Citat:
Ursprungligen postat av
mjukmjukare
Det finns ju en hel rad maträtter som i sin tur har oändligt med olika, ofta personliga, regionala recept, som många fullständigt lackar ur om inte dom tillagas på just ”deras” sätt.
Trots vetskap om att det finns en mångfald.
Ett exempel på en populär rätt där jag inte följer lagen är Carbonara.
Jag kör 50/50 Pecorino-Parmesan. (ska ju då bara vara pecorino eg men mixen piggar upp)
Men. Jag fattar inte vitsen med det självklart underbara med
Guansiale istället för panchetta eller kanske bacon.
Griskinden är där pga historisk fattigdom då den enkla styckdetaljen för 1000 år sedan användes när det var fattigt och rätten skapades. Något himmelskt gastronomiskt moment tillför den enl. mig inte.
Ändå har jag blivit uppläxad som en idiot för att inte frälsa denna kind i Carbonaran.

Går totalt lika bra med vanlig lågprisbacon från ICA/Konsum samt "Grana padano" alternativt prästost på rea om man vill skarva lite/slarva lite. Blir ingen större skillnad.
Har gått "inflation" i "fina ingredienser":
"Saltet MÅSTE vara ett flingsalt för 2000 kronor kilot från Nepals högland genererat av högste munken
Rama-lama-ding-dong.. Höglandssalt i Himalaya krävs om man ska koka goda potäter!"
Jag tror "TV-kockarna" har orsakat problemet..
"Tänker du hälla grädde i såsen?? Är grädden helt säkert från en lågmjölkad ko från höglandsras, mycket bättre grädde för bara 1000 kronor litern!! Såsen blir så mycket gooodare!"
Bara bullshit.
Funkar lika bra med JOZO-salt för tio spänn kilot.. (Är enbart natriumklorid).
-SKITSNACK att köpa dyrt salt från en "guru" etc!
(Bra råvaror är givetvis viktiga, men i dagens samhälle har det rent ut sagt blivit ordentligt löjligt)