Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Det har hela tiden funnits en majoritet av de anhöriga som har varit drivande att de ska bärgas.

.... lastbilar som kunde vara ryskt överskottsmatial som köpts av någon och var på väg hem till.....

Tycker hela denna debatt är helt utan substans.

Det är inte helt omöjligt att bogvisiret trillat av, slagit mot bulben och hamnat i en vinkel som gör att det trycks upp mot skrovet under x-antal sekunder innan det sjunker. MEN att det orsakat hålet midskepps, som det dumpades 10 000 ton sten och makadam framför, är orimligt..

Det finns en substans eftersom Estonia användes som en transportled för att i hemlighet föra ut militärt material från öst till väst.

Det är hålet midskepps som tråden handlar om, så då kan bogvisiret sannolikt avskrivas som orsak, 60 ton är inte förenligt med vad auktoriteter på området hävdar?

Finns det ens några skador på bogvisiret som skulle kunna motsvaras av hålet och intryckningen i fartygets sida?

Det är omöjligt att förneka hålets existens, för att klara det bör man ha grava perceptionsstörningar. Det går inte heller att förneka att bogporten slets loss. Det finns två saker som talar till Estonias nackdel i förhållande till Diana II. Estonia var längre och byggdes dessutom om i aktern med en ankstjärt för att hon grävde ner aktern vid högre farter. Detta bör göra att belastningen på bogporten till och med var större på henne än på systerfartyget.
Sen har vi då det numera konstaterade hålet. Min teori är att hålet uppkom under färd och att det ledde till att främre delen av däck 0 och 1 började vattenfyllas med resultat att fören trycktes ner och vågornas kraft på bogporten på det sättet ökade allt mer tills låsningarna brast och den lösa bogporten hamnade i vattnet och gav den första svåra slagsidan som till och med kastade människor ur sina sängar. Sedan lossnade bogporten från hydraulkolvar och annat som höll det kvar och fartyget rätades upp tillfälligt. Men då började vatten att ta sig in även på bildäck och orsakade den definitiva kantringen. Att fören låg djupare än normalt på grund av vattnet på däck 0 och 1 snabbade på det förloppet.
.

Förklara gärna hur jag kan missuppfatta något som jag aldrig ens har påstått mig förstå.
Sedan första inlägg har jag hävdat att jag inte tänker sia om ifall dessa märken fanns där före eller efter förlisningen. Jag har också lämnat en i mitt tycke ganska rimlig förklaring till varför varvet har kommit fram till att de kommer ifrån ett tidigare ingrepp, men att det (osannolikt, men fullt möjligt) kommer kunna ändras.
Så hur i h-vete har jag missuppfattat något överhuvudtaget om jag inte ens har lagt någon värdering i dessa märken, utom just det faktum att de finns där?

Vidare undersökningar av skrovet på Estonias vrak hade varit önskvärt. Detta var också rekommendationen från SSPA-konsortiet efter deras studie 2005 - 2008, en rekommendation/åsikt som jag delade i den gamla tråden när det begav sig. Jag har viss förståelse att detta inte skett eftersom svensk lag förbjuder dykningar, så det är ju lite uppförsbacke.

Vad gäller teorier om förlisningen så har vi två aktuella hypoteser:
(1) Estonia tappade sitt bogvisir under gång.
(2) Estonia fick ett hål midskepps strax över vattenlinjen under gång.
Det är uppenbart att båda kan vara sanna, endast den ena, eller ingen.

Vad gäller (1) så är bevisningen överväldigande. Vi har minst 4 vittnen som sett fartyget sjunka utan visir, 3 vittnen som sett vatten forsa in bredvid rampen, visiret har hittats av Finlands kustbevakning (?) ett gott stycke från vraket och bärgats av svensk dito. Vraket filmades 3 dygn efter förlisningen, och då saknades bogvisiret. Visiret har också undersökts på land av en stor mängd experter, inklusive Meyer-varvet, och ingen har hittat några spår av att visiret skulle avlägsnats från vraket efter förlisningen.

Om vi sedan tar (2), så har vi till att börja med starka bevis för att det finns ett hål i Estonias sida idag. Vi har ingen anledning att tro att filmen är fejkad eller att uppgiften om var hålet finns, midskepps styrbord, skulle vara fel. Vi har ingen förklaring till hur hålet skulle ha uppstått under gång med tanke på att det sitter så högt, men vi har å andra sidan ingen säker förklaring till hur det skulle uppstått på havsbotten heller.

Så långt är den rimliga slutsatsen att både (1) och (2) är riktiga, den slutsatsen delas nog av de flesta. Frågan är då hur väl hypoteserna passar in i övriga observationer, dvs vittnesuppgifterna om sjunkförloppet och vad vi vet om Estonias konstruktion.

