Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Du feltolkar dina egna källor, och letar upp de udda fåglarna, istället för att se vad majoriteten av experter tycker. Det verkar förresten vara din genomgående strategi.
Om du läser din egen länk berörde varningen bara 4 av de 17 reaktorerna i Tyskland, för att just dessa har för tunn inneslutning. Det var ett problem som enkelt kunde ha åtgärdats genom att förstärka inneslutningen med 1-2 meter betong till.
Det är svårt att flyga vinkelrätt in i en kupolformad byggnad på marken, utan att studsa. Men det är oväsentligt, eftersom man med lätthet kan konstruera en armerad betongvägg tjock nog att motstå en direkt kollision med ett trafikflygplan.
Det är oavsett inga terrorister som kommer störta flygplan in i kärnkraftverk, eftersom det är ett hopplöst dåligt mål. Det är svårt att genomföra, och har ytterst liten sannolikhet att orsaka allvarlig skada.
Nej, det är inte fullt så omtvistat hur många som dog i Tjernobyl och Fukushima, i vetenskapliga kretsar. Men om man, som du, väljer att hitta den med den mest avvikande åsikten, och tror på den istället för på majoriteten, så kan man såklart få det svar man vill ha.
Världens tillväxt kommer inte att avstanna, och vindkraft och solenergi kan aldrig försörja 10 miljarder invånare med svensk standard. Energin är alldeles för okoncentrerad, opålitlig och säsongsberoende. Det är naturliga begränsningar som ingen teknik i världen kan ändra på.
Världen använder flera tiopotenser mer energi än det är praktiskt möjligt att serieproducera laddbara batterier eller generera fossilfri vätgas. Det kommer aldrig gå att lagra den energi som krävs för att hela Sverige ska kunna ta varma duschar, laga mat och åka bil hela vintern.
Det är bara en tidsfråga innan politiker har uttömt de här alternativen. De kommer inse att batterier är en dyr och kortlivad förbrukningsvara, som bara lagrar små mängder energi, och som bara fungerar ett begränsat antal cykler. De kommer inse att solenergi/vindenergi dras med en lång rad olösbara problem, som gör dem olämpliga för energiförsörjning på samhällsnivå. De kommer inse att storskalig utbyggnad av ytinneffektiva energislag skulle innebära en ekologisk katastrof.
Därefter kommer världen att få välja mellan 6 grader varmare värld eller kärnkraft, och då kommer kärnkraften att byggas ut i stor skala, oavsett vad du och andra tycker om den.
__________________
Senast redigerad av suppose 2020-01-19 kl. 14:09.
Senast redigerad av suppose 2020-01-19 kl. 14:09.
Ursäkta, men eftersom du väljer att inte på något sätt underbygga dina ofta grundlösa påståenden så passar ditt eget ordval in på väldigt mycket av det du skriver.
Kärnkraftverk klarar inte flygplan. Dom klarar inte ens en "liten" vätgasknall
Inneslutningen av dom allra flesta reaktorer klarar inte ens en vätgasknall av den typ som kom långt efter att att reaktorerna stängts av och långt efter att kylningen upphört i reaktorerna i Fukushima. Att inneslutningen över huvud taget kanske borde kunna klara flygplan var en ide som på allvar dök upp runt 2001-09-11. Eftersom dom flesta reaktorer är byggda långt tidigare så har dom sällan skydd mot attack med flygplan.
Tror du på fullt allvar att en reaktorinneslutning klarar närmare 100 ton, varav 30 ton flygfotogen som kommer med 800 km/t?
Scenriot vid en härdsmälta kan variera inom vida gränser. Fukushima, där reaktorerna stängts av en halvtimme innan kylningen upphörde, bör kallas partiellt skadad härd och inte ens partiell härdsmälta. Reaktorn hade varit avstängd en halvtimme när problemen med kylningen började.
Se t.ex.
J Large: Vulnerability of French Nuclear Power Plants to Aircraft Crash (2012)
Ett kort citat:
Aircraft Impact on Nuclear Power Plants: Concepts for Analysis, Assessment and Mitigation (2012)
Lite mer lättläst, om du föredrar det så...
