Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jo statistiska underlag sätter en prognos för någons sjukdom. Det är enbart med erfarenhet av tidigare fall - statistik - som man kan ge prognoser och behandlingar. Det måste ju till och med du begripa.

Inom sjukvården används statistiska slutsatser så gott som hela tiden på varje patient.
Vi vet att en viss åtgärd statistiskt leder till bot och bättring. Då ger vi den medicinen eller genomför den operationen. Samtidigt vet man inom sjukvården också statistiskt att exempelvis metastaserande bukspottkörtelcancer inte är botbar med en operation. Då låter vi bli att operera. Statistiska resonemang appliceras hela tiden på den enskilda patienten.

Det bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet som är beskrivning av hur statistisk kunskap tagits fram.
Statistik är grunden till hela den medicinska kliniska verksamheten.
Statistisk prognos är dock aldrig detsamma som en garanti att något ska bli på ett visst sätt. Man bör inte förväxla prognos och garanti vilket du verkar göra.

Om man vet att en sjukdom har god prognos och att förbättringen vanligen inträder efter ca 3 år, är det fullkomligt obegripligt att två vuxna personer som tuggat sig igenom långvariga studier och hårt jobb och siktat in sig på en professur - inte är beredda att vänta något halvår på att den statistiska sannolika förbättringen för äldsta dottern ska inträffa. Oskar var dessutom en fena på momssiffror och statistiska beräkningar.

Jag har liksom boken vetenskaplig metod.
I nån kartong.

Den som är sjuk kan sätta hoppet till statistik om positiva prognoser.
Det är dock ingen garanti.

Den som är sjuk kan misströsta. Även en nära anhörig.
Om det snarare är en konstant försämring.

Har det pågått i flera år och ytterligare ett barn insjuknar så kan det ju kännas jäkligt hopplöst och orättvist.

Man kan nog undra om man är det där jävla strecket i statistiken som inte har samma tur som andra.
Till med till synes rätt "bra" sjukdomar kan ställa till helvete för vissa människor.

De råkar vara det där undantaget. Den svårinställda medicinskt sett. Den där med bakslag, mängder med symtom.
Hur käck än statistiken ser ut i generella drag.

Sen kan det då tillstöta en depression.
Då kommer personen ha VÄLDIGT SVÅRT att ta till sig statistik och käcka tillrop.
För inte nog med att det gått baklänges och gjort ont i flera år - nu har hjärnans kognitiva förmåga att processa information börjat balla ur också.

Varenda dag är det ett helvete att ta sig upp och hoppet börjar dala.
Bakslagen haglar, besvikelse knackar på dörren och det är jävligt svårt att se det positiva.

Det blir en sorg om ännu ett barn ska genomlida samma helvetesår.

Och så ser inte en deprimerad en positiv framtid.

Det är väl jävligt lätt att vifta retroaktivt som du gör med papper, fjärran från att stå mitt i eländet och vara helt slut.
Som förälder.

Och NEJ. Det varken rättfärdigar eller bortförklarar mord.
Det gullar inte med de två mördarna, nåt som du däremot gjort med deras mor.

Men det krävs empati, inlevelseförmåga att förstå vägen mot helvetet dvs mord på två barn.

Det krävs kunskap likt överläkare Jonatan presenterar när det kommer till en profession.

Det här säger allt om vart du befinner dig:

VEM anser att det var synd om föräldrarna utifrån en trolig depression som du upprepat försöker göra gällande?

En trolig förklaringsmodell via erfarna professioner och forskare är aldrig ett klemande med mördare.

Du tycks ha oerhörda problem när det kommer till begrepp som berör emotioner och empati, vad som är krass sakfakta och hur det särskiljs.

Det är oerhört tragiskt att de tog beslutet, att de behövde hamna i den situationen- men det är barnen det är synd om, som är de huvudsakliga offren.


.

Det är obegripligt ja. Det finns ju en rad psykiska störningar som ger en bristande verklighetsförankring som kan ha lett till dåden. Man kan vara partiellt galen men hålla ihop tillräckligt för att omvärlden inte ska uppfatta det.

Varför skulle dessa ME-sjuka barn vara det där undantaget från statistiken som annars säger att prognosen är god?
Föräldrarna väntade ju inte ens in tiden det brukar ta till förbättring!

Det är som att ge upp om ett barn med vattkoppor utan att vänta de statistiska veckorna tills det gått över. Eller ett barn med ett gipsat brutet ben.

Oskar var just en fena på beräkningar och sannolikheter för vad momsavgifter skulle resultera i.
Han om någon var nog fullkomligt klar över sannolikheten att framför allt Agnes snart kunde bli mycket bättre. Till och med skolan var ju planerad för att hon skulle kunna ha mer undervisning på vårterminen. Så varför måste hon dö nu?

Nej barnens ME-sjukdom är en fullkomligt orimligt orsak för att ge upp om deras framtid. De hade en betydligt större chans att få en jättebra framtid med ett normalt liv, än risken att de inte skulle få det. Och det visste säkerligen båda föräldrarna.

Det kan finnas många mer eller mindre absurda sjuka skäl till att barnen mördades. Men att påstå barnens ME-sjukdom skulle innebära att deras framtid inte kunde bli bra, är faktiskt en ren lögn.
Ingen av föräldrarna verkar ha haft några andra vanföreställningar som rapporterats, tvärt om, de har skött sina krävande jobb som vanligt.

Att tvärt emot polisutredarnas konstaterande, ändå tro att föräldrarna led av en psykisk sjukdom bägge två, ex en djup suicidal depression med den enda vanföreställningen att barnen inte hade någon framtid pga barn-ME utan måste mördas, är faktiskt långsökt.

