__________________
Senast redigerad av Nixter 2020-02-28 kl. 22:56.
Senast redigerad av Nixter 2020-02-28 kl. 22:56.
Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Exakt~ temperatur har vi ju dock bara haft statistik på dom senaste 150 åren.
Hur pass noggrant kan man egentligen mäta temperaturen år 1230 med hjälp av årsringar på ett träd.
Ja
Årsringar är ett av ett antal exempel på sådant som ingår i proxibaserade mätningar av historiska temperaturer, men just årsringar har en viktig svaghet. Temperatur, men också nederbörd påverkar trädens tillväxt.
Jag rekommenderar den här artikeln om du är intresserad av hur sammanställningarna gjorts.
https://www.researchgate.net/publication/235885717_A_Reconstruction_of_Regional_and_Global_ Temperature_for_the_Past_11300_Years
–
C3-växter påstås ligga risigt till om man kommer under 150 ppm, även om jag ställer mig lite skeptisk. Om de var så nära sin gräns under senare glacialer borde de konkurrerats ut av effektivare C4-växter, som enligt denna referens klarar sig på mindre än 10 ppm:
https://www.nature.com/articles/360721a0
https://pbs.twimg.com/media/ERjJ-ghWAAAkxuf?format=jpg&name=large
Jag har försökt påpeka att din lista på faktorer tar upp ett antal icke utbytbara faktorer. Om en växt inte får tillräckligt med kväve kan den inte växa hur mycket vatten, ljus, koldioxid, jordbearbetning och bekämpningsmedel den än tillförs. Inom matematik talar man om "Ett nödvändigt men icke tillräckligt villkor".
Fotosyntesen innebär att växter tar upp koldioxid ur luften. Att luften innehåller koldioxid är alltså en förutsättning för att växter skall kunna växa. Tillgång till koldioxid ingår alltså i listan. Vad man kan diskutera är hur hög koldioxidhalt en viss växt kan utnyttja men man kan inte bara ta bort den från listan och tro att den därigenom har blivit betydelselös.
När det gäller frågan: "Vad gör vi nu?" kan man strunta i hur det kommer sig att Jorden nu har en ganska välmående befolkning på sju miljarder i stället för den förindustriella svältande befolkningen på en miljard. Jag håller med om att det börjar bli dags att avbryta ökningen av koldioxidhalten, att gå ner till en utsläppsnivå som ger konstant koldioxidhalt. Men finns det någon anledning att försöka sänka koldioxidhalten? Finns det någon anledning att tro att 300 ppm är bättre än 400 - 500 ppm? Den förindustriella världen finns inte längre. En sänkning av koldioxidhalten innebär inte en återgång utan en omställning till en ny värld. De arter som dött ut kommer inte tillbaka och de som anpassat sig till högre koldioxidhalt riskerar att slås ut. Om vi hittar grödor som kan ge goda skördar vid 300 ppm kan vi ju fundera på att försöka sänka koldioxidhalten till 300 ppm men jag kan inte se några fördelar med det. Borde vi inte först se hur en värld med konstant koldioxidhalt ser ut?
När det gäller temperatur har den här värmeperioden nu närmat sig toppen om den ser ut som den värmeperiod vi hade på vikingatiden.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Anoxic_event
https://www.nature.com/articles/nature02605
https://science.sciencemag.org/content/328/5985/1512
https://science.sciencemag.org/content/362/6419/eaat1327
På vilket sätt är
– nya grödor,
– mekanisering,
– användning av konstgödsel,
– användning av bekämpningsmedel,
och
– konstbevattning
"icke utbytbara"?
Man kan välja vilka grödor som används, dvs. byta grödor. Mekanisering kan vara obefintlig eller sofistikerad i varierande grad. Samma med konstgödsel. Allt mellan att inte använda konstgödsel till övergödning är möjligt. Samma med bekämpningsmedel som med konstgödsel. Konstbevattning kan användas eller inte.
Vissa växter klarar sig med ca 10 ppm CO₂, andra kan vilja ha så mycket som 150 ppm. Under dom optimerade förutsättningar som gäller i växthus kan betydligt högre halt vara gynnsam. Vi vet också att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm.
I den nu pågående globala uppvärmningen passerade vi den globala medeltemperaturen som var runt 1000 e.kr. för ca 50 år sedan.
Vi hade en period då Jorden var "ganska varm" för ca 7000 år sedan. Den globala medeltemperaturen som var då passerades i den nu pågående uppvärmningen för ungefär 25 år sedan. Nu närmar vi oss snabbt den temperatur som var när det var som varmast under Eemian. Då, när det var som varmast, var Jorden ungefär 1°C varmare än nu och havsnivån var då ca 5-8 meter högre än nu.
Den globala medeltemperaturen från 850 – 2019
https://ibb.co/gjdCLk3
Den globala medeltemperaturen från 9300 BC – 2019 (11300 år)
https://ibb.co/bLqb5bV
Data till graferna är hämtade från Marcott et.al. kompletterade med HadCRUT4 (5-års medelvärden) för 1850 och framåt.
Förbränningen av fossila bränslen måste minska drastiskt och helst upphöra helt
Att bränna upp fossila bränslen på det sett som sker nu och som har pågått i ett antal årtionden är på många sätt ett övergrepp.
