Citat:
Ursprungligen postat av
JeppeNil
SE har beskrivits som en mycket bitter man som blev lätt ilsken och irriterad. Han såg ner på sig själv för att han var en simpel grafiker som hade vuxit upp i överklassen. Han hamnade i konflikt med Moderaterna i Täby som han representerade i kommunfullmäktige, där han gick ut i lokalmedia och förklarade att partiet hade helt fel varpå han blev avstängd. Han drev en felaktig elräkning till vattenöverdomstolen. Om jag inte minns fel blev han även osams med grannen med vapensamligen några år efter mordet och slutade umgås med honom. Han blev osams med sin fru och skiljde sig från henne kort innan sin död, vilket är mer ovanligt för hans generation.
Han hade definitivt någon slags social personlighetsstörning.
En indikativ lustighet är att Engström före mordt dök upp i en artikel i Svenska Dagbldet 1982 där han framträdde och fick tillfälle att beskriva sin personlighet.
Det är urtypiskt för personer med avgrundsdjupt dålig självkänsla att bygga en image.
Ska jag gissa befann han sig i en konflikt privat tex att frun eller någon odugligförklarat honom eller ställt honom mot väggen som orsaken till en konflikt.
Då passar han på i Svenska Dagpladet att framställa sig som känslig och med självinsikt.
Syftet är bara att skapa ett oklanderlig image och vinna upprättelse så han kan visa elaka frun att det är hon som är ond och han är prickfri och perfekt.
En person med haveristiska drag kan gå hur långt som helst för att vinna och är särskillt fokuserad på att putsa på skamfilade lilla jaget.
Riktigt bräckliga självförtroenden har en avgrundsdjup känsla av att inte tillhöra som döljs skickligt av präktighet och att vara kritisk och krävande drama quen som ställer höga krav.
Att bära vapen i en handledsväska kan mycket väl göra att det känns bättre.
Om en superpräktig person med noll självkänsla säger något putslustigt till paret Palme och blir avsnäst och med lite alkohol i blodet kan det smälla.
Till skillnad från trygga själar som blir glada av sprit kan de bräckliga få upp mycket starka känslor av avgrundsdjupt blixtsnabbt oförklarligt hat.
Något djupare motiv behövs inte. Allt handlar om det lilla jaget som aldrig älskats av någon och som hittar på olika cover-ups för att inte dö av existentiell ångest.
I brist på bra utveckling finns små infantila delar av hjärnan kvar och när retad och olycklig har man en arg 4-åring med en .357 Magnum revolver.
