Bostadsbubbla i Sverige?

Litet fel bara. Du är inte alls staten. Inte jag heller. Jag göder den bara.

Det är rent matematiskt möjligt att löneökningar och lägre byggnadskostnader kan förekomma samtidigt.


Du påstår:


Medan data som finns tillgänglig visar på det motsatta. SCB:s senaste uppgifter (faktorprisindex flerbostadshus, mars 2020, pre-corona för att vara snäll) visar att arbetskostnader är den faktor som ökat minst av alla (inklusive byggherrekostnader). Detta visserligen endast från 2015 men även den rapport (Boverket 2014:14) som jag antar att du hänvisar till visar att arbetskostnader ökat mindre än faktorprisindex totalt. Väldigt enkel, kanske mellanstadienivå, matematik visar alltså att arbetskostnader dragit ner den totala ökningen av faktorprisindex.


Helt uppenbart inte. Dina fabuleringar om att Byggnads skulle ha någon form av utpressningsmakt gentemot företag som bygger bostäder är helt enkelt dina fantasier. I verkligheten har den svenska fackföreningsrörelsen, inklusive Byggnads, mer eller mindre gett nycklarna till näringslivet och svensk arbetsmarknad präglas av den mest konfliktobenägna i världen.

Just Byggnads gjorde väl i och för sig ett litet försök att täppa till gapet mellan vinstökningar och löneökningar som skett de senaste decennierna så sent som 2015/16 eller något sådant, men då var LO-toppen med "Kolle" Thorwaldsson snabbt framme med klubban och bankade ner sådana tendenser.


Vad den absoluta kostnaden för löner är i en jämförelse mellan Sverige och (av någon anledning) Finland var vid en viss tidpunkt är helt ointressant när diskussionen gäller en ökningstakt under viss mätperiod. Det förstår de allra flesta som passerat 9:e klass med godkänt betyg i matematik.

"Tämligen likartat" är ett ganska subjektivt begrepp. Min subjektiva uppfattning är dock att dubbelt så hög ökningstakt (transporter och material) jämfört med lönekostnader inte är "tämligen likartad" (Boverket 2014:14 igen). Men den rapporten mäter i och för sig bara perioden 2000-2012. SCB:s senaste data visar lönekostnadernas andel av faktorprisindex minskar ytterligare, i relation till alla andra kostnadsslag, inklusive byggherrekostnader.




Alla kostnader vad gäller bostadsproduktion stiger mer än KPI. Men att lönekostnader skulle bidra mer än något annat är helt enkelt fel. Utöver att data visar att så är fallet, har vi idag en mer eller mindre avreglerad arbetsmarknad där finska byggnadsarbetare utan hinder kan komma till Sverige och bygga bostäder. Vare sig Byggnads eller något annat fackförbund kan hindra det. Lavaldomen visar med tydlighet att Byggnads (i det här fallet) är tämligen tandlöst när det gäller att driva upp lönerna för byggnadsarbetare.

Möjligen kan alternativkostnaden för byggföretag (inkvartering, transporter, dåligt anseende, skatter eller andra) vara bidragande till att lönekostnaderna i byggen inte sjunker. Polacker, balter, rumäner eller bulgarer är inte dummare än att de kräver betalt i linje med vad arbetsmarknaden i övrigt får om de ska arbeta i Sverige. Därutöver kan det tänkas att "förmedlare" av arbetskraft skär emellan och att "lönekostnaden" därmed inte minskar av den anledningen.

Produktionskostnaden, som i princip består av faktorprisindex och markkostnad, är för övrigt inte ett mått på faktiskt kostnad. Det är ett mått på inrapporterade försäljningspriser för flerbostadshus. Visserligen kan väl kapitalkostnaden (avkastningen för investeraren) sägas vara en kostnad det också. Hur den har utvecklats förs det dock ingen statistik på alls.

Om man nu ska blanda in jämförelser med andra länder bör man också beakta vad Boverket skriver (2014:14):

Löneökningar leder fortfarande inte till lägre kostnader.

