Citat:
Ursprungligen postat av
DeMysteriis
Ett föremåls förmåga att flyta har ingenting att göra med huruvida det har en stor yta nedåt eller inte. Din dörr som du pratar om kommer inte ha större eller mindre flytkraft beroende på om den ligger ner eller står upp. Det enda som har betydelse är föremålets massa och volym. Om ett föremål har volymen 1 dm³ så kommer det flyta så länge det har en massa som är mindre än 1 kg, och sjunka om det har en massa som är över 1 kg, oavsett hur föremålet är utformat eller vinklat. Dessa är de enda parametrarna du behöver för att räkna ut flytkraften.
Men det börjar bli lite väl off topic nu kanske. Som sagt, Googla det hela eller starta en tråd i fysikforat, för det är du som har en unik uppfattning om detta.
Citat:
Ursprungligen postat av
qazwsxedc
Det har sagts allt från att det flöt omkring som ingenting, till att det fladdra runt i luften. Ditt antagende utgår ifrån en situation med en platt yta vid stilla vattens ytspänning.
Om visiret är format som en liten eka så handlar det fortfarande om max någon sekund innan vattnet gått in i "botten på det" och det kapsejsar/sjunker, det skulle behöva ligga och flyta en 10 sekunder kring vattenytan för att hinna nå bak, och där o då ska det dessutom accelerera för att uppnå den kraft som krävs.
Ytterligare faktor som talar emot det här är att visiret ska ha fallit på Estonias bulb, därmed har det rimligen redan varit under vatten innan det lämnat Estonia.
Jag syftar inte på vattnets ytspänning, som finns även utan jordens gravitation. Jag syftar på den kraft som kommer av att vattnet i havet hela tiden dras neråt mot jorden pga gravitationen. Det är gravitationen som gör att det är svårt att trycka ner tex en badboll under vattnet. För du måste ju höja vattnet lite grann för att badbollen ska få plats där i vattnet. Det märks inte i havet att vattnet höjs när du trycker ner föremål där, men i tex ett badkar märks det.
Och när du sänker ner badbollen i vattnet, då trycker vattnet mot den från alla håll pga gravitationen. Och det vattentryck som verkar mot badbollens undersida kallas "vattnets lyftkraft".
Och det blir förstås svårare för vattnet att trycka upp ett föremål ur vattnet, ju större massa föremålet har. Men det beror också på föremålets form.
För om man har tex en järnkula stor som en fotboll, alltså med järn rakt igenom, och man lägger den på havet när det är lugnt väder. Då kommer den förstås sjunka omgående till havets botten, trots att vattnets lyftkraft verkar mot undersidan på den. Men om man smälter om järnkulan så att den istället blir en så stor järnskiva som möjligt, och sen lägger den plant på havet. Då kommer lika stor massa ligga på havet som när vi la järnkulan där, men vattnets lyftkraft mot järnskivan kommer bli större än för järnkulan, eftersom ytan på järnskivans undersida är större än på järnkulans undersida.
Vatten kommer förstås lätt rinna över på skivans ovansida och tynga ner den. Men det kan förhindras med hjälp av en "sarg" runt om skivan, med så liten massa som möjligt, tex några plastpinnar och tyg av plast. Då borde den järnskivan kunna flyta på havet om den är tunn nog.
Så formen på ett föremål spelar stor roll för flytförmågan.
Hur tror ni annars att Estonia kunde flyta på vattnet innan hon sjönk?
Om man hade smält ner och tryckt ihop all hennes massa till en boll, då hade hon inte någonsin kunnat flyta.
Men ang bogvisiret så får man ta hänsyn till vågorna, som kan ha förhindrat att det sjönk, genom att tillräckligt mycket vågkraft verkade mot bogvisirets stora yta och kastade runt det på havet. Kan vågorna få bogvisiret att trilla av, så borde de också kunnat bolla runt det och förhindra att det sjönk, eller kanske tom kasta upp det igen om det först sjönk helt under vattnet.