Visst går det att flyga flygplan in i byggnader...
Hallå? Har du hört talas om 9-11, World Trade Center? Pentagon?
Inser du inte hur tokigt du resonerar här?
Byggnaderna i WTC som "flögs ner" 2011-09-11 var ca 60 meter breda. Träffarna var inom 5-10 meter från mitten. Dom som "träffade" var inte ens utbildade piloter. Dom hade tagit några lektioner på småflygplan.
Pentagon-byggnaden är ca 22 meter hög. Den var inga problem att träffa.
En typisk reaktorinneslutning är drygt 50 meter bred och klart högre än Pentagon.
Fukushima, där reaktorerna varit avstängda 30 minuter innan reservkraften till kylningen slogs ut var en olycka med avstängda reaktorer. Fukushima brukar inte räknas som härdsmältor.
Hur många var det som egentligen dog efter Tjernobyl?
Uppgifterna går isär. Det finns dom som, likt som du gör, hävdar att förlusterna var minimala. Cancer är för varje enskilt fall oftast svårt att härleda till Chernobyl.
Att ett haverifilter fungerar efter att reaktorinneslutningen delvis förstörts (av vätgasexplosioner, som det var i Fukushima eller av en attack), bedömer jag som osannolikt.
Värdet av ett reaktorfilter kan diskuteras, men det låter fint att säga att man har det...
Du förutsätter en fungerande utrustning som knappast skulle finnas kvar och fungera efter t.ex. ett angrepp med ett trafikflygplan.
Så kan möjligen en säljare på Areva/Framatom argumentera. Om dom nu har något att sälja...
Vad är den stora skillnaden mellan Kina och resten av världen, som gör att Kina kan bygga och starta kärnkraftverk?
Här är några skillnader:
– Kina är en stor ekonomi under snabb tillväxt.
– Behovet av energi är sådant att alla tänkbara alternativ utnyttjas.
– Kina har inte upplevt någon stor kärnkraftolycka.
– Kina kan hantera en stor kärnkraftsolycka. Dom kan t.ex. evakuera och relokera en 10-miljonersstad om det behövs. Protesterna kan systemet hantera. Det vore omöjligt i dom flesta andra länder.
Kan ett kärnkraftverk detonera som en atombomb?
The good news...
Det har diskuterats en hel del om det var en liten kärndetonation som inträffade i Tjernobyl. Kanske är det en bra "nyhet", men jag är ganska övertygad om att det inte var det.
En reaktor kan skena och det kan få fruktansvärda konsekvener, men att det blir en atombomb tror jag att vi inte behöver oroa oss för. Här är dom viktigaste orsakerna.
– Anrikningsgraden, ca 4% gör det osannolikt, närmast omöjligt, att man ska uppnå den neutronekonomi som krävs.
– Styrstavarna ska av egen kraft kunna "ramla ner" i härden och bromsa aktiviteten.
– Vid en härdsmälta så är geometrin utformad så att den smältande härden genomgår en förändring i form som gör ett skenande förlopp närmast omöjlig, med den låga anrikningsgraden.
The bad news...
En reaktor som varit i drift ett tag innehåller stora mängder av avfall som är radioaktivt och giftigt i 100000-tals år. Vi vet inte hur vi ska förvara det här avfallet säkert ens om vi har det under kontroll, kapslar in det och gjuter in det djupt ner i berget. Om det kommer ner i grundvatten eller ut i hav så kommer det att orsaka oöverskådliga skador för mycket lång tid framåt.
Är det vettigt att satsa på kärnkraft?
Självklart inte! Kostnaden, för att få kärnkraften någorlunda säker gör den olönsam. Det finns trots nya säkerhetssatsningar ändå inget som talar för att det inte kommer fler olyckor i framtiden. Bränsletillgången, till rimlig kostnad, är begränsad. Vi har ingen aning om hur vi ska förvara avfallet säkert i 100000 år eller mer.
