Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Meeen—- släpp nu debatten om Höglund och hennes research.
Hon har ändå fått den publicerad.
Självklart var familjen dysfunktionell på ena eller andra viset. Man kan dock inte genom att studera handlingarna i efterhand säga om O hade Asperger och autism.
Att vara ekonomiprofessor är väl inget ” särintresse” såsom är typiskt vid Asperger?

Ledsen men du vänder dig till fel person, jag har inte deltagit trådens pågående diskussion kring Asberger eller om Oskar hade det.
Inte heller brukar jag nämna Höglund eller hennes bok. Det var även så denna gång där Höglunds bok var ett svar på frågan om varifrån postaren ”develi” tagit sina uppgifter.

För övrigt ett märkligt förhållande att man vill använda en bok som källa, när man sågat såväl nämnda bok som författare jäms med fotknölarna i sisådär 50-talet inlägg = 20 km text.

Du efterfrågar källor på andras påståenden, jag kan inte minnas att jag har fått svar på var källan finns att barnen presterade utmärkt och hade bra betyg....

Jag håller med dig. Solglittret har konsekvent hyllat Höglunds bok och försvarat hennes märkliga tolkningar och blivit närmast personligt kränkt när man ifrågasatt henne. Bara för att Höglund gjort ett inlägg via en bok kan det ju inte betyda att man inte får ifrågasätta henne. Att kritisera Höglunds tokiga tolkningar av information hon fått fram i intervjuer måste få vara tillåtet, även om det smärtar Solglittret.

Det påminner lite om förhållandet till pianolärarinnan där man måste få ifrågasätta hennes galna tolkningar och gissningar även om man tror på att hon sett och hört det hon gjort. Men även där kommer Solglittret till ständigt försvar. Det är väldigt märkligt att vissa skribenter ska vara oantastliga, medan andra ska behöva stå ut med hur mycket som helst.

Att mordplanerna kom i samband med att Moa blev sjuk och verkställdes en månad efter att hon fått sin diagnos, är mycket riktigt knappast en slump.

Eftersom jag tänker mig att det var suicidaliteten hos föräldrarna som var den primära motorn för morden, så finner jag det inte som osannolikt att Hanna var mer angelägen att få ett slut på det hela eftersom hon var mer suicidal.

Att du behandlat en hel massa ME-sjuka tror jag inte ett dugg på med tanke på att du mer eller mindre öppet kallar det för inbillning. Säg mig - hur "behandlade" du dom? Sockerpiller?

Från citat av dig tidigt i tråden i januari 2018:

Man finner inga "stora", män eller kvinnor på viktiga positioner i samhället, som också är bra på sina yrken och trivs med tillvaron - som plötsligt insjuknar i dessa diffusa ogreppbart symtom som ME eller fibromyalgi!

Det är tyvärr sanningen att dessa saker företrädesvis alltid drabbar någon som är missnöjd med jobbet eller tillvaron, partnern, sitt utseende, sin vikt, sin ekonomi eller sina ouppfyllda drömmar. Sjukskrivningen och sjukdomsbehandlngen blir då en ny "sysselsättning" med möjlighet att få massvis av sympati från omgivningen.

Hur skulle du "behandlat" de inbillningssjuka Moa och Agnes? De var ju helt klart sjuka i ME.

Alla normalt funtade som inte litar på den svenska sjukvården och söker sig vidare vet att ME beror på EBV i stadie fyra. Med rätt kost kan man lindra sina problem.

Det var ju synd att föräldrarna inte fick tummarna ur sina grottor och sökte vidare hjälp. Ibland kan google vara till hjälp om man är nyfiken. De gav upp hoppet om sin lycka för tidigt. Om de varit smarta kunde de skrivit en tråd på nätet och berättat om sina problem så hade de kunnat få tips och råd. Så hade fyra varit i livet i dag och känt de kommande höstvindarna mot kinden. Förstår om de gav upp angående den svenska sjukvården. I andra fall förstår jag det inte.

Det var helt enkelt något annat som drev dem. Annars går det inte ihop i min bok.

Ja, ingen av dem är stabil. Som Armstark nämnde ligger utmattning (-syndrom, - depression) nära till hands.

Att de kom helt överens helt samtidigt är föga troligt, trots garanterat osunda band dem emellan.
Risk för (över)bindningar mellan barn och mor ligger nog nära begreppet attachment (Bowlby) om det inte är sund frigörelseprocess.
I takt med att psykisk ohälsa tilltar så suddas väl gränsen ut helt (ser inte barnet som självständig individ) och tolkar barns framtid utifrån sig själv. Med sina depressiva, mörkt tonade glasögon.

Sen jobbar väl mannen i nåt bredare mer övergripande perspektiv på sitt hörn. Psykisk ohälsa, ständig oro för barn. Samma ekorrhjul.
Är han starkt bunden till H så blir det väl en letal pakt.
Det känns lite som filicid blir familicid.

