Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Detsamma! Och ja, skam den som ger sig. Det finns inte på kartan att jag ska ge upp, hur jävligt jag än har det eller har haft det.

Skickar också en klapp på axeln härifrån! Strongt att sluta med den pillercocktailen på stört, men är också en sådan som inte trappar ner om ett beteende ska kunna brytas.
Bra start att bli äcklad - det är en stark motivationsfaktor.

Kortsiktiga grejer
Fundera över vad du kan göra när du blir sugen.
Finns det sociala aktiviteter som känns extra enkla även utan alkohol?
Om du umgås med folk kan du säga att du vill sluta med alkohol och skulle uppskatta stöttning.

Mot abstinensen har jag tyvärr inget råd; mot alkoholabstinens i vården används ju just benso som det verkar som att du också haft problem med. Så den första tiden kanske det mer handlar om att härda ut och distrahera sig. Själv tycker jag att det är bra att träna så hårt att hjärnan inte klarar av att tänka samtidigt, i perioder när hjärnan motarbetar en.

Edit: Kom på att om det kommer ett akut sug, så kan du försöka resonera kring dig själv att det inte är någon stress - alkohol finns att få tag hur lätt som helst. Så att du ska vänta några timmar, eller en dag. På det sättet kan impulsen försvinna & du tar dig igenom ytterligare en dag. Nästa gång det händer, så gör du samma sak.

Lång sikt
Om du aldrig slutat med alkohol tidigare kan jag rekommendera en sida som heter alkoholhjalpen.se - innan hade de ett slags nätbaserad 3-månadersprogram där man själv fyllde i vad man hade för mål & sen var det lite text & övning varje vecka, plus ett rätt aktivt diskussionsforum med andra i samma sits. Vet inte om det funkar likadant nu. Jag hade hjälp av den sidan både för att hålla mig motiverad på kort sikt för att man gick in dagligen och registrerade eventuellt intag & hur stort suget var, som en liten dagbok. Men också långsiktigt för att man fick fundera lite mer ingående över relationen till alkohol, vad den bottnade i.

Annars kan PDT så klart vara en långsiktig grej, om du har tid & pengar till det eller kan få remiss.

Nu är det midsommar snart, håll er gubbar/tanter , tänk på är det värt det? att vara dygnrak och sen vakna upp bakis som man har gjort så många gånger? eller vill ni vakna upp gött i huvudet och kanske gå och träna istället?

När ni känner sug går in på denna tråden och läs all jävulskap folk har varit med om när alkoholen har förstört livet på folk.

Fan vad gott det känns just nu! Igår när jag åkte hem från jobbet kände jag att jag skulle åka via bolaget och köpa ”några öl” till midsommar. Efter en inre kamp som heter duga körde jag rakt fram istället. Imorgon är det jag som vaknar nykter, första midsommardagen på... jag minns inte hur många år, men många!!

Så tacksam att läsa vad alla skriver och det ger också hopp, att jag inte är ensam i denna kamp.

Från 6 pack folköl varje dag till 6 starköl Dansk Fadöl 33cl till 10-12 Åbro femkommatvåan plus några shottar starksprit. Plus kratom varje vardag och "helgens lyx" rökt heroin.

Så trött på mig själv, ständiga smusslandet och öppna ölen mot tröjtyget i garaget så det inte ska höras ut till fru och 5 ungar som spelar yatzy i köket intill. Äta rå vitlök konstant för att försöka dölja alkohollukten. Cykla 1-2 mil då alkoholen hemma är slut till närmsta dygnet runt-öppna hotell för att kröka i deras bar. Skämmas då de flesta i personalen bor i samma samhälle och vissa av dom har jämngamla ungar så man träffas ju rätt ofta.

Nykter några dagar nu men har en extrem värk i benen och dom sprattlar av nåt slags skum smärta som känns i själva skelettet.

Älskar att nykter lyssna till dom yngsta ungarnas lek och tokiga skratt och galna upptåg.

Att vara närvarande och inte ha något att dölja är skönt. Men nykter har jag samtidigt ständigt en vidrigt stor oro i bröstet och nu denna ledvärk. Går den någonsin över?