– WHO uppskattar att 7 miljoner människor dör varje år av dålig luft, en stor andel från avgaser från förbränning av fossila bränslen.
– Vi begår ett övergrepp mot kommande generationer genom att elda upp den olja som dom borde ha tillgång till som bl.a. smörjmedel.
– Vi eldar varje år upp olja som har skapats av naturen under hundratusentals år.
Idag ser vi två kategorier av människor. Dels dom extremt egocentriska som bara bryr sig om sig själva och skiter i kommande generationer. Dels dom som anser att även kommande generationer bör tillmätas ett människovärde och att vi har vissa skyldigheter gentemot dessa, när det gäller hur vi ska förvalta och överlämna planeten som vi lever på.
Vilken kategori tillhör du?
PS: Kompletterar med en bild som illustrerar temperaturen de senaste 132000 åren, enligt Vostok.
https://imgshare.io/image/vostok-132ky.oqI9w
–
CO₂
Vem har föreslagit att målet ska vara 10 ppm eller 150 ppm? Inte jag och inte Xenonen.
Jag tror att den naturliga halten, 185 - 280 ppm är bra. Där vi befinner oss nu i klimatcyklerna är 280 ppm den naturliga halten.
Baserat på att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm kan vi också dra slutsatsen att den ökningen inte bidragit till ökad livsmedelsproduktion.
Om CO₂-halten varit 320 ppm eller t.o.m. 350 ppm så tror jag inte att det varit någon stor risk för allvarliga följder.
Nu befinner vi oss i en situation där CO₂-halten är 414 ppm, ökar med 2-3 ppm per år och det ser ut som att den kommer att fortsätta att öka i minst 20-30 år till. Kanske betydligt längre tid. Den globala medeltemperaturen har ökat med ca 0,18°C/årtionde de senaste 40 åren och mycket tyder på att den ökningen kommer att fortsätta minst 30, troligare 50-75 år till, kanske i 100 år till.
Fossila bränslen
Intressant att du tar upp användningen av fossila bränslen till livsmedelproduktion.
Med den nuvarande oljeförbrukningen och nu kända tillgångar räcker oljan i ungefär 43 år.
https://www.worldometers.info
Om du fick välja, vilket alternativ skulle du då välja?
– Business as usual och oljan "tar slut" om 43 år.
– Minska drastiskt på den nuvarande oljeförbrukningen till uppvärmning, el och transporter så att oljan räcker till livsmedelsproduktion i många år.
För mig är det en retorisk fråga, men jag är inte så säker på att det är så för dig...
–
Du pratar fruktansvärt mycket strunt.
Nuvarande nivå 400ppm genererar ca 10-15% kraftigare skördar än på 280ppm.
Det mesta av tomater och annat du stoppar i dig tillverkas på 1000-1200ppm
Du påstår att CO2 har en optimal nivå 185-280ppm, vilket fullständigt taget ur luften om du frågar något som växer.
De senaste 5-åren har temperaturen i världen sjunkit med dubbla hastigheten den tidigare ökat. Alla världsdelar utom Australien, Europa har sjunkit de senaste 5-åren.
Isutbredning på Arktis ökar och är större 2020 än 2019, 2018,2017,2016,2015,2014,2013,2012.
Det finns mig veterligen ingen här som presenterat en enda negativ aspekt för mänskligheten med 400ppm jämfört 200ppm.
Oljan tar inte slut om 43år.
Effektivisera
Att vara effektiv är bra. Forskning och utveckling av förbränningsmotorer m.m kan göra just ett du pratar om dvs effektivisera nyttjandet, detta är vägen att gå. Detta har också skett sedan 20-30år tillbaka och syns i alla mätningar, det är också delvis därför oljan tappat i pris.
Oljereserver
Vi har de senaste 10-åren hittat enorma oljereserver, bla fracking som gjort USA till exportör samt nu senast 8 miljarder fat i Guyana.
https://www.google.com/amp/s/www.forbes.com/sites/dylanbaddour/2020/01/27/massive-guyana-oil-find-continues-to-grow-with-fresh-exxon-discovery/amp/
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Fördelningen av värmen runt Jorden varierar och under tidsperioder kan vissa områden vara varmare och andra kallare än normalt.
Därför är den globala medeltemperaturen intressant att följa. Den speglar på ett bättre sätt planetens totala energiinnehåll, utan att fokusera på lokala variationer.
Nästa gång någon försöker vilseleda dig med en myt om att Jorden under de senaste 11300 åren under någon tidsperiod varit speciellt kall eller speciellt varm så rekommenderar jag dig att ta en titt på detta.
Den globala medeltemperaturen från 850 – 2019
https://ibb.co/gjdCLk3
Den globala medeltemperaturen från 9300 BC – 2019 (11300 år)
https://ibb.co/bLqb5bV
Data till graferna är hämtade från Marcott et.al. kompletterade med HadCRUT4 (5-års medelvärden) för 1850 och framåt.
–
Därför är den globala medeltemperaturen intressant att följa. Den speglar på ett bättre sätt planetens totala energiinnehåll, utan att fokusera på lokala variationer.
