Vad gör man när man varken får jobb eller har råd att bekosta utbildning?

Försökte under några år att plugga med depression, men det slutade bara i avhoppade utbildningar och ökade skulder. Varvade sedan småjobb med strökurser för att hålla mig flytande och undvika soc innan jag till slut lyckades genomföra en yrkesutbildning och trodde att allt skulle lösa sig den vägen. Nu sitter jag dock här ett år senare lika arbetslös som alltid. Jag får som bäst någon enstaka intervju för de slags jobb jag är utbildad till, men det är sällan och leder aldrig någonstans, hur mycket jag än övar på intervjuteknik. Inte heller tycks jag duga för mindre kvalificerade jobb, där yngre förmågor prioriteras, sådana som inte är utbildade och därför antas kunna bli kvar längre. Jag befinner mig alltså i ett läge där jag är för underkvalificerad/oerfaren inom det jag är utbildad till och överkvalificerad för annat (därtill fördmedlas 8/10 jobb internt, varför man i princip är körd utan kontakter). Jag söker allt från städare till personlig assistent och donkenmedarbetare, helt utan framgång. Så vad gör jag nu? Jag har inget CSN att ta av för en ny utbildning och får ingen hjälp av Arbetsförmedlingen.

De som kollat mitt CV och personliga brev har sagt att det ser bra ut. Jag är jävligt motiverad att börja jobba och har rentav börjat plocka skräp i närområdet av ren tristess.

Här är några trådar du skulle kunna kolla in för svar. Du har ju trotts allt startat alla själv.

(FB) Fast i limbo - inget jobb trots utbildning
(FB) Vilka slags jobb utan krav på erfarenhet (och körkort) söker folk just nu?
(FB) Rädd för skiftarbete, hur hantera när man lider av insomningsproblem?
(FB) Arbetslös: Korta yrkesutbildningar på distans?

Det är fint att du vill hjälpa till genom att hänvisa till döda trådar varav tre är irrelevanta för just denna frågeställning. Nu söker jag emellertid nya perspektiv utifrån den specifika information jag förmedlar i trådstarten.

Skaffa truckkort och sök jobb på lager. Internethandeln har exploderat, så sök jobb där. Restaurangerna är döda, så att leta jobb där alla precis har fått sparken låter rätt korkat.

Sök jobb ingen vill ha. T ex telefonförsäljare, mötesbokare eller börja jobba som vikarie på skola/förskola på någon vikariepool. Sedan byter du upp dig till något lite större företag och försöker få en heltidstjänst och sedan kanske försöka klättra där eller spara ihop pengar till någon utbildning som borde leda till jobb.

Sedan kanske du ska jobba på ditt cv/personliga brev eller på din personlighet och våga "ta för dig" på eventuella intervjuer.

En del påstår att lagerarbeten är relativt lättillgängliga, andra att det går tusentals sökande på varje plats. Brukar inte hända något när jag söker, men det har väl delvis med avsaknaden av truckkörkort att göra. Lever på rostat damm f.n., men om jag sparar och ber soc. om hjälp kanske de kan hjälpa till att bekosta ett. Kollar upp det idag.

Tror jag måste skapa ett alter ego eller liknande, som är någon slags supernarcissist - eventuellt kokainpåverkad - som går väl ihop med situationer där man ska vara säljande. Jag gör mitt bästa på intervjuer, försöker le och sånt, men det märks kanske att jag är väldigt ovan vid att framhäva mig socialt (jag har dock utmärkta omdömen från mina praktikplatser, så detta tycks mest gälla intervjuer och andra sammanhang där ens personlighet döms snabbt).

Om du skött dina återbetalning samt att det var tre år sedan du fick bidrag från CSN senast kan man, men det är ingen garanti, få studera med.

https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiestartsstod.html

går inte få jobb i det här skitlandet ändå. bättre blåsa staten på pengar o spela deprimerad istället som alla araber gör.

Bra att veta. Tack.

Ja, jag har börjat fundera på alternativa vägar, typ leva helt ironiskt som nån slags livskonstnär eller superhippie, eller enbart jobba ideellt och glömma allt vad boende, körkort, resor och annat heter, eftersom dessa begivenheter inte tycks ingå i min lott. Möjligen skulle jag kunna anta formen av en parasitmask och undersöka jordmånen utanför mitt hus, som ett sätt att hålla igång och lura mig mig själv att jag sysslar med något meningsfullt.

Kanske går det att plugga något distans i smyg, samtidigt som jag tar bidrag.

Har du provat gå till företagen istället för att bara söka på internet?
Du ställer dig högre upp i listan om du går och träffar de personligen än att vara en anonym kille med ett CV via mejl som resterande sökande.

Stå ut lite grann, visa att du verkligen vill ha jobbet.
Det viktiga är att göra intryck.
Vilken person minner du? Den personen du träffade som gjorde något som de andra inte gjorde, eller den som var en i mängden?

Tänk såhär:
"Vad gör de andra sökande?"
Och gör sedan tvärt emot.