Citat:
Märkligt att man verkar fortsätta köra mot vågorna i 5 minuter efter att man är medveten om att bogvisiret/innerrampen lossat och det strömmar in vatten.
http://www.estoniasamlingen.se/textfiles/JAIC-haverirapport.pdf
http://www.estoniasamlingen.se/textfiles/JAIC-haverirapport.pdf
Det är ju frågan om bryggbesättningen var medveten om att så var fallet och i så fall när. Det är möjligt att de fick informationen från tredjemaskinisten någon gång men om den informationen kom efter slagsidan inträffade spelar det ju noll roll. Huvudmaskin slog ju från automatiskt när slagsidan blev för stor (säkerhetsmässigt eftersom fartygsdieslar skär ihop om de inte får smörjning vilket kan bli fallet vid slagsida).
Det framgår ju inte riktigt då det bara var vakthavande matros som överlevde av personalen på bryggan. Det man vet av hans vittnesmål är att han skall ha varit nere vid bildäck straxt innan 01 och att lamporna till visiret då lyste grönt och att rampen var stängd även om sjöhävningen var så hög att han ramlade omkull och att han hört ett högt metalliskt hårt ljud. Han gick sedan tillbaka till bryggan och kom dit samtidigt som befälhavaren för vaktavlösning.
Besättningen på bryggan lär således ha informerats precis vid vaktavlösningen vid 01 om att allt var ok åtminstone då. Men ungefär samtidigt som matrosen når bryggan (det tar ju en stund) så kommer nya samtal om buller och slående ljud från bogporten. Han beordras då ner tillsammans med båtsman för att undersöka saken på nytt men fartyget hinner få slagsida innan dess.
Att man instinktivt girar barbord upp mot vind när man får slagsida är inte ett dugg märkligt och ligger nog närmast till hands för de flesta sjömän och troligen även fritidsskeppare.