Vind, vatten och sol är i stora delar av världen inte fullständiga alternativ med mindre än att vi tittar "utanför lådan". Kanske kommer t.ex. gas att vara en komplement under lång tid? Kanske kommer lagring av vind och sol, t.ex. som vätgas, att kunna täcka vissa områden under dom perioder då vind och sol inte levererar tillräckligt där? Om det inte finns vatten (-kraft).
–
Skitsnack!Antingen är du exceptionellt okunnig eller så får du någon slags personlig fördel av kärnkraft som får dig att ignorera riskerna och kostnaderna.
Citat:
Ursäkta ordvalet, men det här är skitsnack.
Alla vettiga kärnreaktorer har inneslutning. Det betyder att reaktorn är omsluten av en massiv byggnad som motstår trycket av en härdsmälta. Den här byggnaden är extremt kraftig, av metertjock armerad betong. Givetvis skyddar den lika bra mot yttre hot.
Alla vettiga kärnreaktorer har inneslutning. Det betyder att reaktorn är omsluten av en massiv byggnad som motstår trycket av en härdsmälta. Den här byggnaden är extremt kraftig, av metertjock armerad betong. Givetvis skyddar den lika bra mot yttre hot.
Kärnkraftverk klarar inte flygplan. Dom klarar inte ens en "liten" vätgasknall
Inneslutningen av dom allra flesta reaktorer klarar inte ens en vätgasknall av den typ som kom långt efter att att reaktorerna stängts av och långt efter att kylningen upphört i reaktorerna i Fukushima. Att inneslutningen över huvud taget kanske borde kunna klara flygplan var en ide som på allvar dök upp runt 2001-09-11. Eftersom dom flesta reaktorer är byggda långt tidigare så har dom sällan skydd mot attack med flygplan.
Tror du på fullt allvar att en reaktorinneslutning klarar närmare 100 ton, varav 30 ton flygfotogen som kommer med 800 km/t?
Scenriot vid en härdsmälta kan variera inom vida gränser. Fukushima, där reaktorerna stängts av en halvtimme innan kylningen upphörde, bör kallas partiellt skadad härd och inte ens partiell härdsmälta. Reaktorn hade varit avstängd en halvtimme när problemen med kylningen började.
Se t.ex.
J Large: Vulnerability of French Nuclear Power Plants to Aircraft Crash (2012)
Ett kort citat:
«Very certainly, the crashing of a commercial-sized airliner onto a NPP site has the potential to cause widescale, across-the- board and diverse disruption over the whole NPP site, resulting in the sequential loss of the lines of defence of one or more individual nuclear power plants. If not prepared for, the crashing of a commercial-sized airliner onto a NPP has the potential to overrun pre-prepared countermeasures, thereby impeding the effective implementation of immediate post-incident mitigation measures and, thus, extend a chaotic situation placing the NPP or NPPs onto a path towards a radiologically catastrophic outcome.»Några fler källor. Du får läsa själv.
Aircraft Impact on Nuclear Power Plants: Concepts for Analysis, Assessment and Mitigation (2012)
Lite mer lättläst, om du föredrar det så...
Germany's nuclear reactors fall short in disaster scenario tests
«The plants were able to meet only the very lowest requirements when examined in the context of a range of possible disasters.»
«The minister said that four reactors would not withstand the impact of a small airplane in the event of a terrorist attack.»
https://www.dw.com/en/germanys-nuclear-reactors-fall-short-in-disaster-scenario-tests/a-15083772
Citat:
Visst går det att flyga flygplan in i byggnader...
Hallå? Har du hört talas om 9-11, World Trade Center? Pentagon?
Inser du inte hur tokigt du resonerar här?
Byggnaderna i WTC som "flögs ner" 2011-09-11 var ca 60 meter breda. Träffarna var inom 5-10 meter från mitten. Dom som "träffade" var inte ens utbildade piloter. Dom hade tagit några lektioner på småflygplan.
Pentagon-byggnaden är ca 22 meter hög. Den var inga problem att träffa.
En typisk reaktorinneslutning är drygt 50 meter bred och klart högre än Pentagon.
Citat:
Fukushima, där reaktorerna varit avstängda 30 minuter innan reservkraften till kylningen slogs ut var en olycka med avstängda reaktorer. Fukushima brukar inte räknas som härdsmältor.
