Från NT:
Experten: Därför döms inte mamman för mord
Tingsrätten anser inte att det är bevisat att mamman uppsåtligen misshandlat eller dödat sin dotter. Men fallet är på inget sätt avgjort, menar rättsexperten Sven-Erik Alhem.
Experten: Därför döms inte mamman för mord
Tingsrätten anser inte att det är bevisat att mamman uppsåtligen misshandlat eller dödat sin dotter. Men fallet är på inget sätt avgjort, menar rättsexperten Sven-Erik Alhem.
Citat:
Tingsrätten anser inte att mamman har gjort sig skyldig till att ha orsakat sin dotter Esmeraldas död. Men Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare, säger att målet på inget sätt är avgjort.
Experten: Därför döms inte mamman för mord
Tingsrätten anser inte att det är bevisat att mamman uppsåtligen misshandlat eller dödat sin dotter. Men fallet är på inget sätt avgjort, menar rättsexperten Sven-Erik Alhem.
Åklagaren Anna Lander hade yrkat på att mamman skulle dömas för mord på sin treåriga dotter Esmeralda. Norrköpings tingsrätt anser inte att åklagarens bevisning är tillräcklig för att styrka detta.
De skriver dock i sitt utlåtande att mamman av oaktsamhet vållat Esmeraldas död. De menar att bevisningen för detta är övertygande.
Det finns, menar tingsrätten, förutsättningar att döma kvinnan till rättspsykiatrisk vård, men tingsrätten anser inte att det finns förutsättningar att döma mamman till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning används när det anses finnas en risk för återfallande i brott. Det är Förvaltningsrätten som bestämmer om utskrivning.
– Det är intressant att rätten skriver så. Det betyder att de utesluter att hon kommer att dömas för mord eller dråp, rätten har gjort ett klart ställningstagande i skuldfrågan. De menar att hon gjort sig skyldig till vållande till annans död genom underlåtenhet, när hon inte tillkallade sjukvård. Men det är ett fortsatt intressant mål och det här kan mycket väl gå vidare till både hovrätt och Högsta domstolen. Det är inte alls omöjligt, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare och ofta anlitad rättsexpert.
Varför tror du det?
– De allra flesta brottmål handlar om ett aktivt agerande, till exempel att man misshandlar eller har ihjäl någon. Här är det fråga om underlåtenhet att agera, det handlar om mammans garantställning som vårdnadshavare.
Åklagaren hade även åtalat mamman för synnerligen grov misshandel i två fall, av Esmeralda samt av hennes yngre bror. Tingsrätten anser inte att det finns bevisning för att det har inträffat.
– Synnerligen grov misshandel är ett mycket mer allvarligt brott än vållande till annans död eftersom det finns ett uppsåt i det. Det kommer inte att bli någon dom i de åtalspunkterna, säger Sven-Erik Alhem.
Straffsatsen för vållande till annans död är böter eller fängelse i högst två år. Mamman har genomgått en liten sinnesundersökning som visade att hon kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet. Tingsrätten har förordat att mamman ska genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning. Efter den - som ska redovisas före den 3 juli - kommer rätten att hålla fortsatt huvudförhandling och avkunna påföljden.
– Resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen är helt avgörande för vad påföljden blir, det är fortfarande helt öppet. Men något längre fängelsestraff kan det inte bli tal om. Om hon anses ha lidit av en allvarlig psykisk störning och fortfarande har en störning kommer det bli fråga om vård, böter eller skyddstillsyn.
Är det här en förlust för åklagaren?
– Nej, en åklagare har ett objektivitetskrav, de ska inte "sätta dit någon". En åklagare har en skyldighet att redovisa alla bevis, även sådana som är till den tilltalades fördel, det är jätteviktigt att förstå det, säger Sven-Erik Alhem.
Experten: Därför döms inte mamman för mord
Tingsrätten anser inte att det är bevisat att mamman uppsåtligen misshandlat eller dödat sin dotter. Men fallet är på inget sätt avgjort, menar rättsexperten Sven-Erik Alhem.
Åklagaren Anna Lander hade yrkat på att mamman skulle dömas för mord på sin treåriga dotter Esmeralda. Norrköpings tingsrätt anser inte att åklagarens bevisning är tillräcklig för att styrka detta.
De skriver dock i sitt utlåtande att mamman av oaktsamhet vållat Esmeraldas död. De menar att bevisningen för detta är övertygande.
Det finns, menar tingsrätten, förutsättningar att döma kvinnan till rättspsykiatrisk vård, men tingsrätten anser inte att det finns förutsättningar att döma mamman till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning används när det anses finnas en risk för återfallande i brott. Det är Förvaltningsrätten som bestämmer om utskrivning.
– Det är intressant att rätten skriver så. Det betyder att de utesluter att hon kommer att dömas för mord eller dråp, rätten har gjort ett klart ställningstagande i skuldfrågan. De menar att hon gjort sig skyldig till vållande till annans död genom underlåtenhet, när hon inte tillkallade sjukvård. Men det är ett fortsatt intressant mål och det här kan mycket väl gå vidare till både hovrätt och Högsta domstolen. Det är inte alls omöjligt, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare och ofta anlitad rättsexpert.
Varför tror du det?
– De allra flesta brottmål handlar om ett aktivt agerande, till exempel att man misshandlar eller har ihjäl någon. Här är det fråga om underlåtenhet att agera, det handlar om mammans garantställning som vårdnadshavare.
Åklagaren hade även åtalat mamman för synnerligen grov misshandel i två fall, av Esmeralda samt av hennes yngre bror. Tingsrätten anser inte att det finns bevisning för att det har inträffat.
– Synnerligen grov misshandel är ett mycket mer allvarligt brott än vållande till annans död eftersom det finns ett uppsåt i det. Det kommer inte att bli någon dom i de åtalspunkterna, säger Sven-Erik Alhem.
Straffsatsen för vållande till annans död är böter eller fängelse i högst två år. Mamman har genomgått en liten sinnesundersökning som visade att hon kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet. Tingsrätten har förordat att mamman ska genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning. Efter den - som ska redovisas före den 3 juli - kommer rätten att hålla fortsatt huvudförhandling och avkunna påföljden.
– Resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen är helt avgörande för vad påföljden blir, det är fortfarande helt öppet. Men något längre fängelsestraff kan det inte bli tal om. Om hon anses ha lidit av en allvarlig psykisk störning och fortfarande har en störning kommer det bli fråga om vård, böter eller skyddstillsyn.
Är det här en förlust för åklagaren?
– Nej, en åklagare har ett objektivitetskrav, de ska inte "sätta dit någon". En åklagare har en skyldighet att redovisa alla bevis, även sådana som är till den tilltalades fördel, det är jätteviktigt att förstå det, säger Sven-Erik Alhem.
__________________
Senast redigerad av Citra 2020-06-05 kl. 22:21.
Senast redigerad av Citra 2020-06-05 kl. 22:21.