Nästa gång någon försöker vilseleda dig med en myt om att Jorden under de senaste 11300 åren under någon tidsperiod varit speciellt kall eller speciellt varm så rekommenderar jag dig att ta en titt på detta.
Den globala medeltemperaturen från 850 – 2019
https://ibb.co/gjdCLk3
Den globala medeltemperaturen från 9300 BC – 2019 (11300 år)
https://ibb.co/bLqb5bV
Data till graferna är hämtade från Marcott et.al. kompletterade med HadCRUT4 (5-års medelvärden) för 1850 och framåt.
–
Exakt~ temperatur har vi ju dock bara haft statistik på dom senaste 150 åren.
Hur pass noggrant kan man egentligen mäta temperaturen år 1230 med hjälp av årsringar på ett träd.
Ja
Citat:
Årsringar är ett av ett antal exempel på sådant som ingår i proxibaserade mätningar av historiska temperaturer, men just årsringar har en viktig svaghet. Temperatur, men också nederbörd påverkar trädens tillväxt.
Jag rekommenderar den här artikeln om du är intresserad av hur sammanställningarna gjorts.
https://www.researchgate.net/publication/235885717_A_Reconstruction_of_Regional_and_Global_ Temperature_for_the_Past_11300_Years
–
Citat:
Källan till detta citat är den totalt opålitlige Moore så jag förstår varför du inte gav en länk.Stanford University: Life at 150ppm CO2
"CO2 approached the threshold of 150 ppm below which plants begin first to starve, then stop growing altogether, and then die. Not just woody plants but all plants. This would bring about the extinction of most, if not all, terrestrial species, as animals, insects, and other invertebrates starved for lack of food. And that would be that. The human species would never have existed. This was merely the first time that there was a distinct possibility that life would come close to extinguishing itself due to a shortage of CO2."
"CO2 approached the threshold of 150 ppm below which plants begin first to starve, then stop growing altogether, and then die. Not just woody plants but all plants. This would bring about the extinction of most, if not all, terrestrial species, as animals, insects, and other invertebrates starved for lack of food. And that would be that. The human species would never have existed. This was merely the first time that there was a distinct possibility that life would come close to extinguishing itself due to a shortage of CO2."
C3-växter påstås ligga risigt till om man kommer under 150 ppm, även om jag ställer mig lite skeptisk. Om de var så nära sin gräns under senare glacialer borde de konkurrerats ut av effektivare C4-växter, som enligt denna referens klarar sig på mindre än 10 ppm:
https://www.nature.com/articles/360721a0
Citat:
Missvisande men framförallt att mäta något globalt medelvärde låter sig inte göras. Vanliga bortförklaringen hos klimathotsskojarsekten är ju att det bara var lokalt varmare som när äppelträden frodades på Grönland. Här lite anekdoter från förr i tiden om tidiga vårar. Säkert bara lokala fenomen:Milda vintrar.
Som ett apropå till det blida vinterväder som rått kunna nedanstående rader, hämtade ur gamla papper, äga sitt intresse:
År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och att fåglarna redan i februari byggde sina bon och ruvade sina ägg. - År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad eller 6 veckor tidigare än vanligt. År 1269 märktes ingen vinter alls, och temperaturen var så varm, att flickorna i Rhentrakten vid jultiden kunde smycka sig med kransar av vilda blommor. År 1289 hade man ej alls någon vinter. År 1421 blommade träden i mars, och i april hade man mogna krusbär. År 1438 stodo fruktträden i fullt flor i december. År 1572 buro träden blad redan uti februari. År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari. Åren 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns under vintrarna ej en tillstymmelse av vare sig snö eller frost över marken, År 1732 stodo alla träd gröna i februari. Åren 1807 och 1834 lät kung Bore ej alls höra av sig på minsta vis. År 1863 kunde man i Skåne redan i februari plocka fullt utslagna tusenskönor.
https://pbs.twimg.com/media/ERjJ-ghWAAAkxuf?format=jpg&name=large
__________________
Senast redigerad av arbetet 2020-02-29 kl. 06:48.
Senast redigerad av arbetet 2020-02-29 kl. 06:48.
Citat:
Om livsmedelsproduktionen måste öka så är inte CO₂ lösningen
Jag tror nu at jag skrivit detta minst ett halvdussin gånger i tråden. Dom flesta gånger i dialog med dig.
Om du inte läser det jag skriver och inte tar del av de källor jag länkar till blir ju dialogen ganska meningslös.
Här är faktorer som har haft stor betydelse för att öka avkastningen i jordbruket.
– Nya grödor.
– Mekanisering.
– Användning av konstgödsel.
– Användning av bekämpningsmedel.
– Konstbevattning.
Dessa faktorer har ökat avkastningen med ungefär en faktor 10 under de senaste 400 åren.
Här kan du läsa mer om detta.
https://en.wikipedia.org/wiki/Agricultural_revolution
När det gäller den så kallade gröna revolutionen (eller tredje agrikulturella revolutionen) under 1900-talet, sammanfattas orsakerna så här.
Utöver ovanstående vet vi att avkastningen från jordbruket i stort sett stått stilla de senaste ca 25 åren i Europa. Detta samtidigt som CO₂-halten ökat med ca 14%.