Hur många var det som egentligen dog efter Tjernobyl?
Uppgifterna går isär. Det finns dom som, likt som du gör, hävdar att förlusterna var minimala. Cancer är för varje enskilt fall oftast svårt att härleda till Chernobyl.
«Still, in “Manual for Survival,” Brown does suggest that the higher end of existing death estimates seems plausible. The Ukrainian state pays benefits to about 35,000 people whose spouses apparently died from Chernobyl-caused illnesses. Some scientists have told her they think 150,000 deaths is a more likely baseline for the Ukraine alone. (There are no official or unofficial counts for Belarus and western Russia.)»
http://news.mit.edu/2019/chernobyl-manual-for-survival-book-0306
Citat:
Dessutom har Sverige haverifilter i alla våra reaktorer. Det innebär att man vid en härdsmälta har ett system som automatiskt filtrerar bort radioaktiviteten från luften innan den släpps ut. Fukushima saknade haverifilter, vilket hade räckt för att stoppa utsläppet av radioaktivitet.
Att ett haverifilter fungerar efter att reaktorinneslutningen delvis förstörts (av vätgasexplosioner, som det var i Fukushima eller av en attack), bedömer jag som osannolikt.
Värdet av ett reaktorfilter kan diskuteras, men det låter fint att säga att man har det...
Du förutsätter en fungerande utrustning som knappast skulle finnas kvar och fungera efter t.ex. ett angrepp med ett trafikflygplan.
Citat:
Så kan möjligen en säljare på Areva/Framatom argumentera. Om dom nu har något att sälja...
Vad är den stora skillnaden mellan Kina och resten av världen, som gör att Kina kan bygga och starta kärnkraftverk?
Här är några skillnader:
– Kina är en stor ekonomi under snabb tillväxt.
– Behovet av energi är sådant att alla tänkbara alternativ utnyttjas.
– Kina har inte upplevt någon stor kärnkraftolycka.
– Kina kan hantera en stor kärnkraftsolycka. Dom kan t.ex. evakuera och relokera en 10-miljonersstad om det behövs. Protesterna kan systemet hantera. Det vore omöjligt i dom flesta andra länder.
Kan ett kärnkraftverk detonera som en atombomb?
The good news...
Det har diskuterats en hel del om det var en liten kärndetonation som inträffade i Tjernobyl. Kanske är det en bra "nyhet", men jag är ganska övertygad om att det inte var det.
En reaktor kan skena och det kan få fruktansvärda konsekvener, men att det blir en atombomb tror jag att vi inte behöver oroa oss för. Här är dom viktigaste orsakerna.
– Anrikningsgraden, ca 4% gör det osannolikt, närmast omöjligt, att man ska uppnå den neutronekonomi som krävs.
– Styrstavarna ska av egen kraft kunna "ramla ner" i härden och bromsa aktiviteten.
– Vid en härdsmälta så är geometrin utformad så att den smältande härden genomgår en förändring i form som gör ett skenande förlopp närmast omöjlig, med den låga anrikningsgraden.
The bad news...
En reaktor som varit i drift ett tag innehåller stora mängder av avfall som är radioaktivt och giftigt i 100000-tals år. Vi vet inte hur vi ska förvara det här avfallet säkert ens om vi har det under kontroll, kapslar in det och gjuter in det djupt ner i berget. Om det kommer ner i grundvatten eller ut i hav så kommer det att orsaka oöverskådliga skador för mycket lång tid framåt.
Är det vettigt att satsa på kärnkraft?
Självklart inte! Kostnaden, för att få kärnkraften någorlunda säker gör den olönsam. Det finns trots nya säkerhetssatsningar ändå inget som talar för att det inte kommer fler olyckor i framtiden. Bränsletillgången, till rimlig kostnad, är begränsad. Vi har ingen aning om hur vi ska förvara avfallet säkert i 100000 år eller mer.
Vind, vatten och sol är i stora delar av världen inte fullständiga alternativ med mindre än att vi tittar "utanför lådan". Kanske kommer t.ex. gas att vara en komplement under lång tid? Kanske kommer lagring av vind och sol, t.ex. som vätgas, att kunna täcka vissa områden under dom perioder då vind och sol inte levererar tillräckligt där? Om det inte finns vatten (-kraft).
