Citat:
Ursprungligen postat av
trazke
Jag vet att det är fel tråd men eftersom Kindberg har en sådan stark koppling till ÖFK ställer jag frågan här ändå.
Är det någon som vet vart tråden om härvan med Kindberg tagit vägen? Jag kan inte hitta den.
Senast idag var det ju en artikel i Aftonbladet om att Kindberg skrivit sina memoarer tillsammans med Marcus Birro(!). Verkar väl mest vara ett sätt att försöka rentvå sitt namn (föga förvånande). Han påstår att han har miljonskulder men knappt några pengar på kontot.
Vem vill läsa den jävla smörjan dock. Bura in det myglande äcklet en gång för alla.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/GGomWq/kindberg-utblottad-enligt-ny-bok-19-miljoner-i-skulder-18-000-pa-ko
Citat:
Ursprungligen postat av
simonvp
Jävligt intressant argument du har där. Det här är nog en säsong som passar ”brunkandet” bättre än ”finliret”. Det är därför dif kan växla upp nu, och det är därför en sån som Ludwigsson kan glänsa så mycket trots att han inte borde göra det.
Har tänkt lite om vad det är som har gjort att Bajen tappat så ofantligt mycket. Min slutsats blir att det är för mycket negativt som har hänt under så pass kort tid och att man inte har lyckats hitta en väg tillbaka från det. Försöker lista några exempel.
Först och främst kom pandemin i totalt fel läge för Bajen sett till formen. Hade kvartsfinalen mot Gbg spelats i mars på utsatt tid hade det inte funnits en chans att Gbg hade vunnit. Så pass bra var Bajen där och då. Tror nog att det satt i bakhuvudet hos många när säsongen väl var i gång.
Jag tror också den ekonomiska oron på ett eller annat sätt har spridit sig ner till spelartruppen. Oftast brukar stämningen i den sportsliga ledningen speglas av på planen.
Nyckelspelare från ifjol har inte alls kommit upp i samma nivå i år. Needless to say vilka det handlar om.
Sen verkar det vara svårt för vissa av spelarna att acceptera att man under så pass kort tid har tappat så mycket i kvalitet. Ta en sån som Bojanic som varit känd för att ha haft taskig disciplin genom karriären. På tre-fyra månader har han gått från att vara seriens kanske bästa passningsspelare till att bli sistavalet på det sittande mittfältet. Det är en jävla psykologisk smäll det.
Otur ska jag verkligen inte skylla på, dock är det så att Bajen förlorade ett antal viktiga matcher på helt fel sätt vid helt fel tillfällen i början av säsongen. Insatsen mot aik som var så fel på alla sätt och vis. Därefter uttåget i cupen där matchen faktiskt ägdes och kontrollerades men där utvisningen ändrade matchbilden helt. 60 minuter med en man mindre och ett tungt psykologiskt uttåg ur cupen där en titel försvann. Att därefter sedan åka ner till en knepig bortamatch mot Mjällby, ta ledningen men sedan få spela 60-70 minuter igen med en man mindre och tappa till förlust...som lök på laxen skedde detta under en vecka när det var värmebölja i landet.
Lite samma symtom har visat sig de senaste två matcherna. Man börjar helt okej mot Heif när Ousted bokstavligen slänger in ett mål i egen bur och sätter laget i uppförsbacke resten av matchen. Mot FFF är man ju på väg att få till en rejäl slutforcering när målskytten Kacaniklic skadar sig på nytt och alla byten är gjorda. Det är liksom så typiskt, även fast laget ska vara tillräckligt bra för att klara av matcherna ändå.
Fokus måste bli att kunna hitta tillbaka till 2021 och inte tycka synd om sig själv för att detta år gick till spillo. Tråkigt men sant.
Ja, jag är också inne på detta. Jag tror att man hanterade träningen/uppladdningen under det oväntade uppehållet på fel sätt (både fysiskt och mentalt). Sedan kom debaclet mot AIK och satte ytterligare käppar i hjulet (huvudet) tidigt på säsongen.
Avsaknaden av publik påverkar naturligtvis de lag som är vana att ha väldigt stort publikstöd (kanske Bajen och AIK främst) betydligt mer än de mindre lagen som vanligtvis inte har så mycket supportrar på matcherna. Det bidrar självfallet, men jag tror inte det är huvudorsaken till Bajens katastrofala säsong.
Det är ju många individuella misstag som orsakat förluster och poängtapp (slarvet mot GBG i cupen som gav rött kort och straff, samma visa mot Mjällby, Ousteds tavla mot HeIF osv) och sånt gör att man som spelare tappar självförtroendet, blir feg och inte vågar spela ut och tro på sin egen förmåga av rädsla för att göra samma misstag igen. Följaktligen ser spelet långsamt, fantasilöst, fegt och dåligt ut. Man väljer alltid det säkra alternativet hemåt, vågar inte slå de där svåra avgörande "Bojanic-passningarna" och det blir mest att man ställer upp och rullar runt, runt utan vidare tempo, för att till sist försöka sig på något halvtaskigt inlägg mot en ensam Ludwigson i boxen istället.
Jag tror helt enkelt man har hamnat i ett svart hål självförtroendemässigt. Avsaknaden av en naturlig ledare på plan (Djurdjic) blir då betydligt mer kännbar, det blir ännu jobbigare för resten av spelarna att ta sig upp ur det där hålet när det inte finns någon som tar tag i taktpinnen.
Därför tror jag inte lösningen är att sparka Billborn, utan snarare att ta hjälp av de verktyg man har, t ex mental coach för att få upp självförtroende hos spelarna igen. Ledningen och tränarstaben vet ju naturligtvis vad den här truppen kan, men spelarna måste få ut det på planen också. Det är där det låser sig helt.