Det är främst en kategori av intressenter som försöker sprida myten att den ökande CO₂-halten spelat en betydande roll i de gröna revolutionerna. Det är fossilindustrin som satsar pengar på ljusskygga organisationer som Heartland och GWPF för att dessa ska sprida denna myt. Möjligen försöker tillverkare av CO₂ tona ner nackdelarna med CO₂-utsläpp och överdriva fördelarna med CO₂.
Syftet med att sprida myten att CO₂ spelat en roll i de gröna revolutionerna är uppenbart. Det handlar om att lägga ut dimridåer runt nackdelarna med förbränning av fossila bränslen och CO₂-utsläpp, för att minimera den skada som drabbar fossilindustrin om försäljningen av fossila bränslen minskar.
I sammanhanget görs naturligtvis ingen konsekvensanalys av dom skador som CO₂-utsläppen orsakar.
Meningslösa diskussioner
På vilket sätt är det meningsfullt att diskutera en CO₂-fri atmosfär när utgångspunkten är denna:
– Naturlig CO₂-halt under den tid som människor levt på Jorden, före industrialiseringen: ca 190-285 ppm.
– CO₂-halt 1750: ca 285 ppm.
– CO₂-halt i början av 2020: 412 ppm.
– Ökningstakt av CO₂-halten sedan 1990: 60 ppm eller ca 2 ppm/år.
– Den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°C/årtionde som en följd av CO₂-utsläppen.
Ökningen av CO₂-halten sedan 1750 beror på mänskliga utsläpp, främst som en följd av förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen bör minska och helst upphöra helt av flera orsaker. CO₂-utsläppen och klimatförändringen hör till dessa orsaker.
Vem gynnas av att sprida myten att den ökade CO₂-halten i atmosfären förtjänar någon slags lovsång som går ut på att den har betydelse för att vi kan producera livsmedel? Utöver fossilindustrin och möjligen CO₂-tillverkare.
–
Jag tror nu at jag skrivit detta minst ett halvdussin gånger i tråden. Dom flesta gånger i dialog med dig.
Om du inte läser det jag skriver och inte tar del av de källor jag länkar till blir ju dialogen ganska meningslös.
Här är faktorer som har haft stor betydelse för att öka avkastningen i jordbruket.
– Nya grödor.
– Mekanisering.
– Användning av konstgödsel.
– Användning av bekämpningsmedel.
– Konstbevattning.
Dessa faktorer har ökat avkastningen med ungefär en faktor 10 under de senaste 400 åren.
Här kan du läsa mer om detta.
https://en.wikipedia.org/wiki/Agricultural_revolution
När det gäller den så kallade gröna revolutionen (eller tredje agrikulturella revolutionen) under 1900-talet, sammanfattas orsakerna så här.
«The initiatives resulted in the adoption of new technologies, including high-yielding varieties (HYVs) of cereals, especially dwarf wheats and rices, in association with chemical fertilizers and agro-chemicals, and with controlled water-supply (usually involving irrigation) and new methods of cultivation, including mechanization. All of these together were seen as a 'package of practices' to supersede 'traditional' technology and to be adopted as a whole.»Varför sprida myten att CO₂ haft en del i de gröna revolutionerna när det inte är sant?
https://en.wikipedia.org/wiki/Green_Revolution
Utöver ovanstående vet vi att avkastningen från jordbruket i stort sett stått stilla de senaste ca 25 åren i Europa. Detta samtidigt som CO₂-halten ökat med ca 14%.
Det är främst en kategori av intressenter som försöker sprida myten att den ökande CO₂-halten spelat en betydande roll i de gröna revolutionerna. Det är fossilindustrin som satsar pengar på ljusskygga organisationer som Heartland och GWPF för att dessa ska sprida denna myt. Möjligen försöker tillverkare av CO₂ tona ner nackdelarna med CO₂-utsläpp och överdriva fördelarna med CO₂.
Syftet med att sprida myten att CO₂ spelat en roll i de gröna revolutionerna är uppenbart. Det handlar om att lägga ut dimridåer runt nackdelarna med förbränning av fossila bränslen och CO₂-utsläpp, för att minimera den skada som drabbar fossilindustrin om försäljningen av fossila bränslen minskar.
I sammanhanget görs naturligtvis ingen konsekvensanalys av dom skador som CO₂-utsläppen orsakar.
Meningslösa diskussioner
På vilket sätt är det meningsfullt att diskutera en CO₂-fri atmosfär när utgångspunkten är denna:
– Naturlig CO₂-halt under den tid som människor levt på Jorden, före industrialiseringen: ca 190-285 ppm.
– CO₂-halt 1750: ca 285 ppm.
– CO₂-halt i början av 2020: 412 ppm.
– Ökningstakt av CO₂-halten sedan 1990: 60 ppm eller ca 2 ppm/år.
– Den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°C/årtionde som en följd av CO₂-utsläppen.
Ökningen av CO₂-halten sedan 1750 beror på mänskliga utsläpp, främst som en följd av förbränning av fossila bränslen. Förbränning av fossila bränslen bör minska och helst upphöra helt av flera orsaker. CO₂-utsläppen och klimatförändringen hör till dessa orsaker.
