Vi som tror vi har Corona + vi som har det.

Beklagar!
Är de 70+ så får du vara beredd på att en illegal invandrare eller tiggaren utanför ICA tar dina föräldrars vårdplats.
(Är de 60+, rökare, överviktiga eller redan sjuka eller överviktiga så får invandraren också vårdplatsen....)

Med Socialdemokraternas styre och Triage så spelar det ingen roll att dina föräldrar är svenska eller skötsamma skattebetalare.
Invandraren Zlatan 38år har rätt till dina föräldrars respirator.

Inte smittad, men nyfiken:

När det blir tungt att andas, känns det som att man inte kan fylla lungorna, eller som att man kan andas som vanligt men att luften inte "tar"?

vad hände med TS? någon uppdatering kring din hälsa?

526

För mig har det känts som om det inte finns tillräckligt med plats för luften i bröstet. Bröstkorgen kan inte expandera lika mycket som vanligt. Mitt rationella jag fattar att det är lungan som är problemet, men det känns som om det är bröstkorgen runtom som liksom har låst sig. Smärtan vid djupandning sitter däremot längre in i bröstet eller i ryggen.

Dags att citera mig själv för en uppdatering:

Skrev ovan i tråden 7 mars, och det är väl läge för mig att erkänna att det kanske var Coronan man bar på... jag är fortfarande (!) inte helt hundra, är matt och lite snuvig men det värsta är över, även om det har varit helt galet att känna sig kass i mer än 1 1/2 månad. Har nog aldrig varit med om något liknande, och då får jag oftast influensan varje år (jobbar med människor på i princip ”allmän plats”). Tröttheten nu efteråt är värst! Resten har varit relativt milt för mig, ingen andnöd utan ”bara” slem och hosta.

Har ingen aning om vad jag haft, men långdraget var/är det.

Ta hand om er där ute.

Jag vet inte vad jag har men något är det. Jag fick problem dag 3 och då som kramp i strupen. Sedan mådde jag utmärkt men orkade efter en vecka (hade nog inte varit utanför dörren först då) gå i trapporna efter posten och ut med soporna. Var andfådd omkring 4-5 timmar efteråt. Lungorna kändes alltid starka och friska men plötsligt blev man slut av att moppa golven vilket jag gjorde dagligen eftersom jag inte visste vad jag åkt på och ville skydda människor om jag behövde akut sjukvård eller skulle dö eller någon behövde mata katterna. Kramp var enbart en dag, sedan var det mest som att dränkas av slemlock ibland eller som en grov ångestattack som inte kan medicineras bort av stesolid vilket funkade vid krampen. Matstrupen var ihopsnörd och maten liksom gjorde extremt ont att svälja ner. Som att sätta i halsen men ändå kunna pressa igenom maten. Blev otroligt trött en dag när jag borstade tänderna och orkade inte de rörelserna utan fick sluta. Men för mig var det slem, inte anfåddhet jag trodde skulle döda mig. Föreställ dig att du skulle kunna slita tag i dammsugaren och försöka suga bort det om det vore möjligt. Jag är aldrig sjuk, och ingen tror att jag haft covid-19 men vad är sannolikheten för att jag som aldrig blir sjuk, blir det under en pandemi och slås ut av något annat? Nåväl, hade en gång en kille som var otrogen och höll på att döda mig med klamydia som andra kan bära utan att märka något medan jag trodde att jag åkt på något från djävulen. Skar som knivar genom kroppen och gav mig feber och frossa tills jag fick penicillin. Så visst, kanske finns en annan sjukdom jag fått som vill ge mig ett helvete.. men för mycket påminner om coronan och lömskheten även om alla misstror att jag är sjuk.