Där ignorerar du stora lönekostnader. T ex alla lönekostnader för att producera bygg mtrl. Och lönekostnader för transporter. etc.

Jag förklarade väl tidigare att tom för en så enkel produkt som en regel är råvarans andel liten.

Då har du ingen verklighetskontakt. Sådant som byggnads t ex ägnar sig åt är att sätta stora byggen i blockad så att entreprenören förlorar miljonbelopp dagligen t ex för att det finns EN egenföretagare utan anställda där som gör ett litet jobb (och som inte har kollektivavtal).

I din bisarra värld är det väl inte så att det är utpressning (och ren och skär maffia-kriminalitet) men för väldigt många andra människor är det så. Den typen av brottslighet vill vi inte bli utsatta för.

I Sverige har det tvärtom varit så att näringslivet är i stort sett maktlösa mot fackets tyranneri. Därav alla stora devalveringar på 70/80-talen. Och krisen på 90-talet där du borde ha noterat det stora fallet växelkursen gjorde när kronan släpptes flytande.
Allt detta beror på att facket haft för stor makt att utpressa.

Schweiz däremot kan man säga har varit relativt skonat från fackets skadegörelse. Och därför har dom kunnat ha väldigt låg arbetslöshet genom decennierna.

När man talar om höga byggkostnader är det tvärtom intressant att se hur mycket högre kostnaden för byggjobbare är i Sverige jämfört med grannlandet Finland.

Dubbla kostnaden är en hel del.

Tämligen likartat öppnar inte för några stora skillnader.

Tittar jag i https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/svenska-byggkostnader-i-en-internationell-jamforelse.pdf
Fig 4.3 så ser man följande ökning mellan 2001-2012
* Transporter ca 58%
* Material ca 55%
* Löner ca 46%

Har man inget annat att haka upp sig på får man väl ta det då.

Det beror på att du inte förstår att det är så lite kostnader som är själva råvaran.

Detta är en stor lögn. Vet inte om du ljuger medvetet eller bara är okunnig.
Men du borde inte ha undgått de sk kompetensutvisningarna. Deras existens falsifierar ditt påstående.

Under en kort period var det som du säger. Då hade Alliansen öppnat upp för konkurrens från andra länder. Men så fort Alliansen blev bortröstade så tog V+SD+S och återinförde konkurrensbegränsningarna. Så alla som skall arbeta i Sverige måste underkasta sig fackens kollektivavtal. Och det gör att lönekostnaderna är höga och det är inte mycket mening att anlita utländska företag då de också utsätts för de kostnadshöjande kollektivavtalen.

Här förstår du inte marknadsekonomi. Din bisarra kommentar är ekvivalent med att en kinesisk leverantör tar mer betala när man levererar till Sverige. Vore det så skulle ingen produktion ha flyttat ut ur landet och inga priser på varor och tjänster falla.

I verkligheten däremot är det den som säljer lite billigare som tar marknadsandelar, och det tvingar andra att följa med ned i pris. Den som inte klarar detta ekonomiskt konkar.

Inrapporteringen är från många olika leverantörer. Det lägger så väl småhus som HR och BR byggen.
Skulle någon försöka fuska (av outgrundlig anledning) skulle det datat sticka ut och bli föremål för frågor. Och eventuellt inte komma med.

Svarar i fetstil i citatrutan:

2. Allting är relativt och att Sverige gick med stormsteg mot kommunism under Palmes tid betyder inte att allt är bra nu.

Du är både intelligent och mycket kunnig, och jag är lika kritisk till de Socialdemokratiska regeringarna under Palme men... Det är snart 35 år sedan han blev skjuten, och reformeringen av det svensk ekonomi påbörjades med valutaavregleringen redan 1987. Ett helt utbombat Tyskland med sex miljoner stupade 1945 återtog platsen som Europas största ekonomi redan på 1950-talet. Så om något är fel i svensk politik år 2020 så känns det inte fräscht att fortfarande skylla på Palme.