Jag är 31 år och vill inte leva en enda dag till som smusslande alkoholist. Även om min fru egentligen vet och jag ser i hennes blick att hon är sårad och vet att jag ofta ljuger.
Har blandannat loggat in på min bank och sett 'systembolaget 199 sek' varje dag på mina uttag. Hunnit läsa avisering/sms på min skärm från kranen om "billigt H (heroin) finns inne" och försiktigt frågat vad som menas. Ljugit. Aldrig gett något rakt svar.

Höra henne gråta i tvättstugan.

Gått ut i garaget och skurit mig själv i ren panik och självförakt. Burit långärmat i sommarvärmen i flera år då hela armarna ser ut som en jävla zebra.


Det måste få ett slut. Nu nu nu nu.

Fattar inte vad jag håller på med och varför.. jag har ju fan Allt nån kan drömma om.

Om du håller dig nykter så går det över. Jag känner igen mig i din berättelse, och det gör ont att läsa om smusslandet och besvikelsen hos familjen. Har du talat med din fru om att du vill bli nykter? Om du gör det så tror jag att du har hennes stöd.

Ett konkret tips som jag kan ge dig är att slänga ut alla drogrelaterade saker du har hemma. Gör en storstädning där du och din fru går igenom alla dina gömställen tillsammans. Hon vet troligtvis mer än du tror. När jag blev nykter för fyra år sedan så gjorde jag detta, vilket har medfört roliga situationer under senare år. Min fru hittade en tom ölburk som hade bäst före-datum 2015 i en garderob för några månader sedan, och då kunde vi skratta åt att vi missade den när vi städade. Det kanske låter som en löjlig detalj, men för mig så visar händelser av den typen på förtroendet som byggs upp med tiden. Det var nämligen jag, inte hon, som kollade datumet på burken.

Så ... hela midsommar .. tre dagar, har jag bara ölat och inte gjort nåt vettigt.
Inget besök hos morsan och farsan helle, fast jag lovat

Detta får ta ett slut.

Jag önskar och hoppas att du ska klara av att ta steget. Jag har varit nykter i fyra månader nu och det är faktiskt inte så jävligt som jag trodde det skulle vara.

Klart du kommer lyckas. Jag trillade dit efter 8 år helt ren och började med lite bärs, en röka och sen starkare bärs och affe. Nu sitter jag där igen. Där jag hatade att jag var en gång i tiden. Även jag ska lyckas en gång.

Känner igen det där även om min midsommar inte blev så i år. Var själv på midsommarafton men hade mycket att fixa med och har sen haft folk omkring mig så har varit lugnare än vanligt men det finns där hela tiden.
Förr var alla högtider likadana som vilken dag som helst. Även om jag nästan alltid hade nånstans att komma till har jag alltid fått skäll och fått motta dåligt samvete så har blivit att jag hållt mig för mig själv och druckit o drogat med ännu sämre samvete som följd. Efter jag blev far blev dessa högtider viktigare än innan för barnets skull men efter separation och att jag inte har nån övrig familj kvar så har det blivit ensamma högtider igen. För mig sälv gör det inte så mkt egentligen men vill såklart vara med mitt barn.

Gott att se att det finns de som lyckas och även jag ska göra det en dag. Jag vet att det går, har ju gjort det förr. Har suttit ordentligt i tjackets grepp, även rökat men alkoholen har alltid varit värsta fienden som allierat sig med mig. Kämpa på alla där ute mot detta grepp alkoholen och droger håller i en.

Vettigt - men riktig absig (och som jag 40-plussare) är det fullständigt otänkbart att gå loss på sandsäcken. Fetlånga powerwalks! Och vill du inte "bensa av dig" m tidigare bensoproblematik, kör på med Inderal. Har inga som helst hjärtproblem själv men en vettig läkare, "egentligen ska man ju inte använda betablockare mot abstinens, men..." (underförstått: it works). Ligger vilopulsen normalt på säg 75 men 100 och du har en jävla ångest är Inderal perfa! (om motsträvig läkare, fejka och kör en vit lögn om att du har "hjärtrusningar"...). Kämpa på!