Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Är SE mordbrännare? Blandar du inte bort brottsrubriceringen nu? Det är väl i alla fall ett mord det handlar om?

Du kan inte göra skalor som ex Fortkörare-Snattare eller Våldtäktsman-Urkundsförfalskare för att sätta siffror på det och ur detta dra slutsatser om det ena eller det andra. Det blir bara konstigt.

Är SE mordbrännare? Blandar du inte bort brottsrubriceringen nu? Det är väl i alla fall ett mord det handlar om?

Du kan inte göra skalor som ex Fortkörare-Snattare eller Våldtäktsman-Urkundsförfalskare för att sätta siffror på det och ur detta dra slutsatser om det ena eller det andra. Det blir bara konstigt.

Jag gjorde för en tid sedan ett studiebesök på platsen.

Ursäkta om detta slår in en mängd öppna dörrar och är enormt känd gammal skåpmat för många, men här är några personliga reflektioner från det området:

1. Det är en "bra bit" från mordplatsen in till Luntmakargatan, men det är under dagsljus inga som helst problem att därifrån se hur en person är klädd. Mycket möjligt annorlunda kvällstid i februari, men står man på mordplatsen och en person visar sig i en korsningen är det mycket tydligt att se om denne exempelvis har en blå jacka på sig.


2. Trapporna upp mot Malmskillnadsgatan är ganska rejäla. Att sprinta uppför dem kräver tveklöst en hyfsad kondition.


3. Enligt LJ så viker mördaren (den springande personen) av direkt till höger då han också tittar ned bakåt. Har man precis kommit upp för trapporna och börjar vika av mot höger och då tittar i riktning mot mordplatsen så döljs mordplatsen I DAG av de gatlampor som sitter på trappan. Det vill säga, i nutid så har man överhuvudtaget svårt att mordplatsen om man är strax ovanför trapporna och i riktning höger. Däremot kan man ju se trapporna i sig och konstatera om någon person förföljer en eller ej.


4. Från toppen av trapporna känns det som långt ner till mordplatsen. Står man i "mitten" så går det att se mordplatsen och även personer som rör sig där, men absolut inga detaljer. Man skulle kunna se om en person ligger på gatan, men väldigt tveksamt om personen ligger på mage eller rygg och helt uteslutet att se om det kommer blod ur munnen. Det är också svårt att säga om de berömda byggbarackerna till och med skulle skymma platsen helt, det beror på hur höga de var.

Mördare som återvänder till brottsplatsen både tidigt och vid senare tillfällen för att återuppleva handlingen är också en dokumenterad grej,

I februari i år sade KP följande:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/palmemordet-narmare-en-losning-besked-innan-sommaren

1. Någon kommer att åtalas för Palmemordet innan sommaren.

2. Eller så läggs utredningen ned.

3. – Jag är positiv till att kunna presentera vad som hänt kring mordet och vem som är ansvarig för det.

4. – Det kan ju vara så att vi har kommit så långt som man kan begära av oss och ytterligare utredning kommer inte att ge något. Det är ju en möjlighet, men jag vill inte föregripa vad vi kommer att presentera under det här första halvåret.

Så här i efterhand hade det varit bättre att lägga ned utredningen och hänvisa till att man inte kommer längre. I stället för att peka ut SE utan bevis. Och med ett resonemang som är rena tramset. Rentav lögner i några fall.

Läste ett inlägg för ett par år sen om någon kvinna som hade med sig ett barn, var vittne till händelsen på mordet eller vad det var? Någon som känner till? Hade för mig att kvinnan var utländskt, kanske var bara svammel?

Att "brottslingen återvänder till brottsplatsen" är om inte annat än känd kliché som kanske är korrekt eller inte, men finns det några dokumenterade fall som är rimligt jämförbara, d.v.s. mörda inför vittnen, springa därifrån och strax därefter återvända till platsen? Jag begär inte att du skall ha färdiga målnummer, men detta är så pass speciellt beteende att det är intressant om det finns belagt tidigare.

Din liknelse med pyroman är ju intressant och förstås bara en liknelse, men en reflektion att pyromani är en sjukdom med besatt att sätta eld på saker och se dem brinna, medan en genomsnittlig mördare ofta i alla fall har andra drivkrafter och att undkomma bör vara en av de främsta. För en person som troligtvis för första gången i sitt liv har begått ett allvarligt brott, och dessutom i detta fall mord på statsminister, så skulle jag säga att allt talar för att det naturligaste vore att fortsätta springa så långt bort iväg från området som möjligt. Att inom någon kvart från sitt första mord kunnat besinna sig så pass mycket att man är i skick att prata och kan räkna ut att det finns något vettigt i att återkomma till brottsplatsen känns om inte annat långsökt.

Du har fel.

Det går inte att fastställa med säkerhet att utstämplingstiden var 23,19,00-23,19,59. Orsakerna till det har jag redovisat flera gånger.

Uppgiften om en man i 40-årsåldern innebär inte att det är fastställt med säkerhet vem den mannen var.

Du kanske ska lyssna på HELA Söderströms vittnesmål istället för första två minuterna. Det är inte ett vittnesmål till SEs fördel.

Vad beträffar "sprang ditåt" är det inte ett unikt fingeravtryck för SE, det är en extrem lågoddsare givet situationen med ett mord och en flyende mördare. Andra lågoddsare skulle vara "han är skjuten!", "ring ambulans!", "finns det nån här som är läkare???" och "usch så hemskt!". Om SE hade prickat in två av dessa genom att kasta pil på tavlan hade du förstås varit dubbelt övertygad om hans närvaro på platsen.

Har inga exempel på rak arm, jag parafraserar från det jag lyssnade på häromdagen, något/några kapitel ur TPs bok som handlade om FBIs gärningsmannaprofiler och beröringspunkter med SE.

Att det finns en viss typ av GM som håller sig väldigt nära utredningen och närmast uppträder påträngande gentemot polisen istället för att hålla sig undan torde vara allmängods. Att polisen rutinmässigt går igenom nyhetsbilder och andra foton från brottsplatser för att se om någon av de nyfikna kan vara en väldigt väldigt nyfiken och flitigt återkommande person med GM-varning på, och ibland också får jackpot där, är väl också allmängods.

Och vad man än tror om SE vad gäller att återkomma till brottsplatsen inom en kvart så är det ju ett känt faktum som vi måste förhålla oss till att han bankade på 44:ans entré cirkus en dryg kvart efter mordet 40 meter bort. Det var inte en öde gata han stod på när han ville in.