Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Tack för ditt input Drulknull.
Medeltemperaturen på Venus är så hög pga av att det atmosfäriska trycket är så högt.
Jmf 10km ovanför tex Grand Canyon lågt tryck låg temp vid markytan högre tryck högre temp går du sedan ner i Canyonen ökar trycket och temp.

På Venus är det samma temp både på natten utan solinstrålning och på dan med solinstrålning. Så funkar inte växthuseffekt ty den fångar in solens ljus och värmer men utan solens ljus blir det kallare.

En del gaser e.x. syrgas, kvävgas är inte s.k. växthusgaser, detta betyder att atmosfärstrycket inte är avgörande, ändras Venus atmosfärs sammansättning så ändras också temperaturen.
Atmosfärens sammansättning har betydelse med andra ord, ökar andelen växthusgaser ökar temperaturen.

Wikipieda: Greenhouse gas

Gå ut till närmaste parkerade bil. Känn på däcket? Är det varmt pga det höga trycket inuti? Tryck ger inte värme. Komprimering av gas värmer den, men Venus atmosfär bildades för miljarder år sedan och den värmen har sedan länge försvunnit.
Så här vintertid i Sverige har vi å andra sidan ofta inversion, att temperaturen sjunker på lägre höjd. Du får nog tänka igenom det här ett varv till. Varför sjunker temperaturen med höjden i Grand Canyon?
Hittade här en gammal artikel som påstår att kemiska reaktioner på ytan stabiliserar temperaturen:
https://www.researchgate.net/publication/240686263_Venus_Surface_Temperature_Variations

Prova annars att räkna på hur mycket svartkropsstrålning ytan på Venus skickar ut, och fundera på hur det skulle gå ihop med en genomskinlig atmosfär i vilken allt kunde stråla rätt ut i rymden.

För att göra din jämförelse med däcket rättvisa
borde jag inte känna på däcket vid en parkerad bil utan vid en som kör med god fart.
Venus står ju inte stilla.

Eftersom jag studerat meterologi kan jag bara sucka om din kommentar om inversion.
Den är inte alls relevant.


Det blir varmare ju längre du går ned i Canyonen. Det är varmast längst ned för atmosfäriska trycket är störst där.

Det mest relevanta, som jag ser det, verkar du ha ignorerat eller missat:

Detta är växthuseffekten.
I stratosfären ökar även temperaturen med sjunkande tryck/höjd.

Ett däck på en bil i fart värms av friktion. Menar du nu att Venus värms av friktion mot rymden i sin bana? Det var i så fall något så oväntat som en ny knäpp teori, annars trodde jag mig hört det mesta i frågan om "alternativa" förklaringar till växthuseffekten.
Det blir varmast vid marken för att solen strålar ned och värmer marken och atmosfären är så ogenomskinlig för värmestrålning att den inte bara kan stråla ut igen i rymden. Istället transporteras mycket av värmen uppåt via konvektion, och det är detta som ger temperaturgradienten. Detta fungerar dock bara så länge vi har växthusgaser. Hade du verkligen läst meteorologi borde du känna till sådana här grunder.

Medeltemperaturen på Venus är så hög p.g.a av en skenande växthuseffekt av växthusgaser. Venus hade antagligen en liknande atmosfär som vår en gång i tiden men p.g.a en skenande växthuseffekt blev som den blev. Det har ingenting med "det atmosfäriska trycket" att göra.

Hur ar det med Mars 95% CO2 och kallt?

Mars och Venus 95% CO2. Lika mycket vaxthusgaser.
Venus har 90ggr högre tryck an jorden (varmt)
Mars lagre tryck.(kallt)

Du har redan fått förklarat för dig att Mars har mycket mindre atmosfär. Förklara nu hur Venus energibalans skulle se ut om dess tjocka atmosfär varit genomskinlig för IR.

Detta beror på att ultravioletta strålar från solen absorberas av ozonlagret.

När det gäller atmosfären så skriver NASA i en gammal bok från 1964 att atmosfärstrycket har starkt inflytande på temperaturen. Förvånande så står det att desto större andel CO2, desto lägre temperaturer i mikronband 15.

Och avståndet till Solen.
Kan det vara en relevant parameter?