Sannolikt har såväl Polisutredarna som andra i omgivningen, som inte varit insatta medicinskt, haft lätt att svälja denna lögn om de ME-sjuka barnens framtid. De har inte reflekterat över det orimliga i att döda någon pga en sjukdom som denna sannolikt snart kan tillfriskna från.

Någon som vet om flickorna blev begravda tillsammans med sina mördare?

Jag tror inte heller att de var djupt deprimerade, däremot tror jag att en el båda var psykiskt störda, vilket man måste vara för att kallblodigt strypa sina barn och sin fru.

Såvitt framkommit i tråden - alltså inte officiellt bekräftat - hölls en gemensam begravningscremoni med fyra kistor.
Dock verkar det inte finnas någon grav. Kanske strödda för vinden?
Det har heller inte varit någon dödsannons, inget in-memorandum, ingen dödsruna i någon tidning ingen minnessida och som sagt inte heller någon grav eller gravsten.

Det enda som fanns var en massa kärleksfulla Facebookinlägg om Oskar, pappan i familjen, att han var ”ängeln i Lund” och att ”de bästa går först”. Någon ville också ge honom en fiktiv professur postumt. De flesta av dessa inlägg raderades på kvällen efter pressträffen i dec 2018 när det framkom att Oskar strypt ihjäl hustrun Hanna och att barnen mördats genom strypning och kvävning.

I september 2018 hölls en kongress där ett seminarium dedikerades till Oskar. Under seminariet fanns ett väggstort fotografi av honom leende med födelse och dödsårtal.
Även en minnessida på nätet med foto och uppräkning av Oskars meriter, skapad efter morden, låg uppe under knappt två år. Nu borttagen.

I ett Facebookinlägg från en ung barnvakt som besökte och kände flickorna fanns en text om hur mycket hon saknade dem.

I övrigt finns ingeting om de övriga tre personerna i familjen, som alla tre återfanns mördade.
Det har sedan snart 2 1/2 år varit totalt tyst.

Det du beskriver är HELT sjukt och säkert symtomatiskt sammanfattande för hela situationen.

Tack för utförligt svar
Det är en märklig som bedrövlig händelse

Tack! Jag har själv tyck att detta varit väldigt osunt. Men den åsikten har angripits hårt här i tråden.

Precis på dagen ett år innan familjen i Bjärred hittades döda, hittades en dansk familj döda i sitt hem. Föräldrarna var i samma ålder som i Bjärred, liksom barnen, men den danska familjen hade fyra barn.

Det visade sig att pappan hade mördat alla fem och sedan suiciderat. Han hade haft någon skada i huvudet efter en trafikolycka en tid innan, som man hade teorier om kunde bidragit.

När familjen skulle begravas gick hela den danska byn Ulstrup man ur huse, affärer stängdes och alla lyckstolpar hade flaggor på halv stång. Dock fick mördaren, fadern, inte begravas med de andra. Han begraves på ett annat ställe vid ett annat tillfälle. Man ansåg att det vara etiskt rätt, då man inte ville begrava mordoffer tillsammans med deras mördare.
Något som jag också haft funderingar kring gällande barnen i Bjärred, även om överlevande anhöriga naturligtvis slutligen alltid får bestämma vad som känns bäst.

https://www.bt.dk/danmark/morten-nielsen-draebte-hele-sin-familie-nu-er-hans-fem-ofre-blevet-bisat

Ja man önskar ju att vissa i den här tråden kunde dra in huggtänderna.
Mord är mord och ingen barmhärtighetsgärning. Dessutom så var det ju vansinnigt brutalt, förstår inte det när det var välplanerat i övriga detaljer.

Det är väl det som gjort att många känt att man har haft svårt att få ihop bitarna.

Lång gemensam planering av mord på egna barn, går inte riktigt ihop med brutala kvävnings- och strypmord på odrogade barn och ihjälstrypt moder. Alla tre i olika rum, vilket inte heller brukar vara det vanliga när en förälder dödar sina barn och sedan sig själv.
Oskar hade hängt sig i en förlängningskabel för utomhusbruk där vindan satt fast i övre trappräcket. Något som inte heller framstår som så planerat.

Varför drogande man inte barnen om man haft månaders planering? Eller tog egna droger i stor mängd? Varför ströp Oskar Hanna när avskedsbrevet omtalade att de båda hade tänkt ta sina liv?
Det framstår som morden skedde plötsligt och hastigt. Kan bara en förälder velat genomföra det, men inte den andre? Kan en av dem ångrat sig trots avskedsbrevet som skrivits och undertecknats tidigare?

Som sagt, det skaver mellan slutsatserna av den presenterade nedlagda utredning och de detaljer som framkommit.

Det finns dessutom ännu fler konstiga omständigheter.
Som att Hannans underskrift på testamentet är avklippt upptill, som om hon skrivit under en dold text.
Dessutom bevittnades testamentet den 4 januari. Enligt dödbeviset var Oskar vid liv och sedd så sent som den 5 januari. Men enligt Hannas dödsbevis har ingen sett henne vid liv efter nyår.
Hur går det ihop med att den närboende familjen Han*sson där två vuxna makar är testamentsvittnen, har intygat att de själva sett Hanna skriva under sitt testamente den 4 januari?
Både testamentet från 4/1 och dödbeviset där Hanna inte setts i liv detta datum eller senare, kan ju faktiskt inte vara korrekta. Men båda dokumenten finns officiellt registrerade hos Skattemyndigheten.
Familjen Han*sson har enligt ett mail mannen skickat, uppmanats av polisen att ”för sin egen och för sina barns skull” inte prata med någon om testamentsbevittnandet.

Det hela framstår som mycket märkligt för flera oss. Medan andra i denna tråd med emfas hävdar att allt är glasklart.