Den stora tråden om djurplågaren i Lerum !

Åker du fast för att ha mördat några jävla katter och du får sitta i nästan 10 år och dregla medicin med andra losers, så är du inte smart eller begåvad. Tyvärr.
Killen ville i sin misslyckade tillvaro, och i närvaro av ouppnådda drömmar få synas och få lite uppmärksamhet, leka seriemördare. Som alla andra nollor som mördar katter i vuxen ålder. Givetvis var han tvungen att krydda sina patetiska brev med att han var sugen på att mörda kvinnor, han var sannolikt inte ens nära att ens överväga döda en kvinna. Precis som ingen annan är. De som blir seriemördare har ihjäl katter på det sättet när de är 8 år.

Han är ingen psykopat heller för den delen. I bästa fall en aspis med narcissistiska tendenser. Dessutom varken smart eller vidare begåvad. Slutdiskuterat!

Och hur vet du detta? Vad får dig att tro att han inte hade kunnat övergå till människor när katter och hundar blev för tråkigt? Ganska korkat av dig att påstå något sådant.

För att folk skriver så varenda gång någon jävla low life loser mördar djur i vuxen ålder, varenda jävla gång som en djurmördare går lös så pratas det om att personen är en kommande seriemördare, Hannibal Lecter och fån å hans moster.

De flesta som är seriemördare brukade plåga djur när de var småbarn, inte som vuxna. De såg det som spännande när de var småbarn. En vuxen psykopat ser det inte som spännande och normbrytande, bara som slöseri med tid och energi.
Om du läser hans uttalanden och brev så är det uppenbart att han ville vara normbrytande, häftig, ond och farlig. Självklart spetsade han sina brev med att han skulle mörda människor, allt för att verka ännu mer farlig. Hade han tänkt att mörda människor så hade han aldrig skrivit om det, han hade gjort det. Men han gjorde aldrig ett skit. Så vad kan vi då utläsa av den information vi har?

Du skriver att hans IQ resultat visade han inte led av en utvecklingsstörning utan att den var normal. Därmed kan vi anta att hans infantila beteende i vuxen ålder inte grundar sig att hans hjärna är på ett barns nivå, utan snarare i att han ville synas och märkas, och att det sannolikt var så långt som han var benägen att gå för sin sak. Precis som alla andra vuxna djurplågare.

Bör han släppas ut okontrollerat? Nä det är väl bra att detta miffo hålls kontrollerad och medicinerad på ett psyke för missfoster. Hade de satt honom på Tidaholm så hade någon våldtagit honom eller slagit in skallen på honom, så psyket är en trygg och lämplig plats för honom.

Lyssnat på hela P3-dokumentären om Joel nu och fan vad jag garvade när vittnet Laura som påträffade den lemlästade hunden berättade om sin kille Williams (Joels barndomkompis) reaktion: "Jag lovar, jag lovar, det är han som har gjort det!" efter det att Joel ploppat upp som gubben i lådan vid brottsplatsen mitt i natten och ojat sig över vilket fasansfullt brott någon hemsk person utsatt hunden för.

Det får ju en att minnas hur Joel själv beskrev sig, som en "skicklig skådespelare", som kan använda sina skills för att inge förtroende och ta sig ur vilka situationer som helst. Att han kunde ljuga och med hjälp av sin skådespelarkompetens få vem som helst att köpa hans historia. Det var ju garanterat den självbilden han hade, när han känner igen William och kanske Laura och kliver fram där och tänker i sitt huvud att: "Nu ska jag kliva in här och leka med dem och om dom bara kunde ana att det är jag som dödade hunden". Men i verkligheten står det istället "DJURPLÅGARE" i pannan på honom och William förstår det i samma sekund. Joel och hans självinsikt alltså

Jag roas även av hur otroligt självsäker han var, när han skrev att han inte var det minsta orolig över att åka fast, samtidigt som han via sitt Flashbackkonto där han erkänner kattmord länkade till konton, som kunde kopplas till hans riktiga namn, och bilder på honom själv osv. All den höga IQ:n han skröt om samtidigt som han gjorde några av de mest korkade misstagen. Om man nu ska kalla det misstag eller om det var ett maskerat rop på hjälp.

Jag trodde ju inte att Joel fortfarande satt inlåst, även om jag inte har några sympatier för honom så känns det ändå lite märkligt att Christian Larssons mördare i Bollnäs, vars mord alltså gällde en människa och inte katter, dels hann spendera ett helt år i frihet innan brottet begicks, och sedan har varit släppta fria sedan något/några år tillbaka - samtidigt som Joel fortsatt verkar sitta bakom lås och bom. Och som nämndes i dokumentären, så sent som 2018 åkte fast för att ha försökt dölja sin surfhistorik som bestod av något slags "allvarlig brottslighet", säkert någon typ av mordporr. Joel hade väl ännu en gång trott sig vara smartare än systemet och tänkt att han skulle kunna surfa runt obemärkt eller dölja sina spår. Men istället, i vanlig ordning, så åker han fast för det.

Är det förresten någon som har koll på om Joel har kunnat plugga något inne från psyket? I fängelset kan man ju det, är det samma med de slutna psykiatriska vårdhemmen?