Till att börja med står det klart att (1) är en närmast perfekt förklaring till hur Estonia fick kraftig slagsida (>30 grader) på mycket kort tid. Om det 56 ton tunga visiret lossnade så är det närmast en självklarhet att rampen slets upp pga av fartygets konstruktion. Med rampen öppen kunde stora mängder vatten komma in på bildäck utan att rinna ut. Vatten ovan vattenlinjen är en välkänd katastrofrisk för RORO-fartyg och omfattande simuleringar har gjorts som visar att ~2000 ton på bildäck kunde ge 35 grader slagsida (se t.ex. http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.42). Vidare är det visat att en sådan mängd vatten kunde komma in på rimlig tid, t.o.m. på någon minut om rampen antas helt öppen (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/0_Final_Report_Research_Study_on_the_Sinking_Seque nce_of_MV_Estonia.pdf).

Vad talar då emot (1)? Det som oftast (alltid!) anförs är att det inte ensamt förklarar hur fartyget kunde sjunka och varför det inte kantrade snabbare. Det första är en ren missuppfattning som antagligen beror på att man inte satt sig i Estonias konstruktion som vi som tur ör har god dokumentation om. När Estonia fick 30-40 grader slagsida kunde vatten tränga in under bildäck (dvs under den vanliga vattenlijen) på flera sätt:
- trapphuset (center casing),
- ventilationstrummor på skeppets sidor som mynnade på däck 0 i den akterliga maskinrumsdelen (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/2_Review_of_evidence_and_forming_of_loss_hypothesi s.pdf, s.17),
- via spräckta fönster och läckor vid dörrar i aktern (vid slagsida om 35-40 grader).
Att vatten kunde tränga in under vattenlinjen sedan sänka Estonia får anses fastställt. Den fråga som det finns mer frågetecken om är exakt hur snabbt kapsejsningen borde gått. Däremot är ditt frågetecken om vattentäta dörrar inte relevant alls i detta fallet eftersom vattnet tränger ovanifrån på ett antal ställen.

Den andra frågan är vatten på däck 1 i ett tidigt skede. Här har vi ett antal vittnen som sett vatten på durken och väggarna redan innan vattnet kan ha förväntats läcka in genom trappan. Jag menar att det finns många tänkbara förklaringar till detta (t.ex. en liten läcka i ett rör till ett ventilationsrör eller spygatt som nu plötsligt utsätts för 100-tals ton vatten på bildäck. Ingen vattentät (...) förklaring finns dock.

Vad gäller (2) så är det som främst stöder hypotesen det faktum att fartyget sjönk så snabbt. Oavsett hur många ventilationskanaler och trasiga fönster vi har så är det givet att en läcka under vattenlinjen (dvs till däck 0 & 1) kan snabba på förloppet väsentligt. Vidare är det självklart att observationer om vatten på däck 1 är förenligt med en läcka midskepps. Samtidigt är det mycket svårt, snarast omöjligt, att förklara den kraftiga slagsidan med vatten på däck 0 och 1 (cf http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.42, Fig. 9). Det krävs vatten på bildäck också. Vidare skulle ens en slagsida på 20 grader kräva ~2000 ton vatten i den förliga delen av både däck 0 och 1. Det motsvarar uppskattningsvis 0.5-1 m vatten på däck 1, men ingen har sett något liknande. Det faktum att 19 personer tog sig levande därifrån talar alltså starkt emot att (2) ensamt orsakade olyckan.Till sist är det tämligen givet att om fören vattenfylls först så,skumker Estonia också med fören först (http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.47). Detta är tvärtemot alla kända uppgifter vi har: hon sjönk med aktern först.

Så vad är den sammantagna slutsatsen? Om vi inte har någon annan information, så är en rimlig slutsats att både (1) och (2) gäller: Estonia tappade bogvisiret och fick ett hål i styrbords sida under gång. Men hur sannolikt är det att dessa två i sig närmast unika händelser inträffar inom ett par minuter av varandra? Det påverkas av korrelationen mellan de två. Vi vet att haveriet med bogvisiret kan kopplas till hårt väder (logik + incidenten med systerfartyget Diana II året innan!), men jag kan inte se någon likande koppling till hålet i sidan.

Eftersom jag bedömer att bevisen för (1) är starkare än (2) samt att (1) ensamt kan förklara de väsentliga delarna av det kända förloppet är min slutsats att (1) gäller men inte (2)*.

*) det betyder alltså INTE att jag förnekar hålets existens.

De som inte hittas efter en bärgning är inte hittade idag heller. Så inget förändras för dessa.

Det är hålet midskepps som tråden handlar om, så då kan bogvisiret sannolikt avskrivas som orsak, 60 ton är inte förenligt med vad auktoriteter på området hävdar?

Finns det ens några skador på bogvisiret som skulle kunna motsvaras av hålet och intryckningen i fartygets sida?

Det verkar finnas många i den här tråden som tjänar på att sådan information dränks i bruset...

En teori som god som någon!
Ett orsakssamband där (2) orsakar (1). 100% korrelation mellan de i sig osannolika händelserna.

Jag tar mig friheten att göra några omedelbara reflektioner:
- Det som är en styrka är att din teori inte kräver att hålet i sidan orsakar slagsida, bara förlig trim.
- Ett frågetecken är hur tillräckligt med vatten (1000 ton, mer?) kan komma in för att ge märkbar förlig trim samtidigt som det bara finns små mängder vatten på durken på däck 1.
- Den stora svagheten med teorin är att den rimligen borde leda till Estonia skunker med fören först, vilket är motsatsen till vad som hände.