Citat:
Ursprungligen postat av
Haaaaag
För att kunna döma utefter begreppet "tillsammans och i samförstånd" krävs att:
1. Båda måste haft samma uppsåt
2. Man måste kunna visa på vilket sätt respektive person främjat gärningen (ej att förknippa med att man måste bevisa exakt vad respektive person gjort, för det måste man inte).
Nu vet inte jag om du menar att man skall döma "dom" (dvs mamman) för Mord - tillsammans och i samförstånd eller Synnerligen grov misshandel och Vållande till annans död - tillsammans och i samförstånd. Men utefter det du skriver verkar det som att du menar Mord.
Frågorna är då?
1. Hur kan man bevisa att såväl pappan, som mamman, hade avsikt att döda Esmeralda?
2. Om man utgår från att pappan "gjort grovjobbet", hur kan man då bevisa på vilket sätt mamman främjat detta?
Vet du jag tycker att om man lever i en lägenhet tillsammans med ett barn som har över 100 skador på kroppen, som är mager, eller rättare sagt utmärglad, som tappar sitt hår, eller tvinnar sig flintskallig, som man låter sova bakom köket och som man väljer att ge öknamn.
Om man då till på köpet fått varningar på att något inte står rätt till ett flertal gånger, och om människor dessutom talat om för en att barnet verkar drogat.
Då har man verkat i samförstånd, att slå och droga och svälta ett barn är uppsåtligt. Även om man inte självklart vill döda barnet, om man förvägrar någon mat, så dör den till slut, det fattar alla.
Att mamman vägrar att medge att hon såg något av detta är underordnat. Att hon vägrar minnas, ökar bara hennes ansvar.
På fråga ett svarar jag:
Genom att titta på ett foto av Esmeralda.
På fråga två svarar jag:
Hon vistades i lägenheten.
Det finns inget i världen som säger att Patrik stått kvar vid sitt vittesmål, så länge han levde mindes hon ju fortfarande att hon varit med i badrummet och att hon gjort konstgjord andning. Vad säger att han berättade sanningen vid just det förhöret innan han dog.
Hade han levt idag hade kanske Rebecka varit själv med Esmeralda, han var ute. När han kom hem var hon död och Rebecka, tänker som vanligt mest på sig själv, beordrar honom att fixa undan kroppen.
Men efter ett par dagar så kan hon inte hålla honom kvar längre och han drar till sin bror och berättar.