Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Olle tog chansen att lufta sina tankar om s märkta landsförrädare. Men det var bra att väcka honom ur dimmorna. BÖRJAN TILL SLUTET.

Troligen i sin lägenhet på Sankt Sigfridsgatan 16 i Falköping.

Kan mördaren ha bott på hotell Wellington?

Artikeln daterad 22 jan 2003

"Deltog i operationen
Enligt reseräkningen deltog 54-åringen i en operation som hade kodnamnen "Slingervel" eller "Slingshot". Enligt specifikationen var han i England den 24 och 25 feb-ruari 1986. Via Amsterdam tog han sig till Danmark och därefter med bil till Stockholm.

Här tog han in på hotell Wellington den 27 februari - dagen före mordet på Olof Palme. Den 1 mars återvände han till England via Amsterdam.

När det gäller motivbilden har Palmegruppen fått flera dokument som uppges vara militära underrättelserapporter. I ett av dem, daterat den 15 oktober 1985, föreslås Palme bli förklarad som "statens fiende" på grund av sitt stöd till ANC. En antiapartheidkonferens (som hölls i Stockholm 21-23 februari 1986) pekas ut som det idealiska tillfället att "vidta nödvändiga åtgärder" mot Palme.

Enligt Kent Ajland har dokumentet avhandlats vid ett möte i den dåvarande presidenten P W Bothas nationella säkerhetsråd - som senare gav klartecken till "Operation Slingshot".

Bilden som Aftonbladet kan publicera i dag är ett passfoto från 1990. Kent Ajland bekräftar att den föreställer 54-åringen."

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P3okX0/han-pekas-ut-som-mordaren

Japp, Sydafrika var ju en intressant marknad för många på den tiden och är väl fortfarande.

USA, Frankrike, Storbritannien etc hade ju stora affärsintressen därnere. ANC-politikern Dulcie September mördades för att hon fått vetskap om hemliga vapenaffärer mellan Sydafrika och Frankrike. Hon sköts ner på öppen gata av två inhyrda hitmän.

Men nu tror jag det blir för stort och komplicerat. Jag säger återigen som LGWP. Man ska inte krångla till mordutredningar i onödan.

OM det handlar om Sydafrika, vilket vi inte alls vet, så tror jag på ett mer okomplicerat motiv och det är för mig det stora ekonomiska biståndet till ANC som var mycket av ett starkt personligt engagemang hos Palme.

Vi ska minnas att det utöver det offentligt kända ekonomiska stödet till ANC även fanns en hemlig pipeline vid sidan om som styrdes av Palme.

Det var ett tv-program om det för några år sedan. En kvinna som jobbade för Sverige därnere som var Palmes "personliga" länk till ANC. Minns inte hennes namn på rak arm. I denna hemliga pipeline pumpades duktigt med svenskt extra bistånd.

Apartheidregimens huvudfiende ANC finansierades alltså till stor del av Sverige och då särskilt av OP;s extrastålar.

Men vi får se vad KP säger. Det ligger i farans riktning att vi får en ensamagerande GM istället.

Att de tar upp Sydafrika nu är en psyop av svenska staten och media för att rida på BLM-vågen som pågår just nu. De kan joxa och trixa med hur många spår de än vill. Hela sanningen kommer vi aldrig få reda på. De tar ett gäng högerextrema patsies för att blidka massorna och förstärka personlighetskulten kring sosse Jesus Palme och det alltjämt pågående sinnesknullandet av det svenska folket. Jag är övertygad om att den sanna anstiftaren (som utredningen aldrig kommer peka ut) till mordet ej hade högerextrema motiv utan använde högerextrema nyttiga idioter för att göra grovgörat och ta fallet. Palme var värd mer som död martyr än korrupt barlast fortfarande vid liv 1986. Sen kan gatekeepern Gunnar Wall stämpla foliehatt bäst han vill på alla teorier som inte rimmar med hans världsbild.

