Citat:
Ursprungligen postat av
Klutz99
Han har inte förklarat hur SE stött ihop med makarna Palme, om han visste i förväg eller om det var slumpen. Om det var slumpen, varför hade han då ett vapen på sig, som dessutom var laddad, och det med special ammo för att tränga igenom skottsäkra västar.
Det är ju inte totalt otänkbart att föreställa sig att nån som är nyfiken på vapen skulle just dras till att prova en fetaste revolvern med den fetaste ammunitionen som fanns att tillgå.
val av vapen och ammo har inte nödvändigtvis nåt som helst göra med om det är praktiskt eller inte - utan kan snarare va att man tar det som är mest exotiskt och spännande.
Att bära med sig ett vapen till vardags i Sverigaär förstås ovanligt.
Men om man tänker sig en något knäpp typ som blir paranoid över att jobba till 23, och kanske stött på farliga typer på vägen från jobbet tidigare, så kanske han hade tagit med sig första bästa vapen när han skulle jobba över.
Det är osannolikt - men inte omöjligt - så man kan inte avärda det helt.
Dessutom finns en överdriven mängd tankar om att man skulle behöva "tajma Palme" och därför kan det inte ha begåtts av nån som bara trillade ut från ett kontor samma minut. Men om man tänker att Palme ändå rörde sig ute flera hundratals dagar under sin karriär så inser man att en sån galning hade kunnat komma när som helst (förvisso hade då oftast livvakter funnits nära - men det hade inte nödvändigtvis spelat roll, han hade kunnat komma undan ändå)
Citat:
Ursprungligen postat av
Erik Öst
2. Engström var förmodligen en asperger , tror jag , som försökte informera polisen dagen efter vad som hände utifrån hans uppfattning av skeendet och polisen uppfattade honom som en knäppgök bara.
Asperger pga att han kollade tiden, och korrigeringen t.o.m (1 minut), när han stämplade ut först innan han kontaktade polisen så de skulle få rätt tidsangivelser för att förhoppningsvis hjälpa utredningen framåt. Därav msm-hornalisternas rapportering att han hånar polisens arbete i youtube-klippen när han egentligen bara försöker bringa ordning och reda i alla missuppfattningar.Han var frustrerad.
Tror iofs inte att detta nödvändigtvis är tecken på Aspbergers utan att de flesta skulle kunnat känna likadant om man hamnade i en sådan situation.
Bara att se till oss själva - här sitter vi och klagar på polisen 40 år senare. Föreställ er hur man hade känt om man själv va i närheten av mordet och tyckte att polisen tog fel på tiden och inte förhörde relevanta misstänkta.