Jag tror det vore bättre UTAN en bostadspolitik än den vi tvingas dras med. Till och med en kommunist borde inse att något gått fel när politiker lägger sig i samhällsplaneringen alltför mycket. Jag upplever att obalanserna inom bostadssektorn är ett resultat av politisk inblandning i någon form. Stockholm är inte Hong Kong eller London City.

Då får du visa att lönekostnaden för att producera material har ökat mer än materialet. Löner i Sverige ökar väldigt likartat. Framförallt i yrken där lönen regleras i kollektivavtal. Om lönen för den som producerar regeln ökar med 2% men regelns pris ökar med 4% har lönens andel av regelns pris minskat.


När satte Byggnads senast ett stort bygge i blockad för att det funnits en egenföretagare på plats som saknat såväl anställda som kollektivavtal? Där grunden för blockaden varit att den ensamma företagaren vägrat teckna kollektivavtal?


För de flesta arbetstagare i Sverige är det tvärtom helt naturligt att vara medlem av ett fackförbund och att använda sin lagstadgade rätt till att dra bort sin arbetskraft från arbetsgivare som inte vill låta de anställda ta del av det värde som produceras. Dock verkar fackförbunden i Sverige ha glömt bort detta de senaste decennierna och istället medverkat till att låta näringslivets vinster öka mer än arbetstagarnas löner.


Hur många förlorade arbetsdagar har Sverige haft under de senaste tio åren och hur står det sig i relation till andra länder? Du kan testa att jämföra antalet förlorade arbetsdagar per 1000 arbetstagare de senaste tio åren med t.ex. Schweiz. Produktionskostnaden för bostäder i Schweiz är för övrigt högre än i Sverige enligt Boverkets rapport. Märkligt att inte svenska byggföretag vallfärdar till Schweiz för att bygga bostäder åt de stackars schweizarna.


Nej, det är irrelevant om ämnet är prisutvecklingen på en marknad (Sverige). Möjligen kan utvecklingen av arbetskostnad vara relevant. Och där är det ganska lika. Kostnaden för löner har i Finland stigit omkring 35% medan den i Sverige har stigit omkring 37%.


Då får du titta igen. Alternativt be någon med färgseende att titta åt dig. Löner har ökat omkring 37%. Som har några år på nacken. Eller så går du till SCB istället och söker själv fram data. Då kan du se att sedan år 2000 har löner ökat med ungefär 61%. Vilket förutom byggherrekostnader är lägre än alla andra faktorer. Material har ökat med 106% vilket alltså alltså är knappt 75% mer än löner, enligt min uppfattning inte "tämligen likartat". Sedan 2015 har löner ökat med ungefär 23,2% vilket är lägre än alla andra faktorer.

Vi kan gå tillbaka till 1975 för att få med åren 70 och 80-talen och notera att löner har ökat med omkring 327% sedan 1975. Vilket fortfarande är lägst av alla andra faktorer som ökat med:

Totalt: 686%
Material: 1049%
Maskiner: 552%
Transporter, drivmedel, el: 1046%
Omkostnader: 761%
Entreprenörens kostnad: 728%
Byggherrekostnad: 417%

Detta exkluderat markpriser. Som referens steg markpriserna för BR i Riket med 262% perioden 2000-2012 (när lönerna ökade med 37%). Perioden 1998-2018 steg samma priser med 606%, medan lönerna steg 60%.


Nej, det beror på att du inte förstår matematiska samband. Om det som mäts handlar om en utveckling över tid där ett värde förändras, är det den relativa ökningen som ska mätas. Material har som visat ovan stigit mer än lönerna. Att lönerna för den som producerar materialet skulle avvika kraftigt från löneökningstakten i övrigt i samhället är ingenting du har visat, möjligen för att du inte förstår sambandet. Har material stigit med 4% under ett år och lönerna med 2% har råvarupriset med all sannolikhet stigit mer än den totala ökningen. Att lönen för den som sågar regeln stiger med 2% innebär inte att kostnaden för att producera regeln stiger med 4%, det borde till och med du förstå.


