Citat:
Ursprungligen postat av
djembelelle
Nej, jag vet ingenting om detta. Men jag menar att om man för fram detta med wt-trafiken i sthlm dagen för mordet som något uppseendeväckande som måste utredas, så bör detta först ha ställts i relation till hur vanligt det var vid denna tid att folk använde wt ute på stan. Det verkar ju som att många i tråden anser att wt-trafiken under aktuell dag var extraordinärt stor. Och därför antar att den hade något med mordet att göra. Men om man bara antagit detta utan undersökning kan det ju faktiskt vara så att wt-folket var en helt ordinär företeelse. Att bara anta att wt-trafiken var något långt utöver det normala och utförd av "Mystiska män" uppfattar jag då som byggt på tomma oreflekterade fördomar.
Folk som höll på med skumma saker på den tiden och ville ha snabb kontakt med varandra använde förslagsvis wt eftersom mobiler inte fanns. Om det var folk i trakterna som höll på med illegal verksamhet ville de kanske inte anmäla sig till polisen. Jag tänker mig alltså att wt var ganska vanligt förekommande på den tiden i olika sammanhang i brist på mobiltelefonen som kom ett par år senare.
Dåtidens Walkie-Talkie (= WT) som de hette hade ingen imponerande räckvidd, kanske 500 meter i stadsmiljö, vid fri sikt. Det är samma typ som man idag kallar jaktradio. Man håller en knapp intryckt när man vill sända. Och ute i glesa skogar kanske man kan klara 3-4 km avstånd. Batteritiden var dock inte mycket att hurra för. Dåtidens WT sände väl på 27 MHz för privata kunder, men jag har dålig koll på dåtidens teknik. Mordet skedde ju år 1986 och dåtidens mobiltelefoner var stora och klumpiga och drog en hel massa ström. Dessa telefoner var mestadels monterade i bilarna.
Först år 1987 kom Nokia ut med en NMT 900MHz-telefon som kunde stoppas i fickan.
Men helt ovanligt var det inte att tex Polisens spaningsrotel använde WT, men de användes då inom den patrull av tex två till ett flertal polismän som antingen var uniformerade eller civilklädda, och användes för kommunikation inom gruppen. Och nästan mestadels för gripanden av efterspanade personer. När man sedan gripit den efterlyste så kontaktade man sambandscentralen ifrån polisbilen som hade en bättre sändare. Och inte ifrån WT-enheten.
Ibland så gjordes det tester även tex på kvällarna av Stockholms stadsmiljö att man testade räckvidden och hade med sig utrustning som skulle också detektera störningar.
Teknikerna gick gata upp och ner och testade sin förbindelse.
Så det var ingen direkt ovanlig företeelse.
Kom ihåg att Stockholm var på den tiden en ganska svårnavigerad stad radiotrafikmässigt.
Och man behövde märka upp vilka områden som fanns i sk radioskugga (vitt område).
Så fort man började testa ny teknik så skickade man ut ett antal ifrån Polisen, brandkåren och ambulansen att testa sändningsförhållanden inne i staden. Man märkte upp vilka områden som hade radioskugga.
Det är inte troligt att WT använts vid MOP, det fanns ju ingen sådan alldeles i närheten. Och redan vid 10 meters avstånd ifrån Olof Plames kropp så blir det svårt att ens se vem som ligger där.
Sikten är jättedålig en februarikväll på Sveavägen och det är egendomligt att Stockholms gator fortfarande inte har bättre belýsning nattetid där.