Citat:
Ursprungligen postat av
Turbohaler666
Enligt haverikommisionen sjönk Estonia av att bildäcket vattenfylldes. Diverse kritiker avfärdar den teorin. Bland annat påstås det att däcken under bildäck (under vattenlinjen) enligt konstruktionen skulle varit isolerade från övriga skeppet och att vatten på bildäck och övriga båten skulle fått skeppet att tippa runt och flyta med skrovet rakt uppåt på grund utav luftfickan i de understa isolerade däcken. Detta hände inte och skeppet sjönk. Man menar på att det måste bero på att de undre isolerade däcken måste vattenfyllts av ett hål i skrovet.
Är detta seriösa spekulationer? Någon som vill kommentera?
Citat:
Ursprungligen postat av
farbror_barbro
Ja och nej. Ett fartyg kan flyta på en innestängd lyftvolym. De som anför detta som kritik mot JAICs sjunkförlopp struntar dock i följande fakta:
1. Estonia hade väldokumenterade ventilationstrummor från under bildäck som mynnade på skeppets sidor. Dessa släppte in vatten under bildäck då slagsidan översteg ca 30 grader.
2. Vatten kunde även komma in i trapphusen, och vi har vittnesmål om vatten i trapphusen.
3. Eftersom den innestängda luften har kontakt med vatten under övertyck flera meter under ytan så komprimeras den relativt volymen den hade innan kantringen. Det minskar volymen och lyftkraften och fartyget kan faktiskt sjunka även om all luft finns kvar inne i skrovet.
En behållare med instängd luft inne i en båt, ger inte båten någon som helst lyftkraft. Snarare tvärtom eftersom luftbehållarens material ger extra massa i båten och tynger ner den, alltså en kraft som man kan kalla "sänkkraft". Och det beror på att luftbehållaren inte har kontakt med havet som ger båten lyftkraft.
Så om luftbehållaren hade suttit utanpå båten, vid vattenlinjen ungefär, då hade den gett båten lyftkraft och motverkat sänkkraften som båten utsätts för av all massa som finns i och på båten.
Däremot om det är en gas i luftbehållaren som är lättare än luft, tex helium, då blir massan mindre i båten pga luftbehållaren. Men luftbehållaren ger då fortfarande ingen som helst lyftkraft till båten så länge den är inne i båten, inte ens om den hade svävat upp mot taket och tryckt uppåt mot det. För det som lyfter upp luftbehållaren är nämligen luften inne i båten, och den kan förstås inte lyfta upp båten, eftersom den lyftkraften använder båten som stöd när den lyfter upp luftbehållaren. Det blir alltså lika verkningslöst som att ställa sig på en stol inne i ett rum, och trycka upp mot taket och tro att hela rummet ska lyfta. Eller som att försöka putta fram en buss när man står inne i den. Det enda som skulle kunna hända med luftbehållaren i båten, är alltså att taket pressas sönder av den.
Det krävs alltså att luften utanför båten lyfter upp luftbehållaren, tex en luftballong, för att det ska bli någon lyftkraft på luftbehållaren som drar med sig båten uppåt. Men en luftballong inne i båten ger alltså inte båten någon lyftkraft.
Däremot fyller luftbehållare i båten en viktig funktion eftersom de minskar mängden massa i båten, så länge de är intakta och inte släpper in vatten. Om de däremot går sönder och släpper in vatten, eller om de och luften inne i dem trycks ihop (komprimeras) pga att det samlas vatten runt dem, då kan mer vatten få plats i båten som då sjunker lättare pga större massa som ger större sänkkraft.
Det som ger båten lyftkraft är dock bara vattnet i havet, och till viss del luften runt båten. Och storleken på den lyftkraften ökar ju större ytan på båten är, som vattnet och luften trycker mot i uppåtgående riktning. Men ju större den ytan är, desto större är också båtens massa, och då ökar också sänkkraften på båten.
Och sänkkraften ökar också ju mer vatten och annat med mycket massa som finns i båten, tex människor och bilar.
Så det behöver inte spela så stor roll om de undre isolerade däcken var vattenfria, för om det har kommit in tillräckligt med vatten på andra ställen i båten, då blir sänkkraften på båten tillräckligt stor och sänker båten ändå.