Jag förstår inte vad kompetensutvisningar har att göra med arbetskraft från Polen, Baltikum, Rumänien eller Bulgarien. Eller Finland för den delen. Enligt Boverket skulle du kunna få 64 byggnadsarbetare från Bulgarien till priset av 1 svensk. Det är inga problem att skeppa in dessa på löpande band, inkvartera de i någon övergiven lagerlokal i någon bruksort och betala bulgariska löner. Byggnads kan inte göra mycket åt det. Precis som Transport inte lyckats göra mycket åt att över hälften av godstrafiken på väg nu körs av bulgarer, polacker, rumäner m.fl.


Här får du vara mer specifik. På vilket sätt har Alliansen öppnat för ökad konkurrens från t.ex. Polen, Baltikum, Rumänien, Bulgarien m.fl. och på vilket sätt har detta stoppats av V+SD+S?

Den senaste utredning som presenterades om förändringar i MBL och konfliktregler innehåller dessutom förslag som i princip skulle utradera hela fackföreningsrörelsens maktposition genom att exempelvis ta bort rätten till konfliktåtgärder om ett företag tecknat ett kollektivavtal med en gul fackförening. Att LO, Unionen och de andra stora förbunden ger sitt stöd till sådan föreslagen lagstiftning skulle man kunna tycka vore märkligt, men ligger väl i princip i linje med de senaste decenniernas underlåtenhet att värna sina medlemmars intressen.


Nej, här är det du som inte förstår hur människor fungerar. Att en kines accepterar en lägre lön (än svenska löner, det kanske är bättre villkor än motsvarande arbete i Kina) i Kina för att tillverka produkter som därefter packas, transporteras och säljs i andra länder är inte på något sätt jämförbart med att en polack accepterar en lägre lön för att utföra arbete vägg i vägg med någon som har dubbelt så hög lön. De flesta människor har en önskan om och strävar efter att få det bättre. Att komma till Sverige och jobba för samma lön som man har i Bulgarien, långt borta från sin familj och vänner, är det få som är intresserade av.

Men du kanske tänker ungefär som Fredrik Segerfeldt och tror att människor är beredda att flytta över halva världen för att kunna arbeta i Sverige och fortsätta leva på 21 kg ris i månaden?

Man kan ju dessutom fundera över relevansen att använda sig av förhållanden som råder i en kommunistdiktatur för att göra sin poäng.


Om du med billigt menar en lägre kostnad för samma kvalitet har du naturligtvis rätt.


Du verkar fortfarande inte förstå poängen. Ingen påstår att det förekommer fusk. Produktionskostnaden som refereras till är dock inte just en produktionskostnad utan ett prisindex. Här har t.om. SCB ändrat begreppet under senare år och det heter just produktionspris i statistiken idag och inte produktionskostnad. Därför skriver också Boverket i sin rapport följande:

Lönernas andel av materialkostnaden borde väl ha minskat åtskilligt under åren tänker jag, varför har företagen annars satsat så enorma summor på automatisering?

Inte många arbetare år 2020 har lagt ned mycket tid på den där träregeln ni har som exempel. Idag sker inte mycket manuell skogshuggning med motorsåg och på de flesta sågverk sitter det någon i ett kontrollrum och övervakar processen. Gissar att de färdiga betongblocken som anländer till bygget inte heller kräver särskilt stora arbetsinsatser jämfört med för 20-30 år sedan. Sen kan ju de få skogsmaskins och timmerbilsförarna och virkessorterarens löner ha utvecklats bra i alla fall.

Tack för komplimangen men jag skyller inte dagens problem på Palme, tvärtom förklarar jag den starka utvecklingen efter Palme med just hans bortgång som gjorde en mindre skadlig politik möjlig. Att vi fick en långvarig och stark uppgång efter Palme är alltså helt naturlig. För den som gillar ordet bubbla (vilket inte jag gör) kan man alltså tala om en omvänd bubbla då som sedan pyst ut under de årtiondena som följt.

Och jag håller med om att bostadspolitiken är vansinnig. Regleringar av den typen vi har förstärker ofta de problem man försöker lösa.

