Citat:
Ursprungligen postat av
Regulus
Fast frågan var när ordet
Elohim först finns belagt, och då sklijer det alltså mer än tusen år mellan de äldsta bevarade bibliska och ugaritiska texterna. Att både de bibliska och ugaritiska myterna sannolikt har en längre förhistoria ändrar inte på det.
Alla språk utvecklas dessutom. Språket som talades i Kanaan på 1400-talet f.Kr. var inte den klassiska hebréiska som användes när de bibliska myterna först nedtecknades i den form de nått oss, och vi vet inte om
Elohim överhuvud taget användes tidigare och i så fall i vilken betydelse.
Går vi ända tillbaka till Abraham - om han nu överhuvud taget existerat som historisk person - så talade han naturligtvis inte hebréiska, som inte fanns på den tiden, vare sig han kom från staden Urfa eller Edessa i nuvarande Turkiet (som en judisk tradition säger) eller från det sumeriska Ur (som Wooley och andra arkeologer spekulerat).
När det står att Abraham kallar Gud för El i Bibeln är det alltså i bästa fall en sentida hebréisk tolkning eller översättning av vad han sa på sitt dåtida språk.
1. Du måste (lära dig?) göra skillnad på handskrifters (och i tillämpliga fall, tryckalsters) ålder och textens/verkets ålder. Om du har en bok (d.v.s. ett tryckalster) med ett drama av Shakespeare från 1800-talet betyder det inte automatiskt att Shakespeare skrev dramat på 1800-talet. Texten/verket, vet vi från annat håll än boken du har, tillkom tidigare. Inte ens om den äldsta bok bevarad med ifrågavarande drama av Shakespeare vore från 1800-talet vore dateringsfrågan besvarad (förutom att dramat därmed hade en författad-
senast-då-datering).
2. `Elohim, som du hoppar till från `El (varför, handen på hjärtat?), är belagt ännu tidigare än `El i Bibeln, även i diskurs så tidigt som i 1 Mos 3, så allt snack om ugaritiska texter som äldre härvidlag utgår från bibelkritik: utgångspunkten är att Bibeln har fel.
Dateringsfifflet tjänar också syftet att misstänkliggöra Bibelns undervisning som plagierad från annat håll.
3. Klassisk hebreiska är den hebreiska Moses använde för att skriva ner Moseböckerna. Går man bakåt i tiden till Abrahams tid, c:a 2100 f.Kr., finns ingen tvingande orsak att tänka att orden `El och `Elohim inte bestod av samma konsonanter som på Mose tid ('alef-lamed resp. 'alef-lamed-he-mem). Vokalerna, som konsonanttexten inte återger, återges i vår tid vanligen efter ett system från låångt senare tid, med det är en annan historia utan avgörande betydelse här: det masoretiska vokaliseringssystemet har inte dignitet som gudomligt verbalinspirerat.
4. Du talar om myter i Bibeln. Men de myter som kommit till ytan här i diskussionen är de som du sprider, bibelhatsmyterna. Att du inte ens hade hederskänsla nog att erkänna att de äldsta handskrifterna till GT är från
200-talet f.Kr.! Det är ett erkänt faktum sedan decennier att bland Dödahavsrullarna finns GT-handskriftsmaterial som är så gammalt.
5. Det heter inte "hebréisk" utan "hebreisk", och arkeologen i fråga hette inte "Wooley" utan "Woolley".