Citat:
Ursprungligen postat av
Kämpendahl
Rent spontant tycker jag det finns en del osäkerhetsfaktorer i den undersökningen. Om man gått till jobbet trots att man kanske varit lite förkyld eller hängig (som man brukar göra) och det visar sig att man har covid 19. Vad svarar man då på frågan "men kände du verkligen inte några symptom?". Hemtjänst och äldreomsorg skulle behöva lite tryggare anställningar och färre timtjänster. Det finns exempel på hur medarbetare inte fått fler arbetspass för att de lytt FHM:s råd att vara hemma vid minsta symptom.
SÅ kan det förstås vara. Men tills man VET ska försiktighetsprincipen tillämpas - d.v.s. så länge som man inte VET om asymptomatiska smittar, eller om barn kan smittas eller bli smittade, så måste man från samhällets sida agera som att de KAN smitta, och se till så att de inte kan göra det.
Timanställningar är ett otyg även i vanliga fall. Folk vågar inte tacka nej till jobberbjudanden trots att de är sjuka, precis som du säger, men det har även andra konsekvenser som att de alltid måste vara beredda på att jobba om någon ringer, och då ställa in allt annat som är planerat den dagen, inte kan låna till att köpa bostad när de inte har en fast anställning, inte kan planera framåt för de vet aldrig hur mycket pengar de kommer att ha nästa månad, vågar inte skaffa barn för de vet inte om de kommer att ha någon föräldrapenning att tala om när barnet kommer (dessutom försvinner antagligen vicken på t.ex. äldreboenden, som är ett tungt jobb, när graviditeten framskrider)...
Förstår inte att facket tillåter så mycket timanställningar och andra osäkra anställningsformer? Fasta tjänster borde vara normen.