Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

Det är ju inte nödvändigtvis så att två ord antingen är 100 procent synonyma eller inte synonyma alls. Ord kan ofta vara mer eller mindre synonyma och utbytbara, till exempel beroende på sammanhang. Någonsin är ett gammalt och väldigt vanligt ord som har använts "slentrianmässigt" av många människor i många hundra år. Det är inte så att vanligt grovt folk nyligen har stulit ordet från lärda filosofer och börjat använda det på fel sätt. Vi får helt enkelt försöka lära oss att leva med en komplex verklighet.

Min prinsessa kanske, fast inte Prinsessan. Den andvänder jag ständigt, om till exempel en kollega ber mig om en tjänst: Självklart, prinsessan. Det kommer från Modesty Blaises medhjälpare Willy http://www.famaxe.se/modesty/s_1196jh.jpg
Gillar också då äldre tar sig friheten att kalla mig grabben (eller kvinnor lilla gubben) som en läkare till exempel: oroa dig inte grabben eller en taxi var är grabben på väg?

Alla de som vill säga något och gör det med en engelsk fras.
Vad är det för fel på svenska?

De är helt klart nära varandra i sin betydelse. Samtidigt finns det en logisk krock, något kan inte både vara fram tills nu och även innefatta vad som händer om en minut. Jag tycker att det är lite märkligt att man inte kan hålla sig till "hittills" som betyder just vad man menar i tidigare nämnda exempel.

Samtidigt förstår jag att du har rätt och att jag får acceptera att "någonsin" fått en ny betydelse. Nu har jag vädrat mitt missnöje och kan gå vidare!

Det är väl klart att det är.

Om jag säger: den här tavlan var den bästa jag någonsin sett, då innebär det att jag till dags dato (hittills) aldrig sett någon bättre tavla.

Återigen: Ja, det är så ordet felaktigt används. När man ligger på sin dödsbädd och vet säkert att man aldrig kommer se bättre tavlor kan man prata om vilken den bästa var, och i det fallet är "hittills" och "någonsin" utbytbara. Om man däremot kan tänkas se bättre tavlor i sitt framtida liv borde man använda "hittills" istället.

Det uppstår ingen skillnad om du skriver din mening i olika tempus, ditt exempel tillåter (om "någonsin" används korrekt) inte att du kommer se någon bättre.

Jo det har du förstås rätt i. Ordet någonsin är enligt mig ett ganska kryptiskt ord som för de allra flesta betyder (uppfattas som) just det jag skrev. Lexikal semantiskt är det däremot som du skriver att det betyder »som man kan tänka sig«, alltså både framåt och bakåt.

Fast min poäng var att det troligen inte är en ny användning av ordet. Snarare i så fall en vardaglig användning som man inte har sett så ofta i skrift tidigare. Fast nu killgissar jag bara, jag orkar inte leta fram några källor eller exempel.

Jag tror att du har rätt, mina inlägg i frågan får väl läsas som ett klagomål över hur ordet successivt fått en ny betydelse som stör mig lite.

Jag förstår att det är oundvikligt att ord får nya innebörder i en föränderlig värld, jag stör mig inte det minsta på att "borgare" betydde en sak på medeltiden och en annan idag.

Men vad "någonsin" anbelangar förstår jag helt enkelt inte skälen till att man idag använder det som exempelvis GP.

Två saker denna förmiddag:

Primo: Ofta ser man numera horrören princesstårta. Vem har lust att äta en sån?!

Secundo: Och okunnigheten om hur man använder var och vart verkar bara bli värre. Varför har detta ”plötsligt” blivit svårt? Ända fram till 80-talet kunde varenda mänska hantera riktning och befintlighet korrekt. Vad har hänt?
Som jämförelse: Skulle en tysk ha svårt att veta när wo respektive wohin ska användas?

Engelska är ju populärt hur tycker du att problemet hanteras i engelskan?

Nu handlar tråden om språkbruk och för att aningen vidga perspektivet skulle jag vilja tillägga "våra medmänniskors attityd till språkbruk". Även om inlägget ovan är menat som en provokation så finns det få saker inom området som äcklar mig som när man som första steg för att hitta argument för eller emot tolkningar, grammatik, betydelse och formsystem, vänder sig till engelskan, och utifrån engelskans förhållanden avgör om distinktionen är viktig eller ej. Typ : Gör man så i engelskan, ja då är det viktigt. Om inte så kan det avvaras.