.. det flyter som en våg.

Funderade på diskussioner och mina citat om PEM från rme och CDC.
1. ME fluktuerar.
Kan insjuknandet vara mer variabelt hos de som har snabb progress? Typ mer intensivt, som berg-och-dalbana.
Känns iaf som att smygande över tid, en successiv försämring torde ge mindre dramatisk förlopp.

Säg att M blir något bättre framledes än på vad som sågs "tidig höst" och som skolan beskrev i slutet på september.

Sen kommer diagnos, i början på december. Oavsett finns kanske nån rest av hopp kvar.
Att det står lite på stand-by eftersom de uppenbart väntar.

2. PEM. Ansträngningsutlöst utmattning, orsak till sängliggande.
Dagen (eller ett par dagar) efter smäller det till.
Därav vanskligt med bedömning.
En person med ME blir sjuk efter ansträngning.

" Jag såg pappan och den yngsta dottern i affären i mellandagarna. Då verkade allt som vanligt, säger grannen."

What if... att M blev mycket dålig efter att handlat i mellandagarna, dvs ansträngningsutlöst.

Att det kändes som ställt bortom tvivel att det rörde sig om svår PEM vid ME.
Att hon blir sängliggande och är dålig över nyår med allehanda symtom. Att hon lider.

Droppen som.., liten tuva... blev spiken i..
Testamente 3 januari. Avskedsbrev samma datum. Sista livstecken 5:e.

Organiserat men oorganiserat.
Strukturerat men hafsigt.
Oplanerat i nåt "stand-by planerat".

Nej, ingenting står om en oerhörd försämring. Spoilrad text ur EHs bok, s 160, 161:
En plötslig förändring beträffande Ms hälsa sker antagligen under maj månad, innan dess finns inget som talar emot att M har varit annat än pigg och kry. Samtidigt Os stora förändring, observerad av pianolärarinnan.
Deklarationen uteblir denna vår - är det konstaterat, eller?

Pianolärarinnan som uppenbart befann i sorg, delade förbehållslöst med sig av sina känslor och iakttagelser. Om familjen. Och om M som elev och unik individ.
Istället för ett välkomnande och tillåtande bemötande, åtföljt av finkänsliga frågor och framför allt respekt - blev hon som alla tråddeltagare vet, skamlöst illa behandlad av några postare som aldrig kunde få nog av att utöva härskartekniker. Något som till sist urartade till näst intill en tävlan om vem som kunde leverera de mest hånfulla, ironiserande och moraliserande kommentarer - internet-mobbing när den är som fulast. Applåder.

Bedrövligt och beklagligt är bara förnamnet.

Den här tråden handlar inte om ME!

Du kan väl inte ens tro att någon skulle föreslå en behandling för Agnes eller Moa utan att känna till deras symptombild. Var inte så dum!

Jag har heller aldrig träffat någon med samma sjukdom som Agnes och Moa diagnostiserades med - barn-ME.
Däremot under flera års tid ett flertal med vuxen-ME. Sedan tråden startade har jag också penetrerat ME patienternas sjukhistoria och besvär mer ingående, trots att det inte är min primära specialistinriktning.
Barn-ME är en ovanlig diagnos. 2016 fanns det endast 116 barn och ungdomar som var sjuka i barn-ME i Sverige. Majoriteten av dessa kommer enligt statistiken tillfriskna efter några år, övervägande delen kommer kunna leva ett normalt liv som vuxna. Deras ME-sjukdom klingar av.
Helt eller delvis.

Naturligtvis kan man behandla någon med såväl barn-ME som vuxen-ME. Man kan dock inte ge en för ME botande behandling, utan en symptomlindrande behandling. Men det är likafullt en behandling. Dessutom kan man behandla sekundärbesvär med eller utan korrelation till ME-sjukdomen. Exempelvis depression, obstipation, appendicit, D-vitaminbrist, hudsjukdomar, muskelförtvining mm
ME-sjuka är inga maskiner eller specialmänniskor som bara kan drabbas av en enda sjukdom - ME. De får precis som alla andra också andra sjukdomar som behöver behandlas.

Det som är märkligt med obduktionsfynden i Bjärred är att varken Agnes eller Moa hade några symptomlindtande medikament i kropparna. Hade de haft stora besvär av ledvärk, magont, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning etc - borde de behövt medicinering.

Interner som vistas långa tiden i små utrymmen får ofta ackomondationsproblem eftersom ögonen så sällan får möjlighet att ställa om sig för syn på långt håll. Man behöver ofta glasögon och ibland behandling med ögondroppar. Detta borde även kunnat drabba Agnes efter 2 1/2 år i villan - inte heller några sådana medikament återfanns vid obduktionerna.