Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det är nog ingen ide att bemöta detta. Invändningarna är ju självklara. Men jag blir nyfiken på vad du svarar på frågan: "Vad blir bättre om vi lyckas sänka luftens koldioxidhalt till förindustriell nivå?".

Jag hoppas på ett intressant svar.

Är det realistiskt? Det är ju mycket stora ytor att manipulera.

Jag vet att man lade ut vit presening över isen på Grönland för att se om man kunde minska avsmältningen. Isen hade blivit smutsig, som den är på våren när ise smält bort och smuts är kvar.

För övrigt bekymrar jag mig inte för sjunkande CO2, det låter mest som ett lyxproblem i dagens läge. Vi är ju inte i närheten menar jag.

Jag tror också att molnigheten spelar en stor betydelse för detta fenomen. Och jag tror även att den spatiella distributionen av molnen och förändringen av dessa har stor betydelse och kanske att det faktum att hav värms långsammare än land kan vara en stor drivande faktor som kan leda till ett minskat molntäcke över tropikerna.

Mycket av förångningen sker över hav, som värms långsammare än land. Om mättnadstrycket stiger snabbare över land än hav innebär det troligtvis ett ökad VPD (water pressure deficit) över land vilket borde kunna innebära att molnbenägenheten över land avtar, även om mer vatten finns i atmosfären även över land. Ett minskat molntäcke över tropikerna skulle kunna innebära en större vikt för OLR, eftersom det är där planeten är som varmast och där solinstrålningen är som störst över året och således strålar med störst effekt. Färre moln/tunnare molntäcke över tropikerna, även om det innebär det motsatta på högre latituder, skulle kunna medföra en ökad OLR, exempelvis.

Angående din Mount Pinatubo och klimatkänslighetsartikel är det återigen en mycket tveksam tidsskrift med en impact factor lägre än den tidskrift som publicerade "Get me off your fucking mailing list".

Jag vet att du uttryckt en förkärlek till den typen av tidskrifter du du anser att de seriösa tidskrifterna inte vill publicera artiklar som går emot alarmismen för att rädda lönen på forskare. Men här har du iaf ytterligare en artikel publicerad i en betydligt seriösare tidskrift som undersöker ungefär samma sak.
https://link.springer.com/article/10.1007/s00382-010-0777-3

Jag är fortfarande av åsikten att klimatkänsligheten måste övervägas av ett stort antal studier och att ett intervall måste accepteras snarare än en specifik siffra. Hur vi sedan ser på detta intervall och hur vi agerar utifrån det blir en fråga om hur riskbenägna vi vill vara.

Vi kan väl göra en överenskommelse?
1. Alla referenser framöver måste vara vetenskapliga
2. Alla tidskrifter som refereras måste ha en impact factor åtminstone över 1, som absolut minimikrav.

Ja det är stora ytor. Men när vi nu skall öka inslaget av snabbväxande löv för att ta ut 50 % mer skogsråvara handlar det också om stora ytor. När jag beställer plantor skulle jag vilja ha en katalogruta som beskriver plantans albedopåverkan. Och i min skogsbruksplan borde det finnas en kolumn för albedorekomendation.

Klimatförändringar på ett år eller ett årtionde är små och vi har inget behov av akutåtgärder men på århundraden kan förändringar bli märkbara. Och för skogsplanteringen är planeringstiden ganska lång. Och ljusare skogar kanske inte bara blir svalare de kanske också blir bättre för skogspromenader.

Ljusare asfalt kanske... den röda graniten är bättre än den svartgråa??

Eller tvärtom.

Grästak är bra kanske? Vindkraft bättre än solceller?

Men det mesta av Sveriges yta är ju skog, så det är kanske där man skall sätta in stöten.

Det är ett globalt problem dock där havet är 2/3 av ytan.

Ja, där kan vi inte göra mycket. Isarna smälter så där sjunker albedot. Regnskogarna kanske vi inte vill byta ut av andra skäl. Sahara är lite tufft att göra så mycket åt, annat än möjligen bygga solceller där, men då sjunker albedot osv. Det blir nog inte så lätt att få mycket till effekt med din "lösning"

Nej, jag tror man får fundera ett bra tag hur man får havet att reflektera infallande strålning.

Tittar man på flygbilder ser man att mycket är skog och att mycket av resten är sådant som har människopåverkad albedo.

Titanoxid har intressanta reflexegenskaper. I en lista över grundämnen med det vanligaste överst får titan position nio. Vi har alltså gott om titan. Vi skulle kunna göra vit asfalt, vita tak vitmålade väggar, vit matjord, vit sand, vitmålade berg och stenar. Och titandioxid reflekterar inte bara infallande strålning utan äver den långvågiga återstrålning som är en del av växthuseffekten.

Som du säger är en stor del av jordytan vatten och vi borde nog ta reda på mer om hur ljus speglas av vatten, lösta ämnen, partiklar och de organismer som lever i ytskiktet.

Albedopåverkan är naturligtvis inte hela energibalansen men det är en så stor del att den inte kan försummas. Att diskutera klimatpåverkan utan att beröra albedopåverkan är helt enkelt inte seriöst.

Jo, titanoxid är ett mycket vanligt ämne. Titan är dyrt för att det är svårt att få ut en ren metall ur de mineraler som finns... tror jag.

Titanoxid tror jag även katalytiskt förbränner graffiti.

Förr kalkade man många ytor, men idag växer ju grönalger som aldrig förr. Om det har med försurning att göra? Jag tycker algpåväxten på byggnader är värre än förr?

Mitt hus måste vara mörkt. Men jag märker hur mycket nytta träd ger för att hålla innetemperaturen nere på sommaren. Det minskar ju inte växthuseffekten, men dess konsekvenser. För mig i alla fall.

Det är riktigt. Det är som aluminium fast mycket värre. Aluminium har man lyckats renframställa med elektrolys, något motsvarande har man inte lyckats med för titan utan där får man ta till mer komplexa metoder. Titanoxid är dock lättare.
Det kan nog ha med kväveföroreningar i luften att göra.

När ska du sluta posta dina fake news artiklar om bränder, klimatet och väder?

För ca 80-100 år sedan var brann minst 2-10 gånger så stora ytor som vid dagens bränder i USA.

Några exempel
1930: 52 miljoner acres
2018: 8,8 miljoner acres
2019: 4,7 miljoner acres
2020: hittills 4,6 miljoner acres

https://www.nifc.gov/fireInfo/fireInfo_stats_totalFires.html

Det är nog som Xenonen säger att dina grönalger gynnas av kväveföroreningar men de gynnas också av ökad koldioxidhalt. Om vi vill gynna tillväxten för vetet på åkern är det svårt att undvika att även grönalgerna gynnas.