Hur smygig är Visbyklassen?

Nej, Skeldar marknadsförs som UMS/SAAB.

https://umsskeldar.aero/company/

Det är ganska många år sedan nu (7-8 år?) man levererade en st till onämnd kund, men det spekulerades om det var spanska flottan och att man jagade pirater utanför Somalien med den. Men det hörde jag inte mera om.

Nu läste jag om ordern till Kanada då.

https://vimmerbytidning.se/nyheter/saab-dronare-till-kanadas-forsvar-om6096831.aspx

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skeldar

https://www.youtube.com/watch?v=SeFHnwfQzek

Luftvärnsrobotarna tillkom egentligen i ett senare skede i projektet då planerna på helikopterhangar avfärdats, vilket då gav plats åt nämnda luftvärnsrobotar.

Att ha möjlighet att landa helikopter på fartygen ser jag dock ingen större nackdel med, sedan har man kanske inte så stor nytta av att stationera helikopter permanent på fartygen med tanke på att Östersjön är rätt liten.

Till nästa generation så borde man göra fartygen något större och se till att få in ett par Mk 41 VLS likt finnarnas planer för sina kommande fartyg.

Ponera då en uppgraderad Visby av fregattstorlek som fungerar som moderfartyg åt en svärm av autonoma yt- och flygfarkoster inkluderande vapenbärare, sensorer och skenmål. Så har man samband med mobila tunga kustrobotbatterier, ubåtar, landbaserat tungt luftvärn samt stridsflyg. Allt samordnas i första hand av en marin stridsledningscentral.

Hela svärmen inkl moderfartyg får brännolje- och ammunitionspåfyllning av autonoma logistikfarkoster som är kapabla till hög fart och stor manöverförmåga.

Detta kan nog bli en hyfsat svår nöt att knäcka för en fiende som försöker ta kontroll över Östersjön.

Borde det inte finnas en stor logik i att samverka med Finland vad gäller marinen?

Med hela det marina militärindustriella komplexet. Våra behov och förutsättningar är ju väldigt likartade.

Så varför brassar både Sverige och Finland in stora utvecklingsresurser i det marina??

Skeldar är nog lite liten för att vara annat än spanare? Till det är den ju ypperlig i sitt utförande, snabbt komma i luften, flyga över och kolla.

Den kan lyfta 40 kg bara.

Förmodligen enklare och billigare att låta fartygen gå i hamn på någon lämplig plats än att bunkra till havs. Behöver ju inte vara krånligare än någon enkel kaj ( eventuellt med kran) i skärgården dit lastbilar kan ta sig, gärna med bergrum för drivmedel.

Att bunkra och lasta under gång är lättare sagt än gjort och logistikfartygen kan i sig sänkas.

Måste väl bero av vilken aktionsradie man vill ha?

Ytgående farkoster får lätt en mycket stor aktionsradie.

Jag tolkar Skeldar idag som något som kanske mer hänger ihop med en kustbevakning än stridande flotta.

Engelska wiki är lite bättre. Här nämns Spanien, Tyskland, Indonesien och Kanada som kunder.

https://en.wikipedia.org/wiki/Saab_Skeldar

Length: 4 m
Width: 1.2 m
Height: 1.3 m
Main Rotor Diameter: 4.7 m
Max takeoff weight: 235 kg
Max takeoff altitude: 2400 m
Payload: 40 kg

Maximum speed: 140 km/h
Mission radius: 100 km
Endurance: Up to 6 hours
Power rating: 55 hp
Service ceiling: 3000 m
Takeoff preparation time: <15 min

Nog ser specen ut att handla om övervakning?

Tyskarna har den ombord detta skeppet dock:

https://en.wikipedia.org/wiki/Braunschweig-class_corvette

Pohjanmaaklassen har också en väldigt attraktiv storlek för svenskt vidkommande, så den är ungefär så stor som ett fartyg kan vara, som ändå funkar bra inomskärs. Så en klass med mindre fregatter, med 57mm akan, RBS 15, Mk41 VLS i StanFlexmoduler (säg 24 celler totalt) med ESSM Block 2 eller CAMM och (samt i den bästa av världar SM-6, SM-3, kryssningsrobot och ubåtsjaktsrobot), Torped 47, Alecto, minor, och platta och hangar för enskild medeltung helikopter eller flera obemannade.

Sedan fick det gärna kompletteras med en klass med patrullbåtar med 40mm akan, korthålls luftvärnsrobot, Brimstone Seaspear, Torped 47 och Alecto.

Jag tror inte det, för detta tär på såväl operationstid som på aktionsradie. Vidare är fartyget mer sårbart när det angör, löper ut eller ligger på bunkringsplatsen. Platserna ifråga är ju troligen kända av fienden.

Med försörjningsfarkoster, som man ju kan ha många av, så blir uthålligheten utökad i mycket stor utsträckning - den blir i princip obegränsad.

Man kan tänka sig något i två storlekar, fregatt och korvett/patrullbåt. Skrov i höghållfast stål med allt inuti skrovet och i överbyggnaden i komposit. Bogpropeller och fler styrytor så att fartyget kan vända på en femöring, även i hög fart.

Framdrivningen kan ju vara en kombination av gasturbiner och diesel (-elektrisk).

Problematiken är just detta att man vill hänga på allt på ett fartyg. Det blir en ganska rejäl farkost.
Och dyr. Och det innebär få enheter.

Man måste bryta ner det i mindre standardiserade enheter som samverkar som i all andra vapengrenar annars blir det ingenting användbart i skarpt läge.

Systemtänk också i marinen.