Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Den arktiska isvolymen följer fortfarande trenden – Isfritt i september ≈2032 ± ett par år

http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

–

Lär artiklarna som jag refererade till igen!

«Och här kan vi konstatera att vindkraft i Sverige numera kan byggas helt utan subventioner och billigare än något annat kraftslag.»

Om vi bortser från dom som har ett personligt intresse i fossilindustrin eller kärnkraftsindustrin.

– Vem vill satsa på något som inte lönar sig och som kostar onödigt mycket?

Du kanske menar att Dagens Industri ingår i samma globala konspiration som FN, NOAA, NASA, IPCC och några till?

–

Javisst, detta verkar ju verkligen bättre än kärnkraft: Bild.

112000 till 125000 döda 2015, bara efter Tjernobyl
Här kan du läsa om olika sorters olyckor med kärnkraft.

https://en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_and_radiation_accidents_and_incidents

Även om det hittills inte är någon olycka som toppat Tjernobyl, med mellan 112000 och 125000 uppskattat döda 2015 så finns det många fler intressanta fall.

Vad sägs om "självmord med sprängning av kärnreaktor" i Idaho Falls 1961?

The true toll of the Chernobyl disaster (BBC)
https://www.bbc.com/future/article/20190725-will-we-ever-know-chernobyls-true-death-toll

Kärnkraftsterrorism
Kärnkraftsterrorism har vi inte sett ännu, men det är bara en tidsfråga. Tänk så enkelt det vore att sätta kylningen ur spel efter att ökat effekten till max. Det är bara att hoppas att det inte ödelägger en storstad.

Har du några skador efter vindkraftshaverier i Sverige som du kan redovisa?

–

Det mest skrämmande är att klimatpopulister inte vet skillnaden mellan väder, miljö och klimat.

De tror att alla tre är samma sak.
Då blir det svårt att föra seriösa debatter.

Kärnkraftverk är fortfarande bättre än vindkraftverk för att producera energi, och det är vad diskussionen borde handla om.

Sen är vattenkraft faktiskt farligare än kärnkraft om man använder måttet antal döda per 10 TWh. Så enligt dig borde vi inte ha varken vatten- eller kärnkraft. Hur många kommer dö då tror du, om du stänger ner detta och försöker ersätta det med vindkraft?

Energi
Det finns några krav som man bör ställa på en energikälla som ska användas i större utsträckning.
Det här är dom första jag tänker på.
– Förnybar.
– Miljövänlig.
– Små risker.
– Kostnadseffektiv.

Bland dom tänkbara och förnybara finns.
– Vattenkraft
– Vindkraft
– Solkraft
– Biobränslen

Bland dom på sikt uppenbart otänkbara finns.
– Fossila bränslen.
– Kärnkraft.

Eftersom närmare 90% av den energi som används globalt idag kommer från fossila bränslen, som både är begränsade och kraftigt förorenande så måste fokus sättas på:

1. Att göra det vi behöver med betydligt mindre energiförbrukning.
2. Att se till att energi som förbrukas produceras förnybart.
3. Att produktionen är säker, på kort sikt och på lång sikt.
4. Att produktionen är kostnadseffektiv.

Hela den här frågan är en ödesfråga för mänskligheten. Att blanda in politisk taktik eller företagsekonomiska eller andra egen- eller grupp-intressen är småaktigt och trångsynt.

När du skriver att kärnkraft är bäst är du ungefär lika övertygande som Trump är när han berättar att han vet bättre än alla andra om vindkraft och att det är dåligt. Det tillverkas ju ofta i Europa eller Kina, så då måste det vara dåligt, eller?

Trump goes on bizarre tirade against windmills
https://www.youtube.com/watch?v=ec9P3C1OXqE&t=64s

Du vill byta ut vindkraft mot den betydligt dyrare kärnkraften, trots att du vet att den är farlig nu och hundratusetals år framåt. Varför? Har du en partilinje som du måste följa?

