Bostadsbubbla i Sverige?

Det ekonomiska systemet fungerar ju som så att tillgångspriser är våldsamt uppblåsta pga artificiellt låga räntor. Att en centralbank bestämmer räntan är socialism och funkar lika bra som all annan socialism, dvs inte alls. Svårare än så är det inte.

Ungefär som om vi hade en centralkommitté som bestämde priset på potatis. "Ähum, i vår senaste analys har vi noterat att efterfrågan på potatis har ökat och vi förutspår en fortsatt hög efterfrågan pga rådande omvärldsfaktorer såsom den rådande trenden med potatisbantning. Vi har därför i dagens direktionsmöte beslutat att höja potatispriset till 10 kr/kg." Hur bra skulle potatismarknaden funka i så fall?

Hur får du det till att tillgångars värde är höga i relation till en konstruerad fiat valuta?

Som du beskriver systemet för pengar så borde dessa vara värdelösa. Alltså är tillgångars värde alldeles för lågt.

Du behöver också läsa på lite om Socialism eftersom du uppenbarligen inte vet ett dyft om vad det är eller hur bra det fungerar.

Marknaden sätter räntan bakvägen genom att trycka ner inflationen och ha en oproportionerlig stor efterfrågan på kontosparande.

Om man ska se på problemet som en grottmänniska och bortse från teknisk analys och number crunching så är ju ett intressant faktum att högutbildade, höginkomsttagare och allmänt något intelligenta människor oftast är de som bor "överbelånade" i bostadsrätt. De mindre bemedlade och intellektuellt utmanade bor oftare i hyresrätt. T.e.x 20-30-åriga singlar med en dystopisk syn på världen som önskar personlig konkurs för bolånetorskar sedan 2010 på Flashback.

Jag säger inte att det finns en 1:1-korrelation här men ändå en tydlig sådan. Med andra ord ser jag ingen risk att belåna sig upp över öronen och följa med flocken i det här avseendet. Det handlar om en alldeles för stor grupp människor med en alldeles för stor kollektiv makt som äger bostadsrätt. Staten kan inte låta den så kallade bubblan spricka totalt. Det skulle vara så förödande för så många människor att svenska samhället skulle förfalla. Prisvariationer och volatilitet kan väl förekomma, så som 2017 och till viss del nu under coronakrisen, men en total krasch känns orealistisk.

Med andra ord: Don't hate the players, hate the game.

Höginkomsttagare ligger sällan med ett häv på x4 i ett enda tillgångsslag bara för att de har en ordenligt belånad bostad.

Inte den genomsnittliga 40-åriga höginkomsttagaren som hunnit amortera ner bostaden, nej. Däremot det unga 25-30-åriga paret som precis köpt din första bostadsrätt innanför tullarna, eller villa i finare förort.

Det är klart att folk inte bokstavligen tänker "Nu, jävlar belånar vi oss upp till taket på lånelöftet för att köpa drömbostaden! Kosta vad det kosta vill, räntan är låååååg!", utan snarare "Med tanke på vårat stora humankapital och säkra jobbsituation kan vi belåna oss ganska hårt och amortera duktigt under de kommande åren för att sänka risken!".

Fram till för bara några år sedan har "amorteringen" varit helt automatiskt. Prisrallyt har gjort att hävet sjunkit som en sten utan att man amorterat en enda spänn.

De allra flesta bostadskarriärister gör en bra affär. En mindre del gör katastrofdåliga affärer eftersom de råkar köpa precis före en krasch.

Frågan man bör ställa sig är inte "Kommer det att krascha nästa år?" utan "Om det av en slump kraschar då, vad händer i så fall med min ekonomi?".

Ptjah, du träffar nog målet generellt, men du missar en vital punkt (möjligtvis meta för att den möjligtvis innefattar just dig själv). Gemensamma nämnaren för det du kallar "högutbildade höginkomsttagare" håller rätt jävla låg kvalitet. Det är därför så många blev permitterade under corona-våren. Alla arbetare av kvalitet behövdes mer än någonsin - vi var nämligen i en marknadsdistrupterande kris. Du må kalla dem "högutbildade" för att de gått en utbildning lång tid, men det gör dem inte högkvalitativa. Du må kalla dem "höginkomsttagare" för att de jämfört med de utsatta i landet Sverige tjänar dubbelt så mycket, men det gör inte att de har speciellt hög inkomst efter skatt.

Däremot skulle jag väl säga att den pusselbiten snarare förstärker din poäng. Det är inte starka invånare du tar rygg på - det är staten du tar rygg på. Och staten har enorm makt i Sverige.

Titta på åtgärderna under corona. Bland annat höjdes maxtaket för A-kassan. Alltså utöver möjligheten att permittera, utöver möjligheten att få A-kassa trots att man inte fixar med försäkring och utöver möjligheten att dessutom få A-kassa mycket längre tid gick alltså staten också in och höjde maxbeloppet för A-kassan under den tiden. Där landade kris-pengarna. Alldeles för få har reagerat på detta (det bör ske instinktivt): istället för att ge pengar till folk som ligger på existensminimum, så ger staten mer pengar till dem som redan får pengar (via förlängd och förskonad A-kassa). D.v.s. mer pengar till folk som redan får ett statligt bidrag som är långt, långt högre än de riktigt fattiga får.

