Citat:
Jag kämpar verkligen med att förstå det här. Jag tog upp för länge sedan just detta med att det finns hos många adopterade en ökad risk för självmord t ex. Absolut att det kan ha spelat in.
Kanske förstod hon ändå allvaret någonstans, men förmådde ändå inte ta kontrollen över sig själv och sitt liv?
Hon verkar ha haft kontakt dels med en psykoterapeut (pastor? vän?) och även ytterligare en Jag misstänker att det är något hon har jobbat på, att återfå kontrollen över sig och sitt beroende. Och kanske var det så att det var det hon uttryckte med att nu var det hon som hade kontrollen? Vilket jag inte riktigt kan se (nu iaf).
Men kanske var hon på väg?
Hon träffar ju Beholder väldigt intensivt och försöker på det viset ta sig loss får greppet?
Och Jag ser även att SD verkar "flippa ut" med skilsmässan på ena sidan och LW på andra.
Jag blir bestört hur hon (som det verkar) bjuder in honom på kladdkaka och kanske t om går hela vägen in bakom planket med honom trots detta. Det påminner mycket om hur Tova åkte hem till Billy
fast hon visste att hon förmodligen skulle en dag bli mördad av honom. Det går inte riktigt att begripa för oss som inte har varit i en sådan känslomässig beroendeställning känns det som. Men jag kämpar...
Nu har vi inte hela FUP:en, men jag tittade lite på googletime (vad sjutton det nu hette) som kunde visa hur LW gått den 11-22 maj och den 14-15 maj.
Hon har ju varit ute och viftat på natten, i vilket ärende det nu kan ha varit.
Med en person som hon är rädd för.
Kanske förstod hon ändå allvaret någonstans, men förmådde ändå inte ta kontrollen över sig själv och sitt liv?
Hon verkar ha haft kontakt dels med en psykoterapeut (pastor? vän?) och även ytterligare en Jag misstänker att det är något hon har jobbat på, att återfå kontrollen över sig och sitt beroende. Och kanske var det så att det var det hon uttryckte med att nu var det hon som hade kontrollen? Vilket jag inte riktigt kan se (nu iaf).
Men kanske var hon på väg?
Hon träffar ju Beholder väldigt intensivt och försöker på det viset ta sig loss får greppet?
Och Jag ser även att SD verkar "flippa ut" med skilsmässan på ena sidan och LW på andra.
Jag blir bestört hur hon (som det verkar) bjuder in honom på kladdkaka och kanske t om går hela vägen in bakom planket med honom trots detta. Det påminner mycket om hur Tova åkte hem till Billy
fast hon visste att hon förmodligen skulle en dag bli mördad av honom. Det går inte riktigt att begripa för oss som inte har varit i en sådan känslomässig beroendeställning känns det som. Men jag kämpar...
Nu har vi inte hela FUP:en, men jag tittade lite på googletime (vad sjutton det nu hette) som kunde visa hur LW gått den 11-22 maj och den 14-15 maj.
Hon har ju varit ute och viftat på natten, i vilket ärende det nu kan ha varit.
Med en person som hon är rädd för.
Absolut, ligger sanning i detta . Det är också skillnad på att skiljas frivilligt eller ofrivilligt. Skilsmässa är att beteckna som en slags död av vad som varit, eller som att en del av en själv försvinner. Många adopterade har överlag en mycket sårbarare bakgrund, med uppbrott och anknytningsproblematik i bagaget. Att bli övergiven är något av det värsta som kan hända vissa människor. Det kan väcka starka krisreaktioner till liv och det gjorde det i Lenas fall.
Lena hade en föreställning och förhoppning om framtiden med Stefan, som grusades och hon upplevde att hon blev till allmänt åtlöje. Social skam ska inte heller underskattas i sammanhanget. De flesta människor är också starkt gruppberoende. Att då uppleva att man får bära hundhuvudet kan bli kaotiskt i en social kontext.
Sedan kanske varken Lena eller Stefan är speciellt känslomässigt utvecklade? I loggarna låter det hellre som att de är tonåringar snarare än vuxna. 45- åriga kvinnor brukar också veta om riskerna att gifta otrogna män oftast stannar hos hustrun. Det ingår vanligtvis i beräkningen. Precis som att allting som människor lovar oss blir inte alltid av.
Hur vi hanterar besvikelser i livet tränas man också i under barndomen av trygga, mogna vuxna som förbereder för att alla beräknade utfall inte alltid uppfylls. Vi misslyckas och förlorar, vi räcker inte alltid till och vi vinner inte alltid. Också det är en naturlig del av livet.