Denna intrikata, invecklade, sluga, djävulskt manipulativa psyop har nu pågått i över 34 års tid nu. De som drar i trådarna lägger ut ett narrativ om mörkläggning medans det är de själva som mörklagt tillsamans med de instutitioner de påstår är "högerextrema". I själva verket när allt är sagt är det en falsk dikotomi. Vänster och Höger är samma klubb. Samma maffia som paradoxalt nog skyddar varandra genom att offentligt låtsas bråka med varandra. Och den snedknullade massan köper spektaklet och sväljer skiten med krok, lina och flöte. Hegels dialektik. Problem, reaktion, lösning. En pervers, messianisk personlighetskult och martyrskap har noga konstruerats kring en man som medvetet ljög svenska folket rakt upp i ansiktet från riksdagens talarstol om att hans justitieminister inte köpte sex av minderåriga. Men att Paolo Roberto är otrogen och köper sex av en fullt vuxen polsk lyxhora förtjänar tvåhundra clickbait artiklar medans Geijeraffären tas upp i någon apatisk dokumentär då och där mannen som själv släppte bomben 1977 själv sitter och relativiserar bort allt. Bara det säger mycket om ett land som varit ruttet från insidan sedan långt innan 28 Februari 1986 befolkat utav mänsklighetens svar på dront-fåglar. Egentligen har detta Gustav Vasas mentalsjukhus till land alltid varit ruttet. Svärje eller mer specifikt Mälardalen har alltid varit Skandinaviens arsle och cancersvulst.

Vad som KP än kommer presentera inom kort är en halvsanning. Bli klar med denna psyop någon jävla gång, sluta vela, clickbaita och gå vidare säger jag bara. Det är så genomskinligt och falskt alltihop. Jag kommer ändå aldrig sörja eran jävla sosse Jesus. Jag avskyr att han blev mördad eller att mupp-högern på 80-talet över huvud taget ens drog igång hatstormen mot honom eftersom det hela bara ledde till en äcklig masspsykos och personlighetskult kring en människa som var en av de absolut sista på denna planet som någonsin förtjänade det. Egentligen tycker jag det är äckligt med messianism och att en fårmassa ser upp till någon sorts faders-figur. Så jävla creepy. Men sen är jag ju inget flockdjur. Jag är en ensamvarg och när jag ser diverse masspsykoser bryta ut i samhället till följd av att media hetsar fram det så blir jag bara ännu mer övertygad om att individen står över flockdjuren som simmar längs med strömmen. Jag föredrar att vara "som kärringen tvärs emot strömmen" tack så jävla mycket.

https://www.youtube.com/watch?v=13dgLzmHsnM

Samma här. Jag har avböjt att kommentera sedan 1986. Ringde för några dagar sedan av ren nyfikenhet om de fortfarande önskar mina tankar som bollplank och sakligt komplement till PUs presentation.
Förvånande nog önska det inget sådant. De har tydligen aldrig velat ha min åsikt någon gång sedan 1986. Något förvånande, men har ju ingen praktisk konsekvens då jag ändå avböjt.

Utredningen avförde honom för många många år sedan på rent tekniska grunder. Annars hade man nog lagt alla klutar till eller hur.

Du skall inte lyssna på folk som försöker skaka liv i sådant som tröskats för många herrans år sedan. Utredningen må ha varit enögd men fullständiga idioter har de aldrig varit. CA oc SE ÄR och förblir avförda. Minns att vissa odlade CP spåret långt efter att det var uppenbart att han var helt oskyldig. Tommy Turbo erkände till slut att man vetat att CP var omöjlig sedan långt före 25årsdagen. En halv dag försökte han med CA som "dubbelgångaren" innan han övergav denne slutligt.

Sanningen är att på 30 år har man tröskat alla tänkbara spår framlänges och baklänges utom allt som har med wt och knarkspaningen att göra.

Du borde se varningssignaler när de som driver spåret måste dra fabler.

Det verkar bara vara journalister som kan anmäla sig till att vara med på länk, men det finns säkert folk bland dem som är öppna för att ta emot frågor från flashbackare/privatspanare och föra dem vidare till Petersson och Melander.

I mediernas kommande uppsnack inför presskonferensen, efter att kallelsen kommit, utgår jag från att sådana möjligheter kommer erbjudas på ett lättillgängligt sätt.

Det finns en anledning till alla förkortningar och newbies har nog inget för att klaga. Tyvärr tar det år att läsa in sig. FINNS INGA GENVÄGAR. VÄNTA IN PRESSKONFERENSEN.

Det har varit ganska tyst i media sista veckorna om spår. Jag gissar att att flera stora tidningar faktiskt har snappat upp vad lösningen kommer handla om. Nu är det chicken race, de vill inte riktigt vara först ut för god tid i förväg. Folk kan ilskna till om de föregriper KP. Nu skriver de tunga artiklar som ligger redo för tryck.

Har ni koll på de stora kriminalreportrarna? Är de ovanligt tysta?