Vem gynnas av att sprida myten att den ökade CO₂-halten i atmosfären förtjänar någon slags lovsång som går ut på att den har betydelse för att vi kan producera livsmedel? Utöver fossilindustrin och möjligen CO₂-tillverkare.
–
Jag har försökt påpeka att din lista på faktorer tar upp ett antal icke utbytbara faktorer. Om en växt inte får tillräckligt med kväve kan den inte växa hur mycket vatten, ljus, koldioxid, jordbearbetning och bekämpningsmedel den än tillförs. Inom matematik talar man om "Ett nödvändigt men icke tillräckligt villkor".
Fotosyntesen innebär att växter tar upp koldioxid ur luften. Att luften innehåller koldioxid är alltså en förutsättning för att växter skall kunna växa. Tillgång till koldioxid ingår alltså i listan. Vad man kan diskutera är hur hög koldioxidhalt en viss växt kan utnyttja men man kan inte bara ta bort den från listan och tro att den därigenom har blivit betydelselös.
När det gäller frågan: "Vad gör vi nu?" kan man strunta i hur det kommer sig att Jorden nu har en ganska välmående befolkning på sju miljarder i stället för den förindustriella svältande befolkningen på en miljard. Jag håller med om att det börjar bli dags att avbryta ökningen av koldioxidhalten, att gå ner till en utsläppsnivå som ger konstant koldioxidhalt. Men finns det någon anledning att försöka sänka koldioxidhalten? Finns det någon anledning att tro att 300 ppm är bättre än 400 - 500 ppm? Den förindustriella världen finns inte längre. En sänkning av koldioxidhalten innebär inte en återgång utan en omställning till en ny värld. De arter som dött ut kommer inte tillbaka och de som anpassat sig till högre koldioxidhalt riskerar att slås ut. Om vi hittar grödor som kan ge goda skördar vid 300 ppm kan vi ju fundera på att försöka sänka koldioxidhalten till 300 ppm men jag kan inte se några fördelar med det. Borde vi inte först se hur en värld med konstant koldioxidhalt ser ut?
När det gäller temperatur har den här värmeperioden nu närmat sig toppen om den ser ut som den värmeperiod vi hade på vikingatiden.
Citat:
...
Ursprungligen postat av Nixter
...
Citat:
Jag tycker att även hypoxi i haven kan vara värt att överväga när man talar om ppm av CO2.. Som jag finner oroande. Källan till detta citat är den totalt opålitlige Moore så jag förstår varför du inte gav en länk.
C3-växter påstås ligga risigt till om man kommer under 150 ppm, även om jag ställer mig lite skeptisk. Om de var så nära sin gräns under senare glacialer borde de konkurrerats ut av effektivare C4-växter, som enligt denna referens klarar sig på mindre än 10 ppm:
https://www.nature.com/articles/360721a0
C3-växter påstås ligga risigt till om man kommer under 150 ppm, även om jag ställer mig lite skeptisk. Om de var så nära sin gräns under senare glacialer borde de konkurrerats ut av effektivare C4-växter, som enligt denna referens klarar sig på mindre än 10 ppm:
https://www.nature.com/articles/360721a0
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Anoxic_event
https://www.nature.com/articles/nature02605
https://science.sciencemag.org/content/328/5985/1512
https://science.sciencemag.org/content/362/6419/eaat1327
Citat:
Rapid climate change at the end of the Permian Period (~252 million years ago) is the hypothesized trigger for the largest mass extinction in Earth’s history. We present model simulations of the Permian/Triassic climate transition that reproduce the ocean warming and oxygen (O2) loss indicated by the geologic record. The effect of these changes on animal survival is evaluated using the Metabolic Index (Φ), a measure of scope for aerobic activity governed by organismal traits sampled in diverse modern species. Modeled loss of aerobic habitat predicts lower extinction intensity in the tropics, a pattern confirmed with a spatially explicit analysis of the marine fossil record. The combined physiological stresses of ocean warming and O2*loss can account for more than half the magnitude of the “Great Dying.”
Rapid climate change at the end of the Permian Period (~252 million years ago) is the hypothesized trigger for the largest mass extinction in Earth’s history. We present model simulations of the Permian/Triassic climate transition that reproduce the ocean warming and oxygen (O2) loss indicated by the geologic record. The effect of these changes on animal survival is evaluated using the Metabolic Index (Φ), a measure of scope for aerobic activity governed by organismal traits sampled in diverse modern species. Modeled loss of aerobic habitat predicts lower extinction intensity in the tropics, a pattern confirmed with a spatially explicit analysis of the marine fossil record. The combined physiological stresses of ocean warming and O2*loss can account for more than half the magnitude of the “Great Dying.”
Citat:
Jag har försökt påpeka att din lista på faktorer tar upp ett antal icke utbytbara faktorer.
När det gäller temperatur har den här värmeperioden nu närmat sig toppen om den ser ut som den värmeperiod vi hade på vikingatiden.
Om en växt inte får tillräckligt med kväve kan den inte växa hur mycket vatten, ljus, koldioxid, jordbearbetning och bekämpningsmedel den än tillförs. Inom matematik talar man om "Ett nödvändigt men icke tillräckligt villkor".
