Vad gör man när man varken får jobb eller har råd att bekosta utbildning?

Hej jag är en nolla som inte har något erfarenhet, har ni ett jobb till mig ????

Menar du att det ger mig ett jobb bara för jag öppnar munnen til en person ???

Du var ju då inte särskilt smart.

Du vill kanske inte ha det men vad gäller telefonförsäljning/mötesbokning vill företag gärna att man ringer in till dem efter du skickat ditt cv så de får höra att du har en trevlig telefonröst. Vart bor du?

Sök försörjningsstöd

Det har jag självklart redan gjort, då det ligger i mitt intresse att ha råd med hyra, mat och räkningar.

Finns ett ställe som alltid behöver folk; hemtjänsten och äldreomsorgen. Är du dessutom snubbe så ser dina utsikter ännu bättre ut eftersom alla arbetsgivare inom vård och omsorg vill ha "en mångfald av sökande" vilket är en omskrivning för att det bara är tanter och kvinnfolk som jobbar där och dom vill ha fler män.

Nu under pandemin har dom ju till och med kört snabbspår och komprimerade, korta utbildningar för att få folk in till såna yrken som har någon slags grundutbildning, även om den är snabb. Det skulle jag satsat på. Underskatta aldrig ett yrke där du jobbar med människor, det ser alltid bra och fint ut på CV:t när du söker något annat senare. Det får dig att framstå som sympatisk och medmänsklig, i många rekryteringsprocesser är det inte bara reell kompetens som efterfrågas utan även "vad är det här för människa? Hur kommer denne fungera med övriga kollegor, kunder, etc?", förutom yrken där kompetens t.ex. utbildning är ett måste t.ex. en universitetsexamen men det verkar ju inte vara sånt du är ute efter. Det är det som brukar heta "vi värdesätter personlig lämplighet före meriter" i en annons, typ "du verkar hyvens och har dessutom erfarenhet av att ha jobbat med människor, du kanske inte är exakt det vi söker meritmässigt men vi vill prova anställa dig ändå för du verkar ha andra goda kvalitéer också".

Haha vilken bortskämd svenne. Skyller alla sina misslyckanden på andra. Du hade gratis skola, du kan språket från början och ändå fixar du inte ens ett skitjobb? Iq-fiskmås eller jätte bebis?

Jag får t o m jobberbjudanden korkade sosse haha

Vad säger arbetsgivarna efter de har sagt nej? Har du ens frågat? Annars kommer du aldrig veta. Enkelt att bara fråga om det finns något du behöver jobba på.

Hej!

Min uppfattning är att vill man jobba så hittar man jobb. Det verkar inte vara så i ditt fall. Vi behöver dock ta reda på lite saker. Hur gammal är du btw?

Tips: Två verksamheter med stort personalbehov och även hög personalomsättning som det är lätt att få jobb hos: Hemtjänsten och Kriminalvården. Sök dit.


Vad har du för avslutad yrkesutbildning? Kan du ha nytta av den i något annat arbete?
Hur ser arbetsmarknaden ut där du bor? Kan du pendla till en stad med bättre arbetsmarknad?
Har du körkort, om inte kan du ta det?
Har du bra och relevanta referenser?
Sköter du din kropp, hälsa och hygien?


Edit, glöm arbetsförmedlingen. Där hittar du inga jobb.

Du inleder ditt inlägg med en tradig, polemiserande klyscha. Inte bra. Klart som fan att jag vill jobba. Jag har ägnat större delen av mitt vuxna liv (är 30+) åt att göra det, dock aldrig på heltid, eftersom jag aldrig får såna jobb, vilket gjort mig oerhört modfälld och pessimistisk inför mina chanser att leva ett normalt liv, med resor, sparande och sånt. Jag trodde att utbildningen skulle vara lösningen.

Det är inte min motivation det är fel på, utan min neurotiska/socialt avvikande persona, om något. Jag gör bra ifrån mig på arbetsplatser men är av någon anledning urusel på att ge ett kompetent första intryck. Detta är gåtan jag vill knäcka, och aktivt jobbar på genom att hårdträna inför varje intervju. Social kompetens (som inte handlar om att vara lugn och samlad, utan om att vara ett framgångsrikt personligt varumärke) är avgörande för huruvida man får ett jobb i nuläget, inte om man vill jobba eller inte. Det gäller att bemästra mimiken, tonfallet, hållningen och pondusen överlag. Jag tar varje chans jag får att bidra med något, tro mig. För ett par helger sen hjälpte jag min väns granne att rensa ogräs. Det var oerhört skönt att få slita med det, att känna att jag om så bara för några timmar fyllde en funktion.

1. Det rör sig om ett operatörsjobb inom industrin. Vill inte avslöja mer än så. Den som söker kan hitta. För just min yrkesroll gäller "lätt att få jobb". Jag har förmodligen nytta av den vad gäller det mesta inom läkemedel, medicinteknik och kanske även livsmedel - allt som är centrerat runt en tillverkningsprocess med strikta kvalitets- och hygienkrav, då jag är väl insatt i detta.

2. Där jag bor finns det inget, men jag bor nära två större städer där jag enligt all rimlighet bör kunna hitta något. Frågan är hur jag ska lyckas sticka ut bland de hundratals sökande som konkurrerar om varje plats. Jag har både ringt och besökt företag, men inte fått napp.

3. Det har jag inte. Man kan få ett körkortslån (eller om det är bidrag?) av CSN för 15 000 kr, som jag funderar på. Har dock ingen att köra upp med, så det lär inte räcka hela vägen.

4. Jag har åtminstone två relevanta referenser jag brukar använda mig av. På min senaste praktikplats lovordade de mig och gav mig högsta betyg på en skala, så jag brukar använda den personen som förstareferens.

5. Ja. Jag tränar fyra-fem gånger i veckan för att orka leva.

Jag ska ha ett möte om praktik med soc i veckan. Blir nog bättre än inget. Bra med rutiner och fler refefenser.

Edit: Kan man få jobb på Kriminalvården även som tunn vek kille? Trodde man behövde nån slags utbildning (eller en imponerande kroppshydda) för det. Kan åka dit och lämna CV.

Tack för svaren! Har sökt hemtjänst och äldreboende men inte fått något hittills. Kan rikta min sökattack primärt mot såna arbeten framöver och se om det ger utslag.

Personlig assistent är tydligen jättesvårt att få. Annars hade jag gärna arbetat som ledsagare eller liknande.

Fetade. Nej, det är ingen klyscha. Den går att applicera på mig, min familj och alla jag känner/är bekant med. Jag anser mig inte vara socialt kompetent men jag har varit arbetslös 2 månader samanlagt på de senaste 10 åren i övrigt har jag jobbat minst heltid med okvalificerade och kvalificerade jobb.

Du blir direkt kränkt när jag skriver något du inte håller med om och påstår att jag kritiserar dig. Jag kan även se att det saknas lite självransakan i ditt svar. Kan de vara något att fundera på?





Svarar senare, är på jobbet