–

Fast nu tittar du under en ganska kort period. Det är ganska välbelagt att det finns en cykel på 60 år. Och om man vill få ett hum om temperaturtrenden bör man ju iaf titta över minst en sån cykel. Annars får man ju bara med derivatan i den här 60-års-cykeln.

Jag undersökte detta på egen hand för ett tag sedan, och hittade ganska fina symmetrier i HADSST, där man ser två perioder av 60-års-cykeln.

Samma symmetri återfinns inte i landtemperaturen. Temperaturen avviker uppåt rätt kraftigt på senare tid. Men med tanke på att landtemperaturen var mycket lik havens yttemperatur under 1800-talet, och sedan börjat avvika allt mer, gissar jag att det beror på en urbaniseringseffekt som man inte lyckats kompensera för.

Här är min figur som visar symmetrierna, samt ger ett mått på temperaturökningen i tre intervall:

http://www.woodfortrees.org/plot/hadsst3gl/from:1880/to:2020/mean:96/detrend:0.78/plot/hadsst3gl/from:1880/to:2020/mean:96/detrend:0.78/trend/plot/hadsst3gl/from:1890/to:2010/mean:96/detrend:0.672/plot/hadsst3gl/from:1890/to:2010/mean:96/detrend:0.672/trend/plot/hadsst3gl/from:1900/to:2000/mean:96/detrend:0.545/plot/hadsst3gl/from:1900/to:2000/mean:96/detrend:0.545/trend

Trenden beroende på symmetriskt intervall enligt ovan blir:
0,78 grader på 132 år (1884 - 2016), alltså 0,059 grader per årtionde.
0,67 grader på 112 år (1894 - 2006), alltså 0,060 grader per årtionde.
0,55 grader på 92 år (1904 - 1996), alltså 0,059 grader per årtionde.

Detta gjorde min nyfiken på att undersöka saken mer noggrant. Jag använda hypotesen att den ökande trenden endast beror på ökade koncentrationer av växthusgaser.
Här hittade jag info om växthusgasernas förändring över tid:
https://sealevel.info/co2_and_ch4.html

Och sedan använde jag klimatmodellen MODTRAN för att få fram den teoretiska tempdiffen baserat på koncentrationen av växthusgaser:
http://climatemodels.uchicago.edu/modtran/modtran.html
Inställningar:
Midlatitude summer
2mm/hr drizzle

Metod:
Jag knappade in atmosfärsgaserna för det första årtalet i intervallet, med 0 Kelvin i "Temperature Offset", och sparade som referens (background).
Sedan knappade jag in atmosfärsgaserna för det senare årtalet i intervallet, och höjde "Temperature Offset" i steg tills "Difference" blev 0 W/m2. Detta är alltså den förväntade temperaturökningen utan förstärkningseffekter.

Resultat:

Baserat på dessa resultat, samt temperaturtrenden enligt kurvan ovan, räknade jag ut den sk. förstärkningsfaktorn:
1884 - 2016: 0,78 / 0,48 = 1,63
1894 - 2006: 0,67 / 0.40 = 1.68
1904 - 1996: 0.55 / 0.33 = 1.67

Efter detta tog jag fram ett värde för dubblering av CO2-koncentrationen, enligt MODTRAN. Värdet blev 0.86K.

Efter detta räknade jag ut den teoretiska klimatkänsligheten med hjälp av förstärkningsfaktorn 1,65:
Klimatkänslighet: 0.86K * 1.65 = 1.4°C

Slutsats:
Förutsatt att den stigande temperaturtrenden de senaste 140 åren enbart beror på en ökning av växthusgaser blir förstärkningsfaktorn för en ökning av växthusgaser 1,65 jämfört med den teoretiska växthuseffekten. Den globala temperaturen stiger med 0,06°C per årtionde i snitt. En dubblering av halten av koldioxid i atmosfären kommer ge en ökning av den globala temperaturen med 1,4 °C. Med takten 0,06 °C per årtionde kommer det ta 230 år tills temperaturen är 1,4 grader varmare än idag, eller 2,2 grader varmare än 1880.