Fotosyntesen innebär att växter tar upp koldioxid ur luften. Att luften innehåller koldioxid är alltså en förutsättning för att växter skall kunna växa. Tillgång till koldioxid ingår alltså i listan. Vad man kan diskutera är hur hög koldioxidhalt en viss växt kan utnyttja men man kan inte bara ta bort den från listan och tro att den därigenom har blivit betydelselös.
När det gäller frågan: "Vad gör vi nu?" kan man strunta i hur det kommer sig att Jorden nu har en ganska välmående befolkning på sju miljarder i stället för den förindustriella svältande befolkningen på en miljard. Jag håller med om att det börjar bli dags att avbryta ökningen av koldioxidhalten, att gå ner till en utsläppsnivå som ger konstant koldioxidhalt. Men finns det någon anledning att försöka sänka koldioxidhalten? Finns det någon anledning att tro att 300 ppm är bättre än 400 - 500 ppm? Den förindustriella världen finns inte längre. En sänkning av koldioxidhalten innebär inte en återgång utan en omställning till en ny värld. De arter som dött ut kommer inte tillbaka och de som anpassat sig till högre koldioxidhalt riskerar att slås ut. Om vi hittar grödor som kan ge goda skördar vid 300 ppm kan vi ju fundera på att försöka sänka koldioxidhalten till 300 ppm men jag kan inte se några fördelar med det. Borde vi inte först se hur en värld med konstant koldioxidhalt ser ut?
Fotosyntesen innebär att växter tar upp koldioxid ur luften. Att luften innehåller koldioxid är alltså en förutsättning för att växter skall kunna växa. Tillgång till koldioxid ingår alltså i listan. Vad man kan diskutera är hur hög koldioxidhalt en viss växt kan utnyttja men man kan inte bara ta bort den från listan och tro att den därigenom har blivit betydelselös.
När det gäller frågan: "Vad gör vi nu?" kan man strunta i hur det kommer sig att Jorden nu har en ganska välmående befolkning på sju miljarder i stället för den förindustriella svältande befolkningen på en miljard. Jag håller med om att det börjar bli dags att avbryta ökningen av koldioxidhalten, att gå ner till en utsläppsnivå som ger konstant koldioxidhalt. Men finns det någon anledning att försöka sänka koldioxidhalten? Finns det någon anledning att tro att 300 ppm är bättre än 400 - 500 ppm? Den förindustriella världen finns inte längre. En sänkning av koldioxidhalten innebär inte en återgång utan en omställning till en ny värld. De arter som dött ut kommer inte tillbaka och de som anpassat sig till högre koldioxidhalt riskerar att slås ut. Om vi hittar grödor som kan ge goda skördar vid 300 ppm kan vi ju fundera på att försöka sänka koldioxidhalten till 300 ppm men jag kan inte se några fördelar med det. Borde vi inte först se hur en värld med konstant koldioxidhalt ser ut?
På vilket sätt är
– nya grödor,
– mekanisering,
– användning av konstgödsel,
– användning av bekämpningsmedel,
och
– konstbevattning
"icke utbytbara"?
Man kan välja vilka grödor som används, dvs. byta grödor. Mekanisering kan vara obefintlig eller sofistikerad i varierande grad. Samma med konstgödsel. Allt mellan att inte använda konstgödsel till övergödning är möjligt. Samma med bekämpningsmedel som med konstgödsel. Konstbevattning kan användas eller inte.
Vissa växter klarar sig med ca 10 ppm CO₂, andra kan vilja ha så mycket som 150 ppm. Under dom optimerade förutsättningar som gäller i växthus kan betydligt högre halt vara gynnsam. Vi vet också att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm.
I den nu pågående globala uppvärmningen passerade vi den globala medeltemperaturen som var runt 1000 e.kr. för ca 50 år sedan.
Vi hade en period då Jorden var "ganska varm" för ca 7000 år sedan. Den globala medeltemperaturen som var då passerades i den nu pågående uppvärmningen för ungefär 25 år sedan. Nu närmar vi oss snabbt den temperatur som var när det var som varmast under Eemian. Då, när det var som varmast, var Jorden ungefär 1°C varmare än nu och havsnivån var då ca 5-8 meter högre än nu.
Den globala medeltemperaturen från 850 – 2019
https://ibb.co/gjdCLk3
Den globala medeltemperaturen från 9300 BC – 2019 (11300 år)
https://ibb.co/bLqb5bV
Data till graferna är hämtade från Marcott et.al. kompletterade med HadCRUT4 (5-års medelvärden) för 1850 och framåt.
Förbränningen av fossila bränslen måste minska drastiskt och helst upphöra helt
Att bränna upp fossila bränslen på det sett som sker nu och som har pågått i ett antal årtionden är på många sätt ett övergrepp.
– WHO uppskattar att 7 miljoner människor dör varje år av dålig luft, en stor andel från avgaser från förbränning av fossila bränslen.
– Vi begår ett övergrepp mot kommande generationer genom att elda upp den olja som dom borde ha tillgång till som bl.a. smörjmedel.
– Vi eldar varje år upp olja som har skapats av naturen under hundratusentals år.
