Citat:
Ursprungligen postat av
Mirandamirage
Ja, hennes beroendeställning till Stefan tar över och ruinerar hela hennes känsloliv. och det är en mycket skrämmande och nedbrytande process att följa i fupen. Han har ju fått henne att tro att hon ska ersätta Hanna i hans liv, men istället tillfrisknar Hanna från mentala vedermödor och återgår till sitt gamla jag.
I slutet av den transformeringen, väljer han att satsa på sitt äktenskap med Hanna, och Lena avvisas och får lite mer barnflickan i Knutby status. Lena ska nu nedgraderas till en slags passiv tjänare och husslav som kan äta smulorna under bordet för Stefan bjuder inte på mer om de ska ha vidare kontakt. Lena växlar mellan att tåla/tolerera och att göra uppror mot detta. Hon tål det i perioder för att alls få träffa Stefan, då han annars nonchalerar och blockerar henne helt. Allt är på hans villkor och att bli avvisad syns vara en känslig smärtpunkt hos Lena som Stefan känner till att han kan använda för att manipulera och manövrera henne dit han vill. Så han pysslar med en mental och känslomässig utpressning mot henne. Sa sist och machosist
I denna process saknas all självbevarelsedrift och självrespekt. I detta tillstånd hade Lena behövt hjälp och råd som hon inte med säkerhet hade varit mottagligt för. Hon borde ha backat ur den förnedrande relation, inte försökt kriga för att befästa sin position. Hon förstod nog inte på djupet att det fanns en dödlig risk.
Anknytningsproblematik tror jag ligger i bakgrunden och skaver, ofrivilliga separationer är smärtsamma och traumatiska. Hon blev sätt på undantag och kunde inte hantera detta skamliga tillstånd.
Jag kämpar verkligen med att förstå det här. Jag tog upp för länge sedan just detta med att det finns hos många adopterade en ökad risk för självmord t ex. Absolut att det kan ha spelat in.
Kanske förstod hon ändå allvaret någonstans, men förmådde ändå inte ta kontrollen över sig själv och sitt liv?
Hon verkar ha haft kontakt dels med en psykoterapeut (pastor? vän?) och även ytterligare en Jag misstänker att det är något hon har jobbat på, att återfå kontrollen över sig och sitt beroende. Och kanske var det så att det var det hon uttryckte med att nu var det hon som hade kontrollen? Vilket jag inte riktigt kan se (nu iaf).
Men kanske var hon på väg?
Hon träffar ju Beholder väldigt intensivt och försöker på det viset ta sig loss får greppet?
Och Jag ser även att SD verkar "flippa ut" med skilsmässan på ena sidan och LW på andra.
Jag blir bestört hur hon (som det verkar) bjuder in honom på kladdkaka och kanske t om går hela vägen in bakom planket med honom trots detta. Det påminner mycket om hur Tova åkte hem till Billy
fast hon visste att hon förmodligen skulle en dag bli mördad av honom. Det går inte riktigt att begripa för oss som inte har varit i en sådan känslomässig beroendeställning känns det som. Men jag kämpar...
Nu har vi inte hela FUP:en, men jag tittade lite på googletime (vad sjutton det nu hette) som kunde visa hur LW gått den 11-22 maj och den 14-15 maj.
Hon har ju varit ute och viftat på natten, i vilket ärende det nu kan ha varit.
Med en person som hon är rädd för.