Rättar slutsatsen ovan med att säga att med "växthusgaser" syftade jag bara på CO2 och CH4.

Rättad slutsats:
Förutsatt att den stigande temperaturtrenden de senaste 140 åren enbart beror på en ökning av växthusgaserna CO2 och CH4 blir förstärkningsfaktorn för en ökning av dessa gaser 1,65 jämfört med den teoretiska ökningen. Den globala temperaturen stiger med 0,06°C per årtionde i snitt. En dubblering av halten av koldioxid i atmosfären kommer ge en ökning av den globala temperaturen med 1,4 °C. Med takten 0,06 °C per årtionde kommer det ta 230 år tills temperaturen är 1,4 grader varmare än idag, eller 2,2 grader varmare än år 1880.

Svavel
Jag hade uppfattningen att det var väletablerat att nedgången mellan ungefär 1945 och 1970 berodde på aerosoler, främst svavel från förbränning av olja med hög svavelhalt.

https://skepticalscience.com/global-cooling-mid-20th-century-advanced.htm
https://www.nasa.gov/centers/langley/news/factsheets/Aerosols.html
https://journals.ametsoc.org/doi/full/10.1175/AMSMONOGRAPHS-D-19-0001.1

Den globala medeltemperaturen, data från 1850-2019
Titta på den här grafen, baserad på data från HadCRUT4, 1850-2019.
Grafen visar 15-års medelvärden så att "brus" med kortare varaktighet inte är med.
https://ibb.co/P9cXfFh

Om förklaringen till uppehållet i ökningen mellan ungefär 1945 och 1970 är svavelutsläpp så finns inte den periodicitet, som du tror dig ha hittat, kvar.

Den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°/årtionde
Så är vi tillbaka till det som är så svårt att bortförklara.

Att den globala medeltemperaturen nu ökar med ca 0,18°/årtionde.

–

Jo jag läste teorin om svavel tidigare i tråden. Men jag har också läst om solens cykler och hur planeterna modulerar cyklerna. Se tidigare inlägg:
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Tydligen upptäckte redan de gamla kineserna en cykel på 60 år, vilket är basen i deras kalender:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinesiska_kalendern

Sammantaget ovanstående, tillsammans med den fina symmetri som syns i havstemperaturen när trenden subtraherats (enligt mitt senaste inlägg), finner jag det mer troligt att det faktiskt finns cykler i klimatet, och att orsaken mest troligt är planeterna i solsystemet.

Vi matas ständigt med en massa siffror men ofta är det svårt och ibland omöjligt att få veta hur mätningar har gjorts. Om man från en satellit riktar en IR-termometer mot Jorden får man bara ett mått på hur mycket utgående strålning som ligger i det infraröda området. Vanligtvis är det vad vi (i alla fall jag) kallar "global temperatur". Men den globala temperaturen kan bestå av många olika temperaturer i olika delar av Jorden. Man kan ju som Xenonen säger försöka hitta någon lokal "termometer" som man kan avläsa för att få veta temperaturen i ett visst område. Men då bör man tala om jordytetemperatur, marktemperatur, troposfärstemperatur eller vad det nu är man har mätt.

Att mäta i troposfären är som du säger att mäta i filten.

Hur man skall tolka att temperaturen på "filtens" ovansida och undersida följs åt är inte så lätt att säga. Temperatur kan ändras av många orsaker som ibland kan samverka och ibland ta ut varandra. Men om koldioxiden ökar blir "filten" tjockare och temperaturen kan öka på undersidan trots att den är konstant på ovansidan.

En IR-termometer är ett billigt och användbart instrument som man kan använda i många sammanhang. Man kan till exempel mäta temperaturen på hundens nos för att se om hon har feber.

Om man börjar mäta inser man snart att moln är så dominerande att det är svårt att tro att koldioxid spelar någon nämnvärd roll. Troligen är partiklar som påverkar molnbildningen viktigare än koldioxid. För att inte tala om alla ändringar av albedon.