Idag ser vi två kategorier av människor. Dels dom extremt egocentriska som bara bryr sig om sig själva och skiter i kommande generationer. Dels dom som anser att även kommande generationer bör tillmätas ett människovärde och att vi har vissa skyldigheter gentemot dessa, när det gäller hur vi ska förvalta och överlämna planeten som vi lever på.
Vilken kategori tillhör du?
PS: Kompletterar med en bild som illustrerar temperaturen de senaste 132000 åren, enligt Vostok.
https://imgshare.io/image/vostok-132ky.oqI9w
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2020-02-29 kl. 09:22. Anledning: PS
Senast redigerad av lasternassumma 2020-02-29 kl. 09:22. Anledning: PS
Lasternassumma: "Vissa växter klarar sig med ca 10 ppm CO₂, andra kan vilja ha så mycket som 150 ppm. "
Detta är ett fullständigt sjukt resonemang. 150ppm anses vara gränsen där växtligheten dör. Miljarder människor och djur skulle gå under vid 150ppm.
...Tror vi att Lasternassumma och Xenonen får ihop en politisk majoritet att ta oss ned till 10-150ppm och hela mänsklighetens egenvalda undergång ?
PS. Mekanisering samt andra lösningar
Du pratar om mekanisering av jordbruket, val av grödor osv, har du inte förstått att det är baserat på använding av fossila bränslen, dvs du får ta bort alla dina lösningar ur din ekvation.
Detta är ett fullständigt sjukt resonemang. 150ppm anses vara gränsen där växtligheten dör. Miljarder människor och djur skulle gå under vid 150ppm.
...Tror vi att Lasternassumma och Xenonen får ihop en politisk majoritet att ta oss ned till 10-150ppm och hela mänsklighetens egenvalda undergång ?
PS. Mekanisering samt andra lösningar
Du pratar om mekanisering av jordbruket, val av grödor osv, har du inte förstått att det är baserat på använding av fossila bränslen, dvs du får ta bort alla dina lösningar ur din ekvation.
__________________
Senast redigerad av Nixter 2020-02-29 kl. 10:42.
Senast redigerad av Nixter 2020-02-29 kl. 10:42.
Nu gav jag en referens till de där 10 ppm. Har du någon vetenskaplig referens till din siffra på 150 ppm? Jag har fortfarande inte fått klart för mig om du förstår skillnaden mellan C3 och C4, men av allt att döma inte.
Citat:
Lasternassumma: "Vissa växter klarar sig med ca 10 ppm CO₂, andra kan vilja ha så mycket som 150 ppm. "
Detta är ett fullständigt sjukt resonemang. 150ppm anses vara gränsen där växtligheten dör. Miljarder människor och djur skulle gå under vid 150ppm.
...Tror vi att Lasternassumma och Xenonen får ihop en politisk majoritet att ta oss ned till 10-150ppm och hela mänsklighetens egenvalda undergång ?
PS. Mekanisering samt andra lösningar
Du pratar om mekanisering av jordbruket, val av grödor osv, har du inte förstått att det är baserat på använding av fossila bränslen, dvs du får ta bort alla dina lösningar ur din ekvation.
Detta är ett fullständigt sjukt resonemang. 150ppm anses vara gränsen där växtligheten dör. Miljarder människor och djur skulle gå under vid 150ppm.
...Tror vi att Lasternassumma och Xenonen får ihop en politisk majoritet att ta oss ned till 10-150ppm och hela mänsklighetens egenvalda undergång ?
PS. Mekanisering samt andra lösningar
Du pratar om mekanisering av jordbruket, val av grödor osv, har du inte förstått att det är baserat på använding av fossila bränslen, dvs du får ta bort alla dina lösningar ur din ekvation.
CO₂
Vem har föreslagit att målet ska vara 10 ppm eller 150 ppm? Inte jag och inte Xenonen.
Jag tror att den naturliga halten, 185 - 280 ppm är bra. Där vi befinner oss nu i klimatcyklerna är 280 ppm den naturliga halten.
Baserat på att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm kan vi också dra slutsatsen att den ökningen inte bidragit till ökad livsmedelsproduktion.
Om CO₂-halten varit 320 ppm eller t.o.m. 350 ppm så tror jag inte att det varit någon stor risk för allvarliga följder.
Nu befinner vi oss i en situation där CO₂-halten är 414 ppm, ökar med 2-3 ppm per år och det ser ut som att den kommer att fortsätta att öka i minst 20-30 år till. Kanske betydligt längre tid. Den globala medeltemperaturen har ökat med ca 0,18°C/årtionde de senaste 40 åren och mycket tyder på att den ökningen kommer att fortsätta minst 30, troligare 50-75 år till, kanske i 100 år till.
Fossila bränslen
Intressant att du tar upp användningen av fossila bränslen till livsmedelproduktion.
Med den nuvarande oljeförbrukningen och nu kända tillgångar räcker oljan i ungefär 43 år.
https://www.worldometers.info
Om du fick välja, vilket alternativ skulle du då välja?
– Business as usual och oljan "tar slut" om 43 år.
– Minska drastiskt på den nuvarande oljeförbrukningen till uppvärmning, el och transporter så att oljan räcker till livsmedelsproduktion i många år.
