Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Världens oljeförbrukning ligger på 100 miljoner fat om dagen så dessa 8 miljarder räcker 80 dagar. Hittar vi nya fält i den takten?

I Kongo sade man sig nyss hittat massor av olja, men experterna tvivlar:
https://www.spiegel.de/international/congo-may-have-fabricated-an-oil-find-to-leverage-foreign-aid-a-216eaa55-6b3e-4c7b-9209-275d63fbf833

När det kommer från dig måste jag tolka det som en projektion...


Kanske, men under dom sista 25 åren har avkastningen när det gäller dom "största" grödorna stått still.

Dom stora skördeökningarna beror på helt andra orsaker än CO₂-halten.

https://ourworldindata.org/crop-yields
http://www.ecifm.rdg.ac.uk/postwarag.htm


Odlade i växthus. Under optimala förhållanden när det gäller temperatur, fuktighet och tillgång på näringsämnen. Så ser det inte ut i naturen.


"Optimal" är ett ord som du valt. Jag skrev att det är en naturlig nivå och att den är bra.
Det är den nivå (280 ppm) som naturen nu är anpassad till, när det gäller t.ex. klimat och ph i hav.


Det går alltid att hitta lokala variationer. Jag rekommenderar att du försöker se Jorden som ett energisystem. Du får en mycket bättre bild av vad som händer med klimatet om du följer den globala medeltemperaturen. Den har ökat med ca 0,18°C/åtionde dom senaste 40 åren. Det finns inga avvikelser från den trenden ur klimatsynpunkt. Det finns inget som tyder på att den trenden kommer att brytas dom närmaste årtiondena.


Du har hittat en variabel som just i år ser ut att inte följa den generella trenden. Jag noterar att det gör dig lycklig, men inser du inte att värmen på Jorden hela tiden fördelas ojämnt? Det är den globala medeltemperaturen, sett till minst 10-års, helst 30-års medelvärden som är det intressant ur klimatsynpunkt.


200 ppm svarar mot vad vi har när vi har ett par km is över oss, så det är nog i alla fall ingen i Sverige som önskar.
Om vi ser till att vintrarna i Sverige är några grader varmare vid 411 ppm än vid 280 ppm så tror jag att många kan acceptera den skillnaden.
I andra delar av världen kan vi börja ana andra konsekvenser. Döende korallrev, torka, skogsbränder och surare hav är bara några exempel.


Om du läst det jag skrev så hade du sett att jag skrev "tar slut" inom citattecken. Om du tänker en stund så kanske du inser vad det betyder.
Faktum kvarstår att oljan är en begränsad resurs. Billig olja, som vi har haft stor nytta av i vår teknologiska och ekonomiska utveckling kommer inte att finnas så många årtionden till.


Ja, visst är det positivt att bilar med förbränningsmotorer ofta bara förbrukar hälften mot vad som var vanligt för 20-30 år sedan. Samtidigt har världsförbrukningen ökar betydligt och fortsätter att öka.
1990 förbrukades ca 60 Mb/d (million barrels per day)
2000 förbrukades ca 67 Mb/d
2010 förbrukades ca 72 Mb/d
2019 förbrukades ca 96 Mb/d

https://transportgeography.org/?page_id=5944

Dagens oljepris , ca 50 USD per fat är lågt, lite beroende på vad man jämför med. I början av 2000-talet låg priset på runt 20-30 USD/fat.


När du använder ordet "enorma" blir det svårt att hitta ett lämpligt ord för den ökade konsumtionen. Tyvärr håller inte nya fyndigheter den takt som krävs för att matcha den ökande konsumtionen.

Som vi var inne på tidigare är "slut" ett olämpligt ord för att beskriva vad som kommer att hända med oljan, som det ser ut nu, om ca 43 år. Min gissning är att priset kommer att rusa i höjden när tillgången inte kommer i närheten av att matcha efterfrågan. Min gissning är att det kommer att inträffa inom ett par årtionden, max 3-4 årtionden.

Du glömde (eller undvek) att svara på frågan.
Givet att du har två (må vara eventuellt hypotetiska) scenarier att välja på, vilket skulle du välja:

– Business as usual och oljan "tar slut" om 43 år.

– Minska drastiskt på den nuvarande oljeförbrukningen till uppvärmning, el och transporter så att oljan räcker till livsmedelsproduktion i många år.

Det handlar om att prioritera mellan ohämmad fortsatt tillväxt av fossildriven privatbilism och framtida livsmedelsförsörjning. Kan du berätta hur du skulle prioritera?

–

Jag skulle justera det där till att det är takten i förändringen som är problemet. Haven har naturliga mekanismer som stabiliserar pH, dessa hinner bara inte med, liksom djur och växter inte hinner med att anpassa sig.

Men räcker det med att t.ex en världsdel representeras av 0 eller 1 mätstation för att man ska få en detaljerad bild över temperaturen där och sedan kunna ta fram en global medeltemperatur?

För att ta fram en medeltemperatur för Sverige använder sig SMHI av 35 mätstationer.
Medeltempen skiljer sig också mycket beroende på geografisk plats och tidsintervall historiskt i Sverige.
Uppsala 2018 7,2C
Kiruna 2018 0,19C
Uppsala 1960-1990 5,39C
Kiruna 1960-1990 -1,15C
Stockholm 1960-1990 5,85C
Stockholm 1800-1900 5,66C
Uppsala 1800-1900 5,03C
Uppsala 1722-1799 5,59C
Uppsala 1722-1752 5,96C
Uppsala 1723 8,1C

Uppsala och Stockholm ligger väldigt nära varandra men medeltemperaturen skiljer sig t.ex 0,6 grader under 1800-talet.