Som sagt sjukt att så få noterade det, men jag hoppas ni nu förstår hur galet agerandet är. För då kan vi börja titta på varför staten gjorde något såhär galet. Jag gav dig pusslet ovan: det är för att dessa människor (de du kallar "högutbildade höginkomsttagare") har höga bostadslån, men är lågkvalitativ arbetskraft som arbetsmarknaden inte är överdrivet intresserad av. Så de är permitterade eller sparkade under corona-våren, då minskad efterfrågan gör att vi inte längre maximerar lågkvalificerad arbetskraft. Och eftersom de är av låg kvalitet har vi korrelationen att många av dem inte heller betalat någon form av försäkring alls - därför fick nu alla A-kassa, förlängd A-kassa, och höjt maxtak för A-kassan. Så de klarar av att betala sina bostadslån trots att de inte klarar av att generera värde till marknaden.

De fattigaste har sällan bostadslån, därför gick inte kris-pengarna dit. Så återigen, du tar (tack och lov, om det är din sits) inte rygg på den här lågkvalitativ arbetskraften, du tar rygg på staten.
Du menar hata kommunism, alltså? Vad tror du folk gör i den här tråden? Däremot upprätthåls systemet av att den gemensamma nämnaren (dvs "players") i Sverige är antingen ekonomiskt efterbliven eller hemsk människa eller båda delarna. Varför skulle man inte kunna hata det?

Mjo, det var lite det jag menade. Inte att det är ett säkert kort att följa "höginkomsttagarna" just för att de är höginkomsttagare ur ett svenskt perspektiv (d.v.s rätt fattiga sett till nettolönens köpkraft), utan för att de är på toppen av Sveriges sociala och ekonomiska hierarki.


Nog för att det där med höjningen av taket i A-kassan och 3 månaders medlemskap var en minst sagt anmärkningsvärd åtgärd som du säger, men har du verkligen belägg för att majoriteten av de permitterade och varslade under coronakrisen tillhör Sveriges "höginkomsttagare"?

Nu beror ju såklart det på vad vi menar med höginkomsttagare. Faktiska höga inkomster, åtminstone >100ksek/månad, är ovanligt i Sverige och därmed knappast de som håller uppe bostadsmarknaden. Det som håller bostadsmarknaden igång bör snarare vara vanliga inkomster kring 40-60ksek. Och i den massan finns enormt mycket lågkvalitativ arbetskraft i Sverige. Titta vad som hände med IT-konsultbranchen i våras - och det förvånar ingen som känner till den. Så länge ekonomin går på högvarv kan man trycka ut dessa konsulter på kunder, men så fort det krävs något riktigare värde blir det totalstopp. Och då talar vi ändå om IT-konsultbranchen, inte genuscertifierare och annat kul södermalm hittat värde i under högkonjunktur.

Huruvida den typen av arbetare utgjorde majoriteten av permitterade vet jag inte, men jag är desto mer övertygad om att det var vad som fick staten att leverera "medelklass-bidrag". Helt enkelt insikt i att svaga arbetare tjänat 50ksek/månad, att detta räcker till hyfsade bolån, och att det är just den här typen av arbetare som inte har kontroll på sin ekonomi (missförstår sitt värde på marknaden, missförstår privatekonomisk risk, betalar inte inkomstförsäkring, osv).

Hur vet du det?
Har du någon data som ger stöd för det?

Nja, socialism är det inte. Däremot kan man säga att det är viss statlig inblandning.
Sedan är det bara riskfri realränta som de påverkar lite. Så inblandningen är relativt liten.

Det är fortfarande långivare/låntagare som bestämmer ränta på risk. Vilket är det mesta i ränteväg.

Max skuldkvot inträffar vid 30-35. Max belåning i kr inträffar vid 35-40.
Medianbelåning i kr vid 35-40 är 900 kSEK.

Det är också lätt att verifiera. Snittvilla ligger på 3100 kSEK.
Två pers med 900 kSEK i lån ger belåning på 58% vilket är strax över medelbelåning.

Mer än så är det inte. Men folk i tråden har nog andra fantasier.

Vid 65 är lånen ganska små.

Det är ett intressant fenomen hur de resonerar. Om vi tar räntan som exempel så bortser de gärna från allt som idag talar för låga räntor för överskådlig framtid. Däremot pratar de gärna om normalräntor på 5-7% från 90-talet trots att det är en mikroskopisk risk för att detta skulle bli verklighet i närtid.

Idag har vi kraftigt ökande penningamängd, samtidigt har vi låg prisinflation, det krävs inte mycket för att inse att tillgångspriserna kommer öka över tid. Det är i princip öppet mål, men ändå väljer man att fortsätta på samma spår som visat sig vara fel i över 15 år nu.

En global katastrof resulterade i en tillfällig dipp på ett par månader som nu är återhämtad. Ett bevis på hur stark efterfrågan är.