro 2020-10-19 kl. 15:20.
Citera
2020-10-19, 15:21
  #9070
Medlem
Moruroas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av farbror_barbro
Det fetade stämmer knappast. Vi har såvitt jag vet vittnesmål från samtliga överlevande från däck 1. Du hittar 20 (?) i sect. 21.3.1 här: https://estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html

Jag kan inte se vittnesmålen från däck 1 i din länk. Från vittnesmålen från däck 4 kan man läsa:

Anders Ericson:
”ca. 24.00 hours (Swedish time) came suddenly two heavy bangs, one straight after the other which almost threw him out of his athwartships bed, he realised that something must be wrong”
” When he had made about 2/3 of the way to the large centre stairway the vessel suddenly heeled to starboard”

Mikael Öun:
”he also heard 3 heavy scraping noises which followed straight one after the other with some seconds in between and after these scraping noises the vessel heeled severely to starboard”

Eckard Klug:
”Klug heard in addition to the above explained bangs a bang which was heavy as if breaking of a thick plate; they got up and by the time he had reached the cabin door the starboard heel started; when he reached the boat-deck the list was about 30°”

Stephan Duijndam:
”woke up at 01.00 hours from a noise as if the vessel had collided with something, heard several cracking/crashing noises thereafter; a little later the vessel heeled to starboard to such an extent that he was thrown out of his bed;”

Jukka Pekka Ihalainen:
”woke up again shortly afterwards from 3 very hard bangs/crashes; realised that engines were reduced and stopped; then the vessel heeled and drifted with wind and sea;”

Tony Spuhl:
” after a while he heard an enormous crash and the whole vessel was shaking/vibrating;”

Morten Boje Jensen:
”after a certain time, cannot say how much later, he heard 3 "bangs" one after the other. Between the first and the 2nd a car alarm sounded below him, but not after the 3rd one which came from port side; shortly afterwards the ferry heeled to (he said port) must be starboard side”

Vittnesmålen är samstämmiga. Först kommer hårda smällar (som kastar vissa ur sängarna). Kort efteråt sker slagsidan. Det stämmer med vittnesmålen från Kent, Siri och Yasmina som jag nämnt tidigare.
Citera
2020-10-19, 15:23
  #9071
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rambo77
Väldigt bra letat! Förstärker bara önskan om en oberoende undersökning av vraket. Oavsett om förlisningen är en olycka eller inte så är det tragiskt att staten har använt passagerare som sköldar helt ovetandes i fredstid. Efterspelet ökar bara på tragiken. Det var Inte helt oväntat, men tragiskt.

Finns mycket som har tagits lärdom av förlisningen hoppas jag angående fraktande av krigs- och försvarsmateriel.

Som det nämnts har säkerheten och rutiner förbättrats angående visir, vattentäta skott på bildäck etc.

Räddningsmässigt t.ex. blev det en lärdom att sela upp nedkylt folk i fosterställning d.v.s. man selar inte bara runt armar utan även benen så att de är i samma ställning i själva upplyftet och i helikoptern också, annars riskerar det iskylda blodet från ben och armar att börja cirkulera vid lyftet och flöda till hjärtat (som är sista varmaste punkten) och orsaka hjärtattack när man väl kommit in i trygghet i helikoptern.

Bara hoppas att försvarsmakten tagit lärdom att inte använda passagerare som sköldar, åtminstone i samma utsträckning. Märker till och med här att det verkar vara försvarbart och till och med rättfärdigat även under fredstid för en del, tragiskt

Försvarsmakten har inte lärt sig. Fraktas med civiltrafik än idag. Däremot kanske man lärt sig att inte smuggla ryssarnas prylar
__________________
Senast redigerad av catzizfantazticz 2020-10-19 kl. 15:26.
Citera
2020-10-19, 15:26
  #9072
Moderator
farbror_barbros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Moruroa
Jag kan inte se vittnesmålen från däck 1 i din länk. Från vittnesmålen från däck 4 kan man läsa:

Anders Ericson:
”ca. 24.00 hours (Swedish time) came suddenly two heavy bangs, one straight after the other which almost threw him out of his athwartships bed, he realised that something must be wrong”
” When he had made about 2/3 of the way to the large centre stairway the vessel suddenly heeled to starboard”

Mikael Öun:
”he also heard 3 heavy scraping noises which followed straight one after the other with some seconds in between and after these scraping noises the vessel heeled severely to starboard”

Eckard Klug:
”Klug heard in addition to the above explained bangs a bang which was heavy as if breaking of a thick plate; they got up and by the time he had reached the cabin door the starboard heel started; when he reached the boat-deck the list was about 30°”

Stephan Duijndam:
”woke up at 01.00 hours from a noise as if the vessel had collided with something, heard several cracking/crashing noises thereafter; a little later the vessel heeled to starboard to such an extent that he was thrown out of his bed;”

Jukka Pekka Ihalainen:
”woke up again shortly afterwards from 3 very hard bangs/crashes; realised that engines were reduced and stopped; then the vessel heeled and drifted with wind and sea;”

Tony Spuhl:
” after a while he heard an enormous crash and the whole vessel was shaking/vibrating;”

Morten Boje Jensen:
”after a certain time, cannot say how much later, he heard 3 "bangs" one after the other. Between the first and the 2nd a car alarm sounded below him, but not after the 3rd one which came from port side; shortly afterwards the ferry heeled to (he said port) must be starboard side”

Vittnesmålen är samstämmiga. Först kommer hårda smällar (som kastar vissa ur sängarna). Kort efteråt sker slagsidan. Det stämmer med vittnesmålen från Kent, Siri och Yasmina som jag nämnt tidigare.
Jo då, däck 1 kommer i början av kapitlet. Gå en sida bakåt!

Enligt mig är det givet att i första hand kolla vad de på däck 1 sade. Några av dem (Övberg t.ex.) var inom 10 m från den hypotetiska kollisionen. Hur är det möjligt att de inte märker den? Eller snarare, vad i deras vittnesmål tyder på att de legat i sin koj samtidigt som Estonia rammas av ett fartyg alldeles bredvid?

Och vad gäller de samstämmiga vittnena du tar upp:
de som är vakna talar om ”bangs” i plural, 2-3. Hur passar det in i teorin om en kollision? Flera skepp? Backade ubåten (?) och körde in en andra gång?

Det är sådant här jag skakar på huvudet åt när jag ser dokumentärer och liknande som söker ifrågasätta den officiella förklaringen. Man tar vittnesmål, plockar ett citat här och där, gör en ny vinklad intervju 10-20 år efteråt. Sedan skapar man ett alternativt scenario som faller ihop som ett korthus om någon faktiskt kollar vad dessa vittnen, och andra, sa då det hände. I vissa fall kan vittnesmålen redan från början inte stöda scenariot, som Siri med tidsangivelsen 01:15, men det spelar ingen roll.
__________________
Senast redigerad av farbror_barbro 2020-10-19 kl. 15:41.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in