Citat:
Ursprungligen postat av
Mamabunny
Men det är ju det dem inte gjorde! Soc fungerar som så att de ofta har tunnelseende för det barn de har i uppdrag att utreda och tar sällan hänsyn till helheten. Hur kan du inte förstå? Hon har ett barn sedan tidigare som verkar (?) ha dålig eller ingen kontakt med pappan, har inga släktingar eller nätverk runt sig eller någonting. Om då mamman helt plötsligt inte ska få finnas där för sin son, hur ska hon tänka då? Hur lätt är det att som nyförlöst i den turbulenta situationen tänka rationellt? Då kan man ju lika gärna se det som att det andra barnet kan komma till ett tryggt hem sålänge? Hade de kunnat ordna så att de fick placeras tillsammans hade allting antagligen blivit annorlunda. Det går inte att välja mellan sina barn och det är konstigt att du verkar tycka att det ena eller andra valet är så sjukt orimligt? Tror få härinne som kommenterar har varit i denna situation. Det är mycket lätt att sitta och säga att: det här är det bästa - såhär skulle jag agerat. Tills du är där själv. Klart att det hade varit smartast att placeras med dottern från början och ändå hållit kontakten med pojken men det är inte så lätt och självklart i en sådan pressad situation kanske.
Det fetade:
• Hans första SoL var väl hos mormor och morfar?
• Hon fanns ju inte där för honom oavsett!!
Hon ville hellre vara med Patrik och valde därför att placera A!
• ”Det går inte att välja mellan sina barn”. Nej, för normala människor gör det inte det.
R tycks dock ha ’tvingats’ göra det två gånger, och båda gångerna valde hon bort Esmeralda.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mamabunny
Han bodde väl på något droghem i brist på annat? Tänk dig själv in i et scenario att du haft en fruktansvärd graviditet, kaotisk förlossning, ett redan socialt utsatt äldre barn och sedan får du inte komma hem och landa utan ska direkt vidare till något okänt ställe och får inte umgås med din son som kanske inte har det så bra? Vart vill du komma med ditt inlägg - att hon inte kunde vara rationell i det läget eller vadå? Ja nä det var hon väl inte, är det konstigt? Har du själv fött barn och ställts inför detta val? Inser du hur det låser sig i hjärnan?
Kanske hade graviditeten varit mindre fruktansvärd om hon gått på sina MVC-besök? Kanske kunde hon fått råd och tips där?
Vad var så kaotiskt i det planerade kejsarsnittet?
Och detta om val i en pressad situation. Jag förstår att det var en jobbig situation för R att välja mellan sin pojkvän eller sitt barn.
Men det var väl inte så att socialtjänsten dök upp med en bil och sade ”du har tre minuter på dig! Kvinnojour eller barnlös?”.
Det handlade väl om flera dagar (nio?) att fundera, väga för- och nackdelar osv, osv?