ALGERNON
Den 9 maj 1994 publicerade Aftonbladet ett reportage om Palmehataren och högerextremisten*Alf Enerström. Reportaget handlade om ''M'', hemlig agent åt Säpo och rikskriminalen som omkommit i en mystisk bilolycka. Alf Enerström påstod: ''Han ville att jag skulle ställa mig i spetsen för en grupp som skulle undanröja Olof Palme''. När han ombads kommentera den mystiska dödskraschen sade Enerström:*''Alla som varit inblandade i Palmemordet kommer att dödas''. Personligen tror jag att Alf Enerström har rätt. Det dödsfall som mest uppenbart har ett samband med Olof Palme är*Carl-Fredrik Algernons*plötsliga död i tunnelbanan, ett år efter mordet.
Av sju vittnen, som alla gjorde iakttagelser som tyder på en konspiration, såg tre Algernon mördas i Stockholms tunnelbana. Men fallet är så känsligt för både socialdemokraterna och oppositionen, att det mörklagts mycket grundligt och skulle orsaka en trovärdighetskris i åratal framåt om det avslöjades i alla sina detaljer.

örhör med H.B. EKO-roteln den 870128. Förhörsledare: Kriminalinspektör Torbjörn Nilsson och Sture Nilsson. Anledningen till förhöret:*H.B.*har ringt till krimjouren och lämnat vittnesuppgifter. Komplettering nödvändig.

H.B. uppgav att han åkte med rulltrappan från Sergels Torg. Det är norra uppgången från perrongen. Nere på perrongen där bland annat linje 13 passerar uppmärksammade han två män som stod vid en pelare cirka 10-15 meter från rulltrappan. Pelaren är belägen mitt på perrongen. Halva pelaren befinner sig på den perrong som ''tillhör linje 13'' och den andra halvan på motsatt perrong. Mellan pelaren och rulltrappan finns tavlor.

H.B. ställde sig ungefär mitt emellan rulltrappan och pelaren, bakom tavlan. Han kunde inte se de båda männen då de stod på andra sidan. H.B. rörde på sig ibland så att han vid några tillfällen kunde se dem.

Detta hände onsdagen den 15 januari 1987, cirka klockan 17.50. H.B. skulle åka med linje 13 till Ropsten.

De två männen stod och spanade mot norra uppgången. Den ene var svensk och den andre arab. De förde ''någon slags strategisk diskussion''. De diskuterade på svenska med en viss blandning av engelska. Han uppfattade då samtalet ''som vilket som helst''.

Från norra uppgången kom då två araber och sammanstrålade med de båda som stod vid pelaren. H.B. hade uppfattat från samtalet mellan de båda förstnämnda att de också nyligen sammanstrålat och att de ''uppenbarligen rekognoscerat någonting''.

De båda araberna anlände strax efter H.B. Dom verkade väldigt ''frustrerade, stressade'', ''dom var väl beslutna att göra någonting''. H.B. kom att ''lyssna med ett halvt öra, det var liksom inget vanligt samtal''.

Han uppfattade att någon sa att ''nu står han där borta på södra perrongen'' och ''han har kommit ner''. De uppmärksammade att H.B. lyssnade för att de sänkte tonen. H.B. hörde också att de pratade en del arabiska.

Sedan delade de upp sig två och två. De gestikulerade som att ''du gör det och du det''. Någon nämnde ''Akalla'' och någon en adress i stan, dock inget gatunamn. Det verkade ungefär som ''vi ses där''.

H.B. uppfattade inte vad de fyra männen hade tänkt göra, men han uppfattade det som att ''de rusade iväg i syfte att träffa personen som stod parkerad där''. De avlägsnade sig två och två.

H.B. tror att han skulle känna igen två araber på foton och (sätter) frågetecken för svensken. Svensken var den ende som hade huvudbonad. H.B. har inget minne av att det skulle vara något speciellt med svenskens ansikte. Han tror att mannen hade rundbågade glasögon. Möjligen också skägg.

H.B. såg svensken framifrån. Han hade på sig jodpurs till skillnad från de andra som hade lågskor.

Han såg inte till någon av männen efter olyckan.

Signalement:
Svensk: Cirka 35 år, cirka 180 cm lång, kraftig kroppsbyggnad, grovhuggen ansiktsform, lite säckig hållning, muskulös, möjligen skägg eller mustasch, en halsduk dolde delvis hakan. Mannen var iklädd brun jacka och svarta byxor, stövlar typ jordpurs, mörka.

Arab 1, som stod tillsammans med svensken:
H.B. såg honom inte så tydligt. Han hade kort, lockigt, mörkt hår, (var) nästan 170 cm lång, iklädd skinnjacka med textilarmar, grå/svart. Byxor ''i samma mönster, grå''. Alla tre araberna såg bra ut, var välvårdade och pratade bra svenska. De var smärta och såg vältränade ut.

