Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

En fråga, hur i h-e bärgar man ett skepp av Estonias storlek?

Totalt 13 personer varav 8 från besättningen stod som överlevande på olika listor några dagar efter förlisningen. Vad som hände sedan okänt.

En fråga, hur i h-e bärgar man ett skepp av Estonias storlek?

Det är en komplex händelse detta. Jag har givit mig på att sammanställa intressanta delar i förloppet som kan baseras på fakta. I de forskningsrapporter som givits ut finns det delar som baseras på etablerad kunskap kring skeppsteknik. Sammantaget ger de en intressant bild, byggd på solida slutsater, som kan användas att pröva olika teorier mot.

Först en översikt över händelseförloppet så som det beskrivits av vittnen och noteringar. Alla tider är estnisk tid.

• 00:45-00:50: Hårda metalliska smällar hörs
• 00:50: 10 graders lutning
• 01:05: snabbt ökande lutning, initialt 40-50, sedan åter till 20 grader
• 01:07: 25-30 graders lutning
• 01:10: 35 graders lutning
• 01:17 45 graders lutning
• 01:22: Mayday sänds ut
• 01:30 80-90 graders lutning, aktern börja sjunka
• 01:48: Försvinner från radar på Utö
• 01:50: 90+ grader lutning, kapsejsar och sjunker med aktern först

Vi kan slå fast följande

• För att fartyget skall sjunka måste däck 4-8, bildäck och stora delar av däck 0-1 vara översvämmade.
  (Referens E, sid 165)
  
• Fartyget måste luta 38 grader för att däck 4 ska kunna vattenfyllas från sidan
  (Referens E, sid 160)
  
• För att flyta på sidan under så lång tid minuter måste däck 4-6 givit flytkraft (vatteninträngningen fördröjdes på grund av hyttväggar osv)
  (Referens E, sid 165)
  
• Vid 35-40 graders lutning och 1800 ton vatten på bildäck rinner det in vatten till däck 0 & 1 via ventilationsrör, vars intag ligger strax under däck 4.
  (Referens F, sid 25)
  
• Översvämmas däck 0&1 underifrån, utan vatten på bildäck genererar det maximalt 25 graders lutning. Vatten långt ner i fartyget ger stabilitet.
  (Referens E, sid 160)
  
• Det var fullt möjligt att röra sig på däck 0&1 kl 01:00, endast vatten på golv obeserverades, samtidigt som fartyget tillfälligt lutade 40-50 grader
  (Referens B).
  
• Vatten hade noterats flertalet gånger på på bildäck tidigare tillsammans med problem med bogvisiret
  (Ref C)
  
• Fartyget är inte konstruerat för öppet hav, systerfartyget Diana II (sedemera M/S Bluefort) hade liknande problem med bogvisiret
  (Referens A)
  

Givet detta blir det väldigt osannolikt att vatten inte kommit in via bogrampen, då annars det hade behövs komma underifrån och det varit betydligt mer vatten på däck 0&1 kl 01:05, då fartyget tillfälligt lutade 45-50 grader.

Det är givetvis fullt möjligt att det funnit ett hål under vattenlinjen. Att det uppkommit i stort samtidigt som det kom in vatten via bogrampen förefaller även det dock som ytterst osannolikt.

Referenser
A) Wikipedia M/S Bluefort https://sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Bluefort
Wikipedia M/S Estonia https://sv.wikipedia.org/wiki/M/S_Estonia
B) Vittnesmål däck 0/1 https://www.estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/21.3.htm
C) Problem med bogvisir https://www.estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/12.4.3.htm
D) SSPA-konsortiets slutrapport http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/0_Final_Report_Research_Study_on_the_Sinking_Seque nce_of_MV_Estonia.pdf
E) Delrapport till SSPA, sjunkscenarier http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/1_Definition_of_foundering_scenarios_CFD_Computati ons_and_validations_Comprehensive_modelling.pdf
F) Delrapport till SSPA, analys bevis mm http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/2_Review_of_evidence_and_forming_of_loss_hypothesi s.pdf

Ja, det kan förstås uppkommit en spricka som växter till ett stort hål. Men precis samtidigt som bogvisiret föll av? Det hade också börjat ta in vatten i några större mängder först när fartyget fick större slagsida då det låg en bra bit ovanför vattenlinjen.

Mer troligt i så fall att det skedde vid bottenstötningen. Då utsattes fogar för stora krafter.

