Vidare undersökningar av skrovet på Estonias vrak hade varit önskvärt. Detta var också rekommendationen från SSPA-konsortiet efter deras studie 2005 - 2008, en rekommendation/åsikt som jag delade i den gamla tråden när det begav sig. Jag har viss förståelse att detta inte skett eftersom svensk lag förbjuder dykningar, så det är ju lite uppförsbacke.
Vad gäller teorier om förlisningen så har vi två aktuella hypoteser:
(1) Estonia tappade sitt bogvisir under gång.
(2) Estonia fick ett hål midskepps strax över vattenlinjen under gång.
Det är uppenbart att båda kan vara sanna, endast den ena, eller ingen.
Vad gäller (1) så är bevisningen överväldigande. Vi har minst 4 vittnen som sett fartyget sjunka utan visir, 3 vittnen som sett vatten forsa in bredvid rampen, visiret har hittats av Finlands kustbevakning (?) ett gott stycke från vraket och bärgats av svensk dito. Vraket filmades 3 dygn efter förlisningen, och då saknades bogvisiret. Visiret har också undersökts på land av en stor mängd experter, inklusive Meyer-varvet, och ingen har hittat några spår av att visiret skulle avlägsnats från vraket efter förlisningen.
Om vi sedan tar (2), så har vi till att börja med starka bevis för att det finns ett hål i Estonias sida idag. Vi har ingen anledning att tro att filmen är fejkad eller att uppgiften om var hålet finns, midskepps styrbord, skulle vara fel. Vi har ingen förklaring till hur hålet skulle ha uppstått under gång med tanke på att det sitter så högt, men vi har å andra sidan ingen säker förklaring till hur det skulle uppstått på havsbotten heller.
Så långt är den rimliga slutsatsen att både (1) och (2) är riktiga, den slutsatsen delas nog av de flesta. Frågan är då hur väl hypoteserna passar in i övriga observationer, dvs vittnesuppgifterna om sjunkförloppet och vad vi vet om Estonias konstruktion.
Till att börja med står det klart att (1) är en närmast perfekt förklaring till hur Estonia fick kraftig slagsida (>30 grader) på mycket kort tid. Om det 56 ton tunga visiret lossnade så är det närmast en självklarhet att rampen slets upp pga av fartygets konstruktion. Med rampen öppen kunde stora mängder vatten komma in på bildäck utan att rinna ut. Vatten ovan vattenlinjen är en välkänd katastrofrisk för RORO-fartyg och omfattande simuleringar har gjorts som visar att ~2000 ton på bildäck kunde ge 35 grader slagsida (se t.ex.
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.42). Vidare är det visat att en sådan mängd vatten kunde komma in på rimlig tid, t.o.m. på någon minut om rampen antas helt öppen (
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/0_Final_Report_Research_Study_on_the_Sinking_Seque nce_of_MV_Estonia.pdf).
Vad talar då emot (1)? Det som oftast (alltid!) anförs är att det inte ensamt förklarar hur fartyget kunde sjunka och varför det inte kantrade snabbare. Det första är en ren missuppfattning som antagligen beror på att man inte satt sig i Estonias konstruktion som vi som tur ör har god dokumentation om. När Estonia fick 30-40 grader slagsida kunde vatten tränga in under bildäck (dvs under den vanliga vattenlijen) på flera sätt:
- trapphuset (center casing),
- ventilationstrummor på skeppets sidor som mynnade på däck 0 i den akterliga maskinrumsdelen (
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/2_Review_of_evidence_and_forming_of_loss_hypothesi s.pdf, s.17),
- via spräckta fönster och läckor vid dörrar i aktern (vid slagsida om 35-40 grader).
Att vatten kunde tränga in under vattenlinjen sedan sänka Estonia får anses fastställt. Den fråga som det finns mer frågetecken om är exakt hur snabbt kapsejsningen borde gått. Däremot är ditt frågetecken om vattentäta dörrar inte relevant alls i detta fallet eftersom vattnet tränger ovanifrån på ett antal ställen.
Den andra frågan är vatten på däck 1 i ett tidigt skede. Här har vi ett antal vittnen som sett vatten på durken och väggarna redan innan vattnet kan ha förväntats läcka in genom trappan. Jag menar att det finns många tänkbara förklaringar till detta (t.ex. en liten läcka i ett rör till ett ventilationsrör eller spygatt som nu plötsligt utsätts för 100-tals ton vatten på bildäck. Ingen vattentät (...) förklaring finns dock.
Vad gäller (2) så är det som främst stöder hypotesen det faktum att fartyget sjönk så snabbt. Oavsett hur många ventilationskanaler och trasiga fönster vi har så är det givet att en läcka under vattenlinjen (dvs till däck 0 & 1) kan snabba på förloppet väsentligt. Vidare är det självklart att observationer om vatten på däck 1 är förenligt med en läcka midskepps. Samtidigt är det mycket svårt, snarast omöjligt, att förklara den kraftiga slagsidan med vatten på däck 0 och 1 (cf
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.42, Fig. 9). Det krävs vatten på bildäck också. Vidare skulle ens en slagsida på 20 grader kräva ~2000 ton vatten i den förliga delen av
både däck 0 och 1. Det motsvarar uppskattningsvis 0.5-1 m vatten på däck 1, men ingen har sett något liknande. Det faktum att 19 personer tog sig levande därifrån talar alltså starkt emot att (2) ensamt orsakade olyckan.Till sist är det tämligen givet att om fören vattenfylls först så,skumker Estonia också med fören först (
http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf s.47). Detta är tvärtemot alla kända uppgifter vi har: hon sjönk med aktern först.
Så vad är den sammantagna slutsatsen? Om vi inte har någon annan information, så är en rimlig slutsats att
både (1) och (2) gäller: Estonia tappade bogvisiret
och fick ett hål i styrbords sida under gång.
Men hur sannolikt är det att dessa två i sig närmast unika händelser inträffar inom ett par minuter av varandra? Det påverkas av korrelationen mellan de två. Vi vet att haveriet med bogvisiret kan kopplas till hårt väder (logik + incidenten med systerfartyget Diana II året innan!), men jag kan inte se någon likande koppling till hålet i sidan.
Eftersom jag bedömer att bevisen för (1) är starkare än (2) samt att (1) ensamt kan förklara de väsentliga delarna av det kända förloppet är min slutsats att (1) gäller men inte (2)*.
*) det betyder alltså INTE att jag förnekar hålets existens.