Arab 2 och 3:
Båda var iklädda skinnjackor (troligen). Den ene var skymd så att H.B. fick ingen direkt bild av honom. Möjligen var han kortväxt, det var för övrigt båda två. De var i trettioårsåldern, möjligen att den ene kunde ha varit i fyrtioårsåldern. H.B. tror att de båda var något kortare än arab 1, det vill säga under 170 cm. En av de tre araberna kan ha varit under 30 år.

De fyra männen hade stått vid pelaren och pratat i ca 1-2 minuter. Sedan blev allting tyst efter att männen avlägsnat sig. Det kom inga tåg. Det dröjde kanske 5-10 minuter innan bland annat brandmän dök upp och kanske 15-20 minuter innan trafikanterna fick någon information. H.B. såg ingenting av olyckan. Han tror att det var svensken som sa att ''han står där borta''. Svensken pratade inte arabiska.
Förhöret avslutat 13.56. Bandupptagning. Torbjörn Nilsson/Krinsp.

ALGERNON Del 2

Spaningsuppslag i grövre brottmål, Stockholms polisdistrikt den 870116. Uppgiftslämnare:*F.M.

F.M. uppger att hon tillfälligt passerades (av) den aktuelle personen. Eftersom det var väldigt mycket folk på perrongen vid ett visst ställe förstod hon att något nyligen hade hänt. Hon säger att hon anade sig till att någon hade blivit påkörd av tåget, dock så ville hon inte gå fram och titta.

Istället observerade hon hur en man i folkhopen som stod längst fram på perrongen, trängde sig fram och försvann väldigt snabbt uppför trapporna. F.M. säger att mannen hade väldigt bråttom, precis som om han flydde från någonting.

Efter en kort stund kom det några personer bärande på en bår, dessa skrek till folk att flytta på sig. Strax efteråt kom det även polis till platsen och samtliga på perrongen föstes undan och placerades på det övre planet.

När F.M. befann sig på det övre planet tillsammans med de andra personerna som tidigare varit nere på perrongen observerade hon mannen som hon sett så hastigt lämna olycksplatsen. Mannen stod bakom henne och samtalade med två andra män.

Männen pratade ett utländskt språk, vilket vet inte F.M. Hon stod och iakttog mannen kanske under en minut, varvid hon kunde märka att han verkade väldigt nervös. Ibland var han sammanbiten för att i nästa ögonblick skratta högt. F.M. säger att beteendet verkade ytterst nervöst.


Mörkhyad dock ej negroida drag. Hennes första intryck var att mannen troligen kunde vara indier eller dylikt. Han var cirka 165 cm lång, hade långt blankt svart hår, (och) var slätrakad. Han var iklädd mörka byxor och grå jacka och var barhuvad. Trolig ålder 20-30, eventuellt något äldre.

Spaningsuppslag i grövre brottmål, Stockholms polisdistrikt den 870120. Uppgiftslämnare:*R.H.

R.H. befann sig på den aktuella platsen då händelsen inträffade. Han satt på en bänk vid spår 3. Han hörde liksom en duns och hörde hur folk började skrika. Han förstod då att det inträffat något.

Omedelbart efter det hela hade hänt var det 3-5 män som springande lämnade plattformen. Någon av dem var framme och ryckte i en hissdörr medan de andra snabbt sprang uppför trapporna.

Även mannen vid hissdörren sprang efter de övriga uppför trapporna. R.H. fick den bestämda uppfattningen att dessa män hade något med olyckan att göra och de eller någon av dem knuffat den omkomne ned på spåret.

Han kan icke ge någon som helst beskrivning av männen. Han kan således icke säga om det var svenskar eller utlänningar. Beträffande deras klädsel kan han endast säga att någon av dem troligen var klädd (i) något jeansplagg. Han hörde också att de pratade med varandra. Han är dock säker på att männen hade sällskap och att de fick mycket bråttom från platsen efter det inträffade.


Fall 4: Mannen Som Kom Undan
Spaningsuppslag i grövre brottmål, Stockholms polisdistrikt den 870116. Uppgiftslämnare:*G.K.

G.K. uppger att han klivit av tåget från Odenplan. På andra sidan perrongen såg han någonting som såg ut som en gul plastpåse fladdra iväg framför tåget. Samtidigt såg han hur en mansperson lämnade perrongen med stora långa kliv. G.K. tyckte att det verkade som om mannen ville komma undan. Mannen försvann uppför trapporna och var sedan borta.

Signalement:
Mansperson i okänd ålder. Ca 180 cm lång. Hade mörkblont hår och såg ut som en svensk. Han var iklädd en lodenrock.

