Citat:
Ursprungligen postat av
blekmyr
Det här är något som jag 1) aldrig förstått och 2) förmodligen inte skulle vara ett lika stort problem utan våra extrema bostadspriser?
För det första så fattar jag inte varför någon, någonsin skulle ta ett jobb som innebär så lång pendling men jag inser också att verkligheten kan vara en annan för många än mig själv. Jag personligen bor i Stockholm och har 7 minuter dörr till dörr om jag tar bilen och åker strax efter 9 när trafiken lagt sig. Cirka 15 minuter dörr till dörr annars.
Rimligtvis så flyttar man ju om man får ett nytt jobb långt bort. Nu är ju en del av problemet att Stockholm är en extremt stor stad till ytan men extremt liten till folkmängd, internationellt sett. Dels så har vi en stor segregation mellan svenskar och blattar men också mellan norr och söder, öst och väst. Jag som är uppväxt på den norra sidan av stan skulle ju aldrig bosätta mig i typ Hägersten, Tumba, etc. på den södra sidan. Inte till något pris och heller ingen av mina vänner. Vi är från norra Stockholm och där stannar vi. Det leder dels till en ovilja att flytta på sig men vi har ju även priserna som gör det till en svårhet.
Jag kan tänka mig att man i många andra städer i världen inte alls tycker det är konstigt att flytta 2-3 mil i någon riktning och att man där inte heller riskerar att göra flera årslöner i förlust vid en ev. flytt. I Sverige är det extremt krångligt att flytta, det ska anlitas mäklare, flyttstäd, flyttfirma, anmälas till Skatteverket, kommunen etc. Väldigt många steg för något som egentligen bara (både fysiskt och psykiskt) borde vara: packa ihop lägenheten/huset, skriv på papper för nytt boende lämna tillbaka nycklarna till värden/lämna nycklar till ny ägare, flytta.
Jag bodde på Liljeholmen och pendlade till Södertälje. Ja, det var ett misstag. Jag skulle letat efter jobb närmare, men jag tyckte inte att jag kunde riskera vänta på ett bättre erbjudande. Det är lätt att vara efterklok. Min sambo jobbade norr om staden så vi kunde inte flytta närmare liksom eftersom den ena hade fått det längre. Vidare så hyrde vi och att flytta är liksom inte något man gör i Stockholm då det är sådant mek att få tag i något ... Det slutade med att vi flyttade till en småstad utanför Stockholm.
Hur som, så är det enklare att få jobb om man accepterar längre pendlingstid. Antalet möjliga arbetsplatser ökar ju kvadratiskt med pendlingstiden man är beredd att utstå. (Arean ökar kvadratiskt med cirkelns radie).
Givet att man inte bor 7 minuter från kontoret är hemarbete ett skänk från ovan. Hade jag däremot haft lika nära som dig, så hade jag nog föredragit kontoret framför hemmet om nu inte kollegorna eller chefen var rövhattar.