Den ryska isbrytaren som ska försörja MOSAiC expeditionen med materiell har kört fast i isen och förbrukat så mycket bränsle att den inte räcker till återresan.

https://www.ndr.de/nachrichten/niedersachsen/oldenburg_ostfriesland/Arktis-Expedition-Probleme-beim-Crew-Austausch,aktuelloldenburg4250.html


Artiklarna i ovanstående länk är på tyska, men här är en kortare problembeskrivning på engelska.



Isen är för tjock med andra ord. När den här expeditionen startade så påstod forskarna att isen var för tunn och att det här var sista chansen att göra en studie i Arktis på grund av för lite isbildning.

Icke utbytbar betyder att man kan inte byta den ena mot den andra. Man kan inte byta konstgödsel mot bekämpningsmedel eller vattna mer om det är för dåligt med ljus.

Man kan göra smörjolja av annat än råolja. En gång i tiden smorde man vagnshjul med fett fläsk. Jag förstår vad du menar men jag tror inte vi kan förutse framtidens behov.

Som jag ser det har vi inte bara ett ansvar mot de närmsta generationerna utan även mot livet på Jorden under årmiljoner. Det finns mycket att säga om det men jag kanske kan sammanfatta det så här:

Jag tror att Jorden behöver en återföring av en del av det fossila kolet till kolcykelns kolkapital.

Jag tror att 500 ppm är långsiktigt bättre än 300 ppm.

Jag tror att vi just nu behöver en lugnare period där vi inte åker jojo med koldioxidhalten.

Naturligtvis kan man inte få en "detaljerad bild" med bara en station utan jag talade om hur man skattade globala temperaturändringar. Det du ser i figurer över global uppvärmning är heller inte någon absolut medeltemperatur utan hur temperaturen ändrats. Vet du bara temperaturen i Stockholm kan du inte säga om Uppsala i genomsnitt är kallare eller varmare, utan det du kan säga är att om Stockholm blivit en grad varmare så bör även Uppsala blivit det.

Citerar dig i en annan tråd (se ovan).

Att Sverige som land inte släpper ut så mycket jämfört andra "megaländer" stämmer, men dessa megaländer står just och pass "knappt" för majoriteten utsläpp också, bara så du vet. 55%.

45% är resten av världen, vars individuella länder släpper ut mindre än 1.5% av de totala utsläppen.

Jag vet inte om du trollar när du säger att "Sverige är en fis i rymden", eftersom det finns många som samtidigt hävdar att "Jag vet inte vad klimatförnekare betyder, vem förnekar att klimat finns? " (i försök att trolla/skämta), men nog borde du inse att klimatkrisen inte kan lösas om bara 55% av utsläppen hanteras? ......Väl?

Om du menar det är det extremt oansvarigt av oss att förbruka alla lättillgängliga fossila reserver på bara ett århundrade. De kanske behövs framöver.
Ser du över längre sikt är det hopplöst. Koldioxidhalten styrs av olika återkopplingsmekanismer och om du inte skall bespruta planeten med hormoslyr får du leva med att effektivare växter gör att CO2-halten numera är lägre. Det är inte i fossila bränslen kolet i huvudsak är lagrat utan i sedimentära bergarter.
Långsiktigt kanske du har rätt, men den extremt snabba ökning vi nu sett är just att åka jojo. Hade den tagit 10 000 år istället för 100 hade det varit rimligare. Vi behöver få ned utsläppen så mycket det bara går för att ge jorden tid att anpassa sig.

Oljan kommer, som du skriver, inte att ta slut.

När oljepriset toppade över $100 per fat så projekterade man oljekällor med produktionskostnader på uppåt $200. Man tänkte sig då stigande oljepriser och gav sig på extrema djuphavsprojekt bl a.

Samtidigt så såg man ju ett teknikskifte när oljan steg i pris. Musk började med elbilar, biobränslen får en skjuts och blir mer ekonomiskt.

Det där är inget att bekymra sig över ekonomiskt tänker jag. Marknadsekonomin är en extremt bra mekanism för att hantera resursallokeringar. Oljan hamnar där den gör bäst nytta, andra tillämpningar byter teknik.

Problemet är väl bara att det finns lite för mycket olja, så marknadsekonomins hantering av oljeförbrukningen räcker inte. Peak Oil är inget vi vill uppleva, frågan måste (tyvärr) hanteras politiskt.

Expeditionen MOSAIC planerade ett byte av personal i februari, men försörjningsisbrytaren har kört fast på grund av tjock is. Isbrytaren kommer ingenstans och stämningen ombord på Polarstern börjar bli mycket ansträngd.

Det här är ju bra nyheter som etablerad media borde uppmärksamma, men varför hittar man inte en enda artikel om detta? IPCC borde hålla presskonferens med Greta Thunberg i spetsen om att isen i Arktis har återhämtat sig.


Här är MOSAIC expeditionens Twitterkanal.

https://twitter.com/MOSAiCArctic/status/1231980712531722241


Hahahaha!!!! Svåra isförhållanden i Arktis.


Ett par andra artiklar om detta missöde.

Ausharren im arktischen Eis Versorgungsschiff erreicht "Polarstern" nicht

"There is uncertainty": Delayed crew change to "Polarstern"

Du gräver på Internet. Jag gräver i gräsmattor, bottenslam och komposter. Tydligen ser vi olika världar. Men vi borde ändå kunna vara överens om att vi bör börja med att minska våra utsläpp till 25 Gton/år. Ett sådant etappmål skulle kunna underlätta många beslut och leda till fungerande åtgärder. Även om du drömmer om en utsläppsfri värld måste du ju se risken att det bästa blir det godas fiende. Att orealistiska mål blockerar möjliga steg på vägen. Och även om vi inte är överens om hela vägen kan vi ju börja gå den bit vi är överens om.