Bostadsbubbla i Sverige?

Realränta är nominell ränta minus inflation.

Jaha du missade den delen av inlägget där jag skrev att bankerna bör behandlas som andra företag, dvs. att de får ta sina förluster själva men att det ansvaret också kommer med befogenheten att få hantera sin egen utlåning.

Realräntan är nominell ränta minus inflation.

R = nr - i

Vi kan ta 10-årig statsobligation som nominell ränta; -0,06

Mars inflation = 0,6

Realränta = -0,06 - 0,6 = -0,66

Dvs negativ realränta. Den hade varit mer negativ om inflationen låg vid 2%-målet.

När realräntan är negativ så finns ingen anledning att spara ty man torskar pengar på att spara. Ändå så ser vi liksom-fb här på fb och EO Svensson raljera om att sparandet är rekordhögt. Men det är eftersom dom inte förstår den grundläggande orsaken. Den grundläggande orsaken är att utlåningen är rekordhög, därför blir tillgångarna rekordhöga då den enes skuld är den andres tillgång.

Jag håller med dig. Men tyvärr så fungerar det inte så i praktiken, alldeles oavsett vad du och jag tycker om det.

Ja svenskarna gillar socialism och då får de gilla läget helt enkelt.

Man kan lätt få intrycket av att du hittar på hur folk förvaltar sitt kapital, utifrån hur du känner i hjärtat eller något. Lite så fomulerar du dig.

Nu handlar detta inte om vad folk de facto lånar (det är lite komplicerat eftersom medelvärdes-situationen är rätt värdelös information) utan om vilka krav banker ställer, och det är alltså inte något problem för en välkammad men medelmåttig sambofamilj att få 7 snarare än de där 5 miljonerna i lån av SBAB. De ser vidare gärna att du inte bara lånar 85%, utan dessutom tar ett blanco för hälften av insatsen med någon av deras fina partners. Blanco-lånet hamnar nämligen på blyga 3-4%, så detta fixar du ju galant. Tills du inte fixar det längre, och det är ju inte SBABs problem.

Ska man använda argumentet att bankernas krav sätter stopp för en kreditbubbla så får man ju se till att använda verklighetens siffror. Då kommer man också snabbt inse att det inte stämmer; eftersom banker skyddas av staten (har åtminstone gjort det tills idag) får vi en självklar konvergens där banker lånar ut mer/godkänner sämre lån än de långsiktigt kan hantera. Vi får ju nämligen en prima evolution där de banker som tar risker över förmåga på så vis växer sig stora i bra/turliga tider på snabbt ökande vinst och omsättning, och blir sedan räddade av staten för att de är stora i dåliga/oturliga tider. De duktiga banker som sköter sina egna finanser blir snabbt utkonkurrerade. Där är vi idag, men det är alltså spelteoretiskt självklart snarare än "olyckligt" att vi hamnar där med det system vi har.

Samtidigt ska det väl vara bruksvärdesprincipen som styr hyressättningen (om det inte skett någon lagändring i närtid, har inte helt koll) och hyresförhandlingar styrs inte enbart av räntans utveckling vad jag har förstått, eftersom hyran ytterst ska vara skälig. Att komma överens om en så hög hyreshöjning att många riskerar sina hem tror jag blir svårt att motivera. Det finns väl ofta en karens också innan den nya hyresnivån träder ikraft. Till detta kommer att de kollektiva hyresförhandlingarna sker med vissa intervall.

Det har gått att läsa om höjda hyror även i tider av låga räntor. Allt handlar ytterst om en förhandling.

Tack för svaren, men jag ska vara jobbig.
Om det är 6% deflation i det jag lånar till så är väl realräntan hög?
Alltså det lönar sig att spara, om man sparar till att låna(?).

Nej det var:
1. Novemberrevolutionens kreditavregleringar som la grunden för finanskrisen,
2. i kombination med valutaspekulanter såsom Soros som lånade SEK,
3. vilket ledde till att man var tvungen att höja räntan till 500% och släppa växelkursen lös för att möta krisen.

Det var alltså krediter som var problemet även den gången.

Nej det är okunnigt att tro att stora mängder människor kommer drivas från sina hem oavsett hur illa det går med ekonomin. Oavsett om vi pratar om HR, BR eller villor finns det inte något intresse från någon part att bostäder står tomma. Bättre då att få in det man kan få in även om det är lägre än vad hyresvärden eller banken har rätt till.

Om bostaden sjunker i värde med 6% så har du köpt en bostad för 10 miljoner som nu är värd 9,4 miljoner.

När du amorterar lånet på 10 miljoner och säljer bostaden för 9,4 miljoner så saknas det 600k på dina 10 miljoner sparade pengar via amortering.

Ekonomer som hävdar att amortering är sparande har svårt att förklara vart dessa 600k tagit vägen. Man sparade ju. Så vart är dom. Spargrisen kanske var hungrig.

Men ja, om det råder deflation på bostadspriser så är det bara att vänta tills priserna nått botten. Vinnare blir köparen och förloraren blir säljaren.

Ja en gammal sanning är att deflation leder till att folk spar i stället för att konsumera, men gamla sanningar bör ifrågasättas när förutsättningar förändras. Tanken har varit att det är mer lönsamt att vänta med ett inköp om priset är lägre imorgon, men med hög teknisk utveckling är det så för massor av produkter och vi konsumerar dem ändå.

Just det att vissa produkter bara blir billigare skapar också utrymme för att andra produkter blir dyrare, speciellt sådana som är begränsade till sin natur som t.ex. mark. Marken som våra bostäder står på bör av dessa och andra skäl stiga mer än inflationen.