Förhoppningsvis har du ju rätt, men jag ser samtidigt inte poängen i att behöva fastslå att han inte skulle vara kapabel till att mörda en människa. Jag gjorde liknande analys som dig för 11 år sedan när han åkte fast - att han troligtvis skulle banga att döda en människa på riktigt. Men nu frågar jag mig istället, varför då?
Oavsett om han vill bygga upp hela denna onda personen och skryta om allt från intelligens till kattmord, få uppmärksamhet, och kanske också på ett sätt be om hjälp.. Är det det samma som att han inte skulle vara kapabel till att döda någon? Ett riktigt mord hade ju också gett honom vård/hjälp och även all uppmärksamhet han skulle kunna drömma om. Eller är din poäng att han är så innerligt feg att han inte skulle våga det?
Jag ser egentligen inga förhinder mot att han skulle kunna ha blivit en riktig seriemördare. Oavsett om han var 18-19 och "vuxen" när han började döda katter. Och framförallt känns det väldigt meningslöst att komma till en slutsats om att han inte skulle kunna genomföra något mord. Under "rätt omständigheter" och under "rätt tid" i livet så tror jag definitivt att han skulle kunna ha genomfört både det ena och det andra.

Jo. Går ju inte jämföra som sagt. RPV har ju inte med själva brottet att göra i sig, utan vederbörandes psykiska hälsa att kunna bli en fungerande människa igen i samhället och inte göra om sin gärning. Samtidigt ska vi nog vara glada för att det är så också. Samhället hade sett mycket värre ut om psyksjuka hade hamnat i fängelse.

Att psyksjuka får fortsatt vård tills att de blir friska kan ju endast ses som något positivt, ja. Även om t ex vården av Sture Bergwall hade en hel del mer att önska.
Men är de människor som suttit i fängelse fungerande människor som förtjänar att få återvända ut i samhället igen då? Det är ju snarare det jag ifrågasätter, i vissa fall.

Så han är fortfarande inlåst på psykhem? hur länge har han suttit nu?

Att gå från att döda en katt till att döda människor är ett väldigt stort steg. Och det steget kräver tid och utveckling, i destruktiv bemärkelse. Därför debuterar seriemördare med att plåga djur när de är småbarn. Precis på samma sätt som det kräver tid och utveckling att gå från att spela fotboll i Allsvenskan till att spela fotboll i Manchester United i Premier League. Och på samma sätt som 99% i Allsvenskan inte kan ta det steget, så tar inte 99% av djurplågare under 14 år ålder ta det steget. Än mindre då en vuxen djurplågare som debuterar i vuxen ålder.

Då är frågan kan vårt miffo vara ett undantag? Kanske är han det, men högst sannolikt inte. Men det går inte att garantera till 100% såklart. Och det är därför de har koll på honom. Och det är bra att de har det. Men ni måste förstå helheten. Det är så jävla uppenbart att han genom sitt mördande av katter försöker leka Zodiac. Han går igång på att leva ut en dröm som mördare, något som tusentals svenskar fantiserar om varje dag. Men hade han varit Zodiac så hade han förmodligen dödat 1-2 katter, tröttnat på det och direkt gått över till människor.

Det som skiljer eller förenar en riktig fängelsepsykopat från en low Life djurplågare?
Det som förenar de är bristande empati. Bristande empati för människor eller djur är inte något som bara en psykopat kan ha, det kan massa andra ha. Ofta autister och folk med aspberger.
Det som skiljer de från psykopaten är ofta begrepp som rädsla och tron på sig själva. Autistspektra störda individer känner rädsla, ångest, fruktan, depression och kan ofta ha en bristande tro på sig själva. Fängelsepsykopaten känner inte rädsla, ångest, och blir sällan deprimerad även om han ofta tror att han är deprimerad när han är nedstämd/uttråkad. Joel är mest sannolikt en mycket högfungerande autist med narcissistiska inslag/drag. En person som hade ambitioner om att bli skådespelare men som misslyckades med det och blev en bitter nolla. Kombinationen gjorde att han mördade katter. Och bristen på förnuft och smarthet gjorde att han åkte fast och blev en pillerdreglare i 10 års tid. En korkad jävel.

Nackdelen är att en "psyksjuk" kan anses frisk efter något enstaka år och sedan släppas ut, trots att individens brott egentligen inte grundade sig i påstådd eller bedömd psykisk sjukdom. Finns sådana fall, och då är det mycket grova brott ska du veta.

Där ser man, förutsatt att det du påstår är sant så stämde min gissning om honom som ballen i kondomen. Har ej orkat ta mig tid att läsa miffots fup och kommer inte göra det, men det borde troligen även funnits med något tilläggsutlåtande om narcissistiska drag, kompletterat till hans aspberger.

Så jävla lättläst case. Alltså en likadan mupp som övriga vuxna djurplågare, som tror de är beaktningsvärda när de plockar några katter och kaniner.

Tjs..men vad är alternativet? Det gäller att frikoppla tanken på själva gärningen dom åkt fast vid RPV. Om sen någon som begått tex mord kommer ut efter ett år medans en djurplågare kan få sitta livstid är en annan sak. Det är ju trots allt inget som bestäms pä förhand.

Det kan säkert finnas gråzoner i detta. Men någonstans måste gränsen dras som med allt annat.