Citat:
Stort tack till alla som delat sina erfarenheter här på forumet. Mha detta nådde jag vägs ände hos endokrinologen häromveckan. Efter mkt omfattande tester konstaterades mikroadenom i hypofys vilken ej behandlas men mina låga t värden kommer behandlas. Hela vintern låg t runt 8. Alla andra värden låg inom normala nivåer. Läkarna började såklart med att anklaga mig för aas men då jag aldrig brukat det så kunde jag skratta bort det. Hela processen från 1a gången jag krävde t prov tog ungefär 4 månader. Visste såklart att jag hade lågt t då samtliga symptom fanns. Hade levt med dessa till och från i 9 år. Bättre på sommaren och sämre med mörkret. Droppen för min del var oerhörda muskelsmärtor. Jag återhämtade mig inte från träningen. De senaste 10 åren låg jag på 4-500 träningspass om året. Varierat från tung styrketräning till yoga och dans. Senaste året klarade jag endast 2 träningar i veckan. Men hade ont jämt. Så jävla ont att min kvinna knappt kunde smeka min kropp utan att jag tjöt som en unge. Det smög sig in symptom på artrit lite varstans. Inflammationer som aldrig gav sig trots rätt kosthållning och total nykterhet sedan många år tillbaka. Jag gjorde allt rätt men ville bara ligga i fosterställning och gråta.
Senaste budet från läkaren var testogel, jag sa ja. Och la sedan beställning på testo e.
Skjuter 120mg e5d men började med frontning 2x240mg.
Idag är det dag 10 och det börjar redan ljusna. Ledsmärtorna är klart bättre, eksemet har lagt sig. Jag vaknar utvilad och aptiten är på topp.
Utan flashback hade jag aldrig vågat ta steget. Den till synes oändliga infon jag funnit härigenom är jag oerhört tacksam för.
För er som fortfarande kämpar. Häng i för fan. Det finns en man där inne som skriker efter att få komma ut.
Senaste budet från läkaren var testogel, jag sa ja. Och la sedan beställning på testo e.
Skjuter 120mg e5d men började med frontning 2x240mg.
Idag är det dag 10 och det börjar redan ljusna. Ledsmärtorna är klart bättre, eksemet har lagt sig. Jag vaknar utvilad och aptiten är på topp.
Utan flashback hade jag aldrig vågat ta steget. Den till synes oändliga infon jag funnit härigenom är jag oerhört tacksam för.
För er som fortfarande kämpar. Häng i för fan. Det finns en man där inne som skriker efter att få komma ut.
Otroligt viktigt att du delar med dig av din resa! Flera - både läkare och andra läsare på FB - behöver få höra hur misstrodd och kränkt man kan bli inom endokrinvården när man har de problem du haft. Men att det trots allt kan gå bra i slutändan.