För mig är det en retorisk fråga, men jag är inte så säker på att det är så för dig...
–
Citat:
CO₂
Vem har föreslagit att målet ska vara 10 ppm eller 150 ppm? Inte jag och inte Xenonen.
Jag tror att den naturliga halten, 185 - 280 ppm är bra. Där vi befinner oss nu i klimatcyklerna är 280 ppm den naturliga halten.
Baserat på att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm kan vi också dra slutsatsen att den ökningen inte bidragit till ökad livsmedelsproduktion.
Om CO₂-halten varit 320 ppm eller t.o.m. 350 ppm så tror jag inte att det varit någon stor risk för allvarliga följder.
Nu befinner vi oss i en situation där CO₂-halten är 414 ppm, ökar med 2-3 ppm per år och det ser ut som att den kommer att fortsätta att öka i minst 20-30 år till. Kanske betydligt längre tid. Den globala medeltemperaturen har ökat med ca 0,18°C/årtionde de senaste 40 åren och mycket tyder på att den ökningen kommer att fortsätta minst 30, troligare 50-75 år till, kanske i 100 år till.
Fossila bränslen
Intressant att du tar upp användningen av fossila bränslen till livsmedelproduktion.
Med den nuvarande oljeförbrukningen och nu kända tillgångar räcker oljan i ungefär 43 år.
https://www.worldometers.info
Om du fick välja, vilket alternativ skulle du då välja?
– Business as usual och oljan "tar slut" om 43 år.
– Minska drastiskt på den nuvarande oljeförbrukningen till uppvärmning, el och transporter så att oljan räcker till livsmedelsproduktion i många år.
För mig är det en retorisk fråga, men jag är inte så säker på att det är så för dig...
–
Vem har föreslagit att målet ska vara 10 ppm eller 150 ppm? Inte jag och inte Xenonen.
Jag tror att den naturliga halten, 185 - 280 ppm är bra. Där vi befinner oss nu i klimatcyklerna är 280 ppm den naturliga halten.
Baserat på att avkastningen från jordbruket i Europa inte ökat de senaste 25 åren trots att CO₂-halten ökat från 360 ppm till 411 ppm kan vi också dra slutsatsen att den ökningen inte bidragit till ökad livsmedelsproduktion.
Om CO₂-halten varit 320 ppm eller t.o.m. 350 ppm så tror jag inte att det varit någon stor risk för allvarliga följder.
Nu befinner vi oss i en situation där CO₂-halten är 414 ppm, ökar med 2-3 ppm per år och det ser ut som att den kommer att fortsätta att öka i minst 20-30 år till. Kanske betydligt längre tid. Den globala medeltemperaturen har ökat med ca 0,18°C/årtionde de senaste 40 åren och mycket tyder på att den ökningen kommer att fortsätta minst 30, troligare 50-75 år till, kanske i 100 år till.
Fossila bränslen
Intressant att du tar upp användningen av fossila bränslen till livsmedelproduktion.
Med den nuvarande oljeförbrukningen och nu kända tillgångar räcker oljan i ungefär 43 år.
https://www.worldometers.info
Om du fick välja, vilket alternativ skulle du då välja?
– Business as usual och oljan "tar slut" om 43 år.
– Minska drastiskt på den nuvarande oljeförbrukningen till uppvärmning, el och transporter så att oljan räcker till livsmedelsproduktion i många år.
För mig är det en retorisk fråga, men jag är inte så säker på att det är så för dig...
–
Du pratar fruktansvärt mycket strunt.
Nuvarande nivå 400ppm genererar ca 10-15% kraftigare skördar än på 280ppm.
Det mesta av tomater och annat du stoppar i dig tillverkas på 1000-1200ppm
Du påstår att CO2 har en optimal nivå 185-280ppm, vilket fullständigt taget ur luften om du frågar något som växer.
De senaste 5-åren har temperaturen i världen sjunkit med dubbla hastigheten den tidigare ökat. Alla världsdelar utom Australien, Europa har sjunkit de senaste 5-åren.
Isutbredning på Arktis ökar och är större 2020 än 2019, 2018,2017,2016,2015,2014,2013,2012.
Det finns mig veterligen ingen här som presenterat en enda negativ aspekt för mänskligheten med 400ppm jämfört 200ppm.
Oljan tar inte slut om 43år.
Effektivisera
Att vara effektiv är bra. Forskning och utveckling av förbränningsmotorer m.m kan göra just ett du pratar om dvs effektivisera nyttjandet, detta är vägen att gå. Detta har också skett sedan 20-30år tillbaka och syns i alla mätningar, det är också delvis därför oljan tappat i pris.
Oljereserver
Vi har de senaste 10-åren hittat enorma oljereserver, bla fracking som gjort USA till exportör samt nu senast 8 miljarder fat i Guyana.
https://www.google.com/amp/s/www.forbes.com/sites/dylanbaddour/2020/01/27/massive-guyana-oil-find-continues-to-grow-with-fresh-exxon-discovery/amp/
__________________
Senast redigerad av Nixter 2020-02-29 kl. 13:49.
Senast redigerad av Nixter 2020-02-29 kl. 13:49.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