Tja tittar vi här https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/statistiska-meddelanden/sm-rundvirkespriser-2019.pdf
I figur A så har priserna ökat från ca 410 kr till 520 kr under 24 år. Det är 27%.
I den mån materialkostnader ökat mer än 27% sedan 1995 så är det väl lönekostnader då.

Och det är ju inget konstigt. Man kan se det som att lönekostnaderna slår igenom på materialkostnaderna. Plus eventuell ökning av råvaror. Det är mest en fråga om fördelningen. Och den skiljer från vara till vara.

Vad har det för relevans??
Det viktiga är att dom gjort det. Då har dom visat sin makt. Och vad det kostar att inte underkasta sig dom.

Och då underkastar sig näringslivet. För dom klarar inte de kostnaderna.

Det lagstadgade rätten till utpressning. Ja, free money tacker nog många inte nej till. Det har du rätt i. Att det blir stöldgods blundar dom för.

Alla ni som har den uppfattningen bör ju starta företag då och reducera vinsterna.

Vad har det med något att göra?

Frågan var väl produktionskostnad. Och då är det väl relevant om kostnaden är dubbelt så hög i Sverige som i Finland.
Finns det något vi kan göra som för ned den till den finska nivån t ex.

Ja, det var två snarlika blå färger där.

Jag hade kurvorna i boverkets rapport som källa.

Men 23.2% på 4? år lät väldigt mycket. Är det så illa. Det blir ca 5.4% per år. Det är enorma löneökningar.
Lyckas Byggnads utpressa till sig så mycket?

Inte konstigt att bostäderna blir så dyra.

Sedan bortser du fortfarande, ser det ut som, från att det är betydande lönekostnader i de andra faktorpriserna.

Inte så mycket i mark. Men det är undantaget.


Tänka sig. Hade ju varit finemangs om du hade kunnat visa det då.

Sågtimmer har stigit med ca 27% sedan 1995, såg vi ovan. Hur mycket hade material stigit med sa du?
Vad utgör nu resten?

Då skall jag förklara. Minsta lilla avvikelse från kollektivavtal leder till utvisning. Spelar ingen roll om arbetsgivaren skrivit på kollektivavtal eller inte.

Du har ingen verklighetskontakt: https://arbetet.se/2017/04/26/nu-rivs-lex-laval-upp/

– Äntligen! Äntligen kan jag som socialdemokrat säga att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det är ett löfte som vi ställde ut inför valet 2014, sa Raimo Pärssinen (s) när lagförslaget debatterades i riksdagen på förmiddagen.

Dom rev up Lex Laval.

För att Byggnads mfl ska får öka bostadspriserna så är dessa partier beredda att skada det mer högteknologiska näringslivet.
Alliansen tänkte tvärtom. Att det var bättre att high tech sektorn kunde upprätthålla sin konkurrenskraft.

Vi får hoppas att det går igenom. Ska Sverige överleva måste vi ha en fri arbetsmarknad. Annars blir vi som Nordkorea.

Jag tillämpade först bara ditt resonemang. Bra om du insett hur tokigt det var.

Där har du de ofriheter du omhuldar. Ja och några till också. Men de kommer när det börjar gå utför.

Och att det går utför när facket får mer att säga till om visar historisk data. Det gäller inte bara Sverige. Bara se hur dom lyckades sänka England på 70-talet.

Vad skulle det fundamentala problemet med att ta prisdata och tillverka ett index vara?
Det framgick inte.

Jag köpte trägolv och laminatgolv i mitten på 90-talet. Och såg för något år sedan att priserna knappt hade ökat på trägolvet. Och på laminatgolvet hade det fallit. Nominellt alltså.
Så vissa material har inte ökat alls.

Att man redovisar ökade materialkostnader lär bero på andra orsaker. T ex så lär ju treglasfönster kosta mer än tvåglasfönster. Och trägolv kostar mer än laminat och plastmatta. Skulle kunna tänka mig att det är mycket standardökning. Och dyrare material.

Med tanke på de dystra siffrorna kring gdp som kom idag, tror ni bostadsmarknaden påverkas om de fortsätter i samam riktning (Vilket det är stor risk att det gör)?