varför blir svennar så glada över sprit?

Precis. Lite samma som att svenskar kan svina helt obehärskat utomlands ibland men aldrig hemma.

Så är det. Sverige och svenskarna har under många årtionden präglats av en kultur där alkoholintag bara är tillåtet under vissa förutsättningar och under vissa tidpunkter. Midsommarafton, nyårsafton och liknande tidpunkter är det okej att dricka. Fredagskvällar och lördagskvällar är också okej, i varje fall mellan 18-01. Även när man ska åka på semester är det okej att dricka alkohol på flygplatsen eller i planet. En vanlig tisdag förmiddag är det inte okej att dricka oavsett om man är ledig. Den som dricker utan att göra det under de här speciella tillfällena "har problem". Sådant drickande är "tecken på alkoholism", trots att den konsumerade veckomängden mycket väl kan vara lägre än om man sopar i sig snapsar en hel lördagskväll tills man knappt vet var man är. Detta är inte "tecken på problem" utan det socialt accepterade sättet på vilket svenskar super.

Lyckligtvis börjar det luckras upp med yngre generationer men jag vet att min mor (född på 40-talet) länge hade problem med att inse att mina kontinentala dryckesvanor inte skulle komma att sluta på parkbänken. För det var så tanken gick hos Svenne Arbetarsvensk. Den som dricker några öl mitt i veckan, eller ännu värre mitt på dagen mitt i veckan, kommer enligt det sluttande planet att sluta nedkissad på en bänk i Stadsparken tillsammans med andra misslyckade figurer som Ronny med kniven och Jerka Finkel.

Det synsättet börjar som sagt luckras upp men i viss mån lever det kvar i sättet människor hanterar alkohol, inte som en liten njutning i vardagen utan som nånting som signalerar att nu är det fest och nånting utöver det vanliga som sker. Men det är som sagt väldigt svenskt. Lutherskt svenskt.

Man skulle också kunna uttrycka det så att svenskar mår så dåligt genom den här kulturen som du beskriver att de blir överlyckliga att äntligen få bedöva sig.

Ja, så är det. Svensken jagar bort plikten och det dåliga samvetet med sprit. Det blir en respit i livet, om så bara för en kväll och det i sig är ju lite festligt.

Detta är något grundläggande hos människor generellt, vare sig man vill erkänna det för sig själv eller inte.

Det här är egentligen en väldigt bra och underskattad sedvänja hos svenskarna. Vill man ha det roliga kvar med att ta sig öl, vodka, o.s.v. vid olika högtider och andra höjdpunkter måste man avstå det där under vardagen. Annars blir det som du säger, man kommer till festen och istället för att bli extra glad av supen måste man ta den för att bli normal överhuvudtaget. Festen blir som vilken dag som helst till slut, för den som dricker för jämnan. Hur kul är det liksom?

Angående öl/vin gentemot vodka är jag lite kluven. Öl och vin är så gott att dricka men särskilt öl påverkar magen väldigt kraftigt och jag tenderar att bli mer bakfull av öl och vin. Medan en bra vodka också är god, typ Koskenkorva, så kan man ju inte avnjuta samma mängder. Men den är mycket snällare mot magen och jag verkar inte bli så bakfull om jag håller mig enbart till vodka de gångerna det korkas upp. Åtminstone säger mina senaste erfarenheter det.

Plus en stor del av de religiösa utövarna inom de mer kända religionerna.

Exakt.

De som gillar att dricka använder sin nationalitet och/eller kultur som ursäkt. Har stött på detta överallt.

Människan har berusat sig sedan urminnes tider. Att man blir glad är väl ganska självklart likt ett barn som väntar på att öppna paket på julafton.

För att det är det enda som kan få dem att glömma bort multikultityrannin för en stund.

Gäller väl inte bara sverige, hela europa och runtom i öveiga världen blir ju folk glada över alkohol, dumfan.

Klart man blir glad när det bränner gött i magen

Varför är varannan britt alkoholist då ?