Citat:
J
Ja att ljuga och hitta på är nått som förekommer i många trådar. Kände att jag måste skriva nu. Jag känner Hammarn. Han är inte kapabel att mörda nån. Han tycker om att prata och framställa sig själv och andra lite mer ibland än vad de är. Om han råkat göra det av misstag skulle han bryta ihop. Så fort nålen passera genom hans skinn kommer nojorna/rädslorna. Han är en kille som hade möjligheten men valde drogerna som löpt med drogfria perioder mellan åt. Hannes var ingen ”stor kille som behövde klippas” skulle hans försvinnande förknippas med ett mord skulle han redan hittas då kaliberna på dessa killar inte vart kapabel till att få honom att försvinna och inte lämna några spår, även plantera ut saker i svår träng.
Nu vet jag inte var Hannes var i för skick. Men pratas om längre vakenhet. Vad vet vi han kanske hade nån dos kvar som han tog där i skogen. Har ni själv vart riktigt rädd i nojigt påverkat skick ? Jag kan lova ni som inte upplevt det att det är en övertygelse som är enorm. Man kan springa mil rätt ut i skogen eller ligga under en säng med en kniv i ett dygn med övertygelsen att det kommer hända snart. Men troligtvis har han gått vilse och kroppen inte orkat längre. Han finns där någonstans. Nog för att det är rätt lätt att gå från sidsjön mot stan/södra med en mängd vägar/stigar men verkar ju som om sakerna hittas mot andra hållet. Tyvärr så lever nog inte Hannes. Det har gått för lång tid för att det ska vara så. Sen talar speglingen av telefon och andra saker för min teori.
Det är en börda och en sorg som måste bearbetas av dem nära. Jag lider verkligen med Marcu* och Sar*
Det här är min åsikt och min teori. Det jag skrivit och uttalat är min syn på det hela och egna upplevda saker. Men snälla skit i och skriv vad e*ma och den m-fl.
Nu vet jag inte var Hannes var i för skick. Men pratas om längre vakenhet. Vad vet vi han kanske hade nån dos kvar som han tog där i skogen. Har ni själv vart riktigt rädd i nojigt påverkat skick ? Jag kan lova ni som inte upplevt det att det är en övertygelse som är enorm. Man kan springa mil rätt ut i skogen eller ligga under en säng med en kniv i ett dygn med övertygelsen att det kommer hända snart. Men troligtvis har han gått vilse och kroppen inte orkat längre. Han finns där någonstans. Nog för att det är rätt lätt att gå från sidsjön mot stan/södra med en mängd vägar/stigar men verkar ju som om sakerna hittas mot andra hållet. Tyvärr så lever nog inte Hannes. Det har gått för lång tid för att det ska vara så. Sen talar speglingen av telefon och andra saker för min teori.
Det är en börda och en sorg som måste bearbetas av dem nära. Jag lider verkligen med Marcu* och Sar*
Det här är min åsikt och min teori. Det jag skrivit och uttalat är min syn på det hela och egna upplevda saker. Men snälla skit i och skriv vad e*ma och den m-fl.