En fråga, hur i h-e bärgar man ett skepp av Estonias storlek?

Totalt 13 personer varav 8 från besättningen stod som överlevande på olika listor några dagar efter förlisningen. Vad som hände sedan okänt.

Fast nu svävar du iväg lite. Att undersöka vraket med ROV och dykare och att vända på det går inte ens att jämföra. När Rockwater dök på fartyget och gjorde sina inspektioner var det ju just i rekognosceringssyfte för att bedöma vad som var möjligt att göra.

Man kan ju inte gärna räta upp fartyget och sen rekognoscera vad som är möjligt? Då skulle beslut och handling ha kommit innan underlag och det finns risk att du förstör utredningen genom att förändra last eller förhållanden ombord innan dessa kunnat undersökas. Då och där visste man ju inte exakt vad som skulle krävas och vad som var möjligt att göra.

Visst kunde man efter Rockwells undersökning ha fattat ett beslut om att försöka räta upp fartyget för att också kunnat titta på styrbordssidan men då är vi inne på ett bärgningsförfarande. Som även om det var tekniskt möjligt hade en rad andra aspekter som man var tvungen att beakta. Jag var helt övertygad vid tidpunkten om att man skulle bärga henne och jag tycker att det var fel att inte göra det men sen sitter jag inte på allt beslutsunderlag och budgetkrav som regeringarna i respektive land gjorde heller. Och att politiker inte alltid fattar "rätt" beslut är nog varje väljare mer än väl medveten om.

Hur fartyget sjönk. Det finns ingen som ifrågasätter att hon kapsejsade med kraftig styrbordsslagsida mot vågorna.. Både vittnesmål och tillgänglig teknisk information säger samma sak (SSPA rapporten plottar dessutom vittnesmål mot de modellerade kurvorna för jämförelse).
Chalmers och SSPAs simuleringar förutsäger detta utfall utan att det behövs några hål i skrovet. Man slängde inte bara in lite parametrar och tryckte på play utan varje enskild beräkningsmodell validerades.

Men inget av ovanstående betyder att man inte bör undersöka vraket ytterligare i ljus av den filmade skadan.

Läckan är fyra meter lång. Om fartyget har slagsida på grund av läckan och ligger djupare i vattnet kan det möjligen börja ta in vatten denna väg till bildäck också.

Bogvesiret, som är i dåligt skick, trillar av pga belastningen och slagsidan. Det havererade bogvisiret är ett resultat av haveriet, inte orsaken.

Läckan kan bero på utmattning enligt hypotesen ovan. Då behövs ingen yttre påverkan heller.

Varför är det omöjligt?

De höga smällarna som vittnena talar om följt av slagsida som bäst placeras strax efter 01.00, ca 01.02, hur förklaras de bäst? Är det bogvisiret som ramlar av? Har de den effekten?

En fråga, hur i h-e bärgar man ett skepp av Estonias storlek?

Estonia hade ett stort hål redan när hon byggdes (flera tom). Annars hade det varit himla knepigt att få ombord alla långtradare och bilar.
Men för att inte misstolka dig och återgå till "experterna" så svarar jag att de är i minoritet jämfört med de experter som säger att det inte bara är fysiskt möjligt utan även troligt. I detta förhållningssätt ingår även att de övriga "experterna" inte lyckats producera några vetenskapliga modeller eller simuleringar som kommer ens i närheten av de övriga som förevisats.

Vanlig sund vetenskaplig metodik premierar den modell som bäst kan användas för att förutsäga flera förlopp. Verktygen som Chalmers och SSPA använde sig av är inga hittepågrejer som custom-byggdes för ändamålet utan verktyg som är till för den här typen av beräkningar. Om man skall komma med en alternativ modell eller teori så måste den inte bara förutsäga ett utfall utan den måste kunna göra det med flera och med bättre noggrannhet än den tidigare.

Den ursprungliga haveriutredningen må ha haft en hel del brister men tyngden som tillkom från expertisen som var inblandad i SSPA och Chalmers undersökningar och alla de scenarion de tittade på gör att andra "experter" som framhåller sina egna scenarion och modeller behöver komma med något betydligt mer substantiellt än indicier.

De höga smällarna som vittnena talar om följt av slagsida som bäst placeras strax efter 01.00, ca 01.02, hur förklaras de bäst? Är det bogvisiret som ramlar av? Har de den effekten?