Trodde jag var frisk och kände mig risig häromdagen och vaknade idag med smärtorna från helvetet eftersom jag sovit illa. Raklång vaknade jag och kunde knappt röra mig. Haft så ont idag. Träffade exet, som jag även kände mig dålig efter att ha träffat i fredags. När han åkt hem kom värmekänslorna bakom ögonen och jag hade precis gett upp och tagit Treo eftersom det smärtade genom kroppen, rygg, nacke, käke, hårbotten. Allt. Han hade försökt massera bort det men utan minsta resultat. Gjorde bara ondare och ondare. Sedan märkte jag plötsligt att jag började känna mig frusen och varm och med en normal temperatur på 36.5 så ökade den till 37.5 och sedan 37.7 med enda fördelen att smärtorna åtminstone försvann och så kickade Treo in 🙏 och jag känner bara smärtor i öronen och värme bakom ögonen nu. Temperaturen är antagligen normal (har inte kollat). Men vad tusan är det jag drabbats av??? Jag som varit ute. Okej inte i onödan och jag är ganska noggrann. Kan verkligen undra nu men oavsett vad är det inte bra. Har flera som kan bli sjukare av mig om jag skulle bära på något och mottogs för några dagar sedan att min ena förälder är döende och vill bli frisk snabbt så jag kan umgås med personen lite. Inte förkorta livslängden genom att missbedöma mitt eget tillstånd.

Fan att de inte testar oss som inte behöver läggas in Jag är inte läkare och vill få hjälp om jag har något annat. Det blir dag 22 som sjuk nu. Konstigt är att jag alltid blir sämre om jag träffar exet. Han måste definitivt bära det jag har även om han förnekar det och menar att ingen annan ju är dålig. Jaha... JAG är det uppenbart och det räcker.

Hosta? Jag tror det retar luftvägarna.

Men jag kan dra in djupt andetag och hålla andan i 20-30 s och det rekommenderas. Allt beror på. Hur mycket man orkar. Det kändes jätteskönt för mig när jag var som sämst att lungorna fungerade finfint.

Man andas som vanligt men blir ändå andfådd. Vet inte med andra men hjärtat dunkar extra. Tydligen så att rätt många dör för att deras hjärta överansträngs.

Jag skrev ett inlägg tidigare i tråden om vad jag tyckte hjälpte och inte hjälpte. Vill lägga till att ansträngning gjorde att jag tillfälligt blev andfådd/fick hjärtklappning men att det inte direkt gjorde sjukdomen värre. Alltså, om man orkar tror jag det är bra att röra sig lite. Det som däremot gjorde det markant sämre för mig var stress, att bli kall, och dålig luft (ostädad inomhusluft typ). Jag mådde alltid bättre efter en promenad.

Kan lägga till att jag tror jag har kvar virus i kroppen, specifikt i näsan. Fråga mig inte hur jag vet. Det verkar stämma att de med lindriga symptom inte blir immuna. Men jag antar att jag inte blir smittad igen iaf, så länge jag redan har viruset i kroppen.

För en vecka sedan började jag få problem med luftvägarna och hosta. Det blev först värre, sedan bättre, sedan värre igen. Först en känsla bröstet, senare en "tjock" känsla i nedre delen av högerlungan som jag kände igen från när jag hade lunginflammation för några år sedan. Väldigt obehagligt. Andfådd av små ansträngningar och hostade tills jag fick astma och hade svårt att andas.

Men! Under helgen har jag blivit bättre för var dag och nu är jag nästan återställd, även om min kondis inte är på topp. Är inte helt säker på om jag haft C19 eller inte. Doktorn jag talade med på Kry tyckte att det lät som det, men jag har varken haft feber eller andra symptom före luftvägsbesvären och hostan.

Krya på er alla ni som känner er sjuka.

Inser att jag måste isolera mig igen eftersom tempen pendlade tidigare och jag nu har ont i kroppen och inte bara hosta då o då.

Börjar bli less. Måste skaffa några rutiner och göra något vettigt om jag ska sitta inne mer. Måste dock posta något brev 🤔 irriterande sjuktid. Börjar kännas som det pågår för länge för att vara covid-19.

Jag börjar undra om det finns nån bortre gräns för hur länge man kan vara sjuk. Jag är inte testad, så kan inte veta säkert att det är corona, men jag har haft typiska symptom av och till sen slutet av februari. Fem veckor har jag suttit hemma, fördelat på två omgångar. Har aldrig varit med om nåt liknande. Men hoppet är det sista som överger också denna människan och nu har jag inte hostat sen i förrgår. Herregud vad härligt det ska bli att få sticka ut och springa en runda igen, när den dagen kommer.

Tack för svar, och krya på er!