Spaningsuppslag i grövre brottmål, Stockholms polisdistrikt den 870123. Uppgiftslämnare:*H.L.

Vid den aktuella tidpunkten befann sig Johan vid plattform tre på T-Centralen. Han skulle åka med ett tåg söderut på samma plattform. På perrongens södra del var det ganska glest med folk. På perrongens norra del befann sig ett större antal personer. H.L. lade icke märke till den senare omkomne mannen någon längre stund före det inträffade.

Strax före det inträffade lade Johan märke till en man som snabbt kom gående från södra plattformsänden och gick norrut. Mannen var ca 180-185 cm lång och normalt byggd. Mannen var bland annat iklädd en beige rock som nådde ungefär till knäna.

Mannen hade en viss likhet med Leif Bork. Mannen bar icke skägg men hade möjligen en mustasch. Mannen bar en väska eller portfölj av dokumentärtyp. Väskan var mörkbrun och smalare upptill samt bredare nedtill. Mannen bar väskan i sin vänstra hand.

Den man som senare knuffades ned framför ett ingående tåg stod ungefär en knapp meter från perrongkanten. Den passerande mannen strök mycket nära mannen vid perrongkanten och då han befann sig omedelbart bakom denne knuffade han med en hastig rörelse till mannen med sin högra hand. Knuffen skedde samtidigt som tåget kom in på perrongen med normal fart.

Den knuffade mannen ''flaxade runt'' som man gör då man tappar balansen och föll snett ut över spåret. H.L. lade icke märke till om den knuffade mannen bar på någon portfölj eller annat.

Den knuffande mannen försvann uppför rulltrapporna vid plattformens norra sida. Ytterligare en man fanns på platsen och även denne måste ha sett vad som skedde. Denne man, som av utseendet att döma icke var svensk, hade även han kommit från det nedre planet. Denne man var iklädd ett par slitna jeans, grå stickad tjock tröja samt en grön täckjacka. Han var cirka 180 cm lång.

H.L. anser att cirka 30-35 personer uppehöll sig på sådan plats att de kunnat se händelsen. En man iklädd en brun rock eller jacka satt på en bänk strax nedanför rulltrappan vid plattformens södra ände. För övrigt var det mest äldre människor som uppehöll sig i närheten av den nedknuffade mannen. H.L. lade även märke till en flicka i 20-årsåldern som skrek något omedelbart efter det inträffade. Denna flicka försvann genast från platsen.

Strax efter det inträffade kom två poliser till platsen och efter ytterligare en stund kom det fler poliser som utrymde perrongen. H.L. säger sig vara livrädd för det han sett och befarar att han kan utsättas för repressalier om hans namn blir känt. Han önskar därför vara anonym.

Fall 6: Mördaren Hade Medhjälpare
Spaningsuppslag i grövre brottmål, Stockholms polisdistrikt den 870126. Uppgiftslämnare:*N.S.

Aktuell dag vid 17.50-tiden befann sig N.S. på perrongen vid T-Centralen. Han stod och väntade på ett tåg för att åka till Karlaplan. Linje 13-14 kunde han åka med.

I väntan på ankommande tåg lade N.S. märke till en lång medelålders man som stod cirka 2 meter framför honom, snett till vänster. Mannen var iklädd en överrock, troligen beigefärgad och hade vantar, ej påtagna.

Mannen hade någon slags öronlappsmössa på sig. I detta skede lade N.S. märke till en annan person som stod i närheten. När tåget var på ingående drog sig den andre personen närmare den äldre mannen.

Den äldre mannen uppehöll sig på ett avstånd från tunnelmynningen som inte N.S. kunde precisera. Mannen stod cirka en halv meter ifrån perrongkanten. N.S. blev intresserad av den andre personen eftersom det verkade som om han tänkte tillgripa den väska som den äldre mannen hade i sin vänstra hand.

N.S. tittade därför noga på den mannen och lade märke till att han var: 25-30 år gammal, (hade) ljust halvlångt hår, fyllig mustasch, (och var) omkring 170-175 cm. Han hade någon slags gammalmodiga kängor i grå färg. Mycket ovanliga som kanske en person på tusen hade.

Det var något särskilt med ansiktet som han inte kunde beskriva men han var övertygad om att han skulle känna igen mannen om han på nytt skulle få se honom.

N.S. tittade hela tiden på killen för att se om han skulle tillgripa väskan. När tåget hördes gick alla människor närmare perrongkanten och så gjorde även N.S. Han lade också märke till en svensk ung flicka som stod ganska nära den äldre mannen.