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-19 kl. 15:03. Anledning: korr.
Senast redigerad av lasternassumma 2020-01-19 kl. 15:03. Anledning: korr.
Citat:
Tack, men jag är faktiskt allt annat än okunnig. Jag är examinerad fysiker och publicerad forskare. Jag råkar även vara mångårig ägare av ett självförsörjande batteridrivet fritidshus med solcellsanläggning och eget vindkraftverk, så jag har ganska jävla bra koll på hur förnybar energi och batterilagring fungerar i praktiken.Ursäkta, men eftersom du väljer att inte på något sätt underbygga dina ofta grundlösa påståenden så passar ditt eget ordval in på väldigt mycket av det du skriver.
Kärnkraftverk klarar inte flygplan. Dom klarar inte ens en "liten" vätgasknall
Inneslutningen av dom allra flesta reaktorer klarar inte ens en vätgasknall av den typ som kom långt efter att att reaktorerna stängts av och långt efter att kylningen upphört i reaktorerna i Fukushima. Att inneslutningen över huvud taget kanske borde kunna klara flygplan var en ide som på allvar dök upp runt 2001-09-11. Eftersom dom flesta reaktorer är byggda långt tidigare så har dom sällan skydd mot attack med flygplan.
Tror du på fullt allvar att en reaktorinneslutning klarar närmare 100 ton, varav 30 ton flygfotogen som kommer med 800 km/t?
Scenriot vid en härdsmälta kan variera inom vida gränser. Fukushima, där reaktorerna stängts av en halvtimme innan kylningen upphörde, bör kallas partiellt skadad härd och inte ens partiell härdsmälta. Reaktorn hade varit avstängd en halvtimme när problemen med kylningen började.
Se t.ex.
J Large: Vulnerability of French Nuclear Power Plants to Aircraft Crash (2012)
Ett kort citat:
Aircraft Impact on Nuclear Power Plants: Concepts for Analysis, Assessment and Mitigation (2012)
Lite mer lättläst, om du föredrar det så...
Visst går det att flyga flygplan in i byggnader...
Hallå? Har du hört talas om 9-11, World Trade Center? Pentagon?
Inser du inte hur tokigt du resonerar här?
Byggnaderna i WTC som "flögs ner" 2011-09-11 var ca 60 meter breda. Träffarna var inom 5-10 meter från mitten. Dom som "träffade" var inte ens utbildade piloter. Dom hade tagit några lektioner på småflygplan.
Pentagon-byggnaden är ca 22 meter hög. Den var inga problem att träffa.
En typisk reaktorinneslutning är drygt 50 meter bred och klart högre än Pentagon.
Fukushima, där reaktorerna varit avstängda 30 minuter innan reservkraften till kylningen slogs ut var en olycka med avstängda reaktorer. Fukushima brukar inte räknas som härdsmältor.
Hur många var det som egentligen dog efter Tjernobyl?
Uppgifterna går isär. Det finns dom som, likt som du gör, hävdar att förlusterna var minimala. Cancer är för varje enskilt fall oftast svårt att härleda till Chernobyl.
Att ett haverifilter fungerar efter att reaktorinneslutningen delvis förstörts (av vätgasexplosioner, som det var i Fukushima eller av en attack), bedömer jag som osannolikt.
Värdet av ett reaktorfilter kan diskuteras, men det låter fint att säga att man har det...
Du förutsätter en fungerande utrustning som knappast skulle finnas kvar och fungera efter t.ex. ett angrepp med ett trafikflygplan.
Så kan möjligen en säljare på Areva/Framatom argumentera. Om dom nu har något att sälja...
Vad är den stora skillnaden mellan Kina och resten av världen, som gör att Kina kan bygga och starta kärnkraftverk?
Här är några skillnader:
– Kina är en stor ekonomi under snabb tillväxt.
– Behovet av energi är sådant att alla tänkbara alternativ utnyttjas.
– Kina har inte upplevt någon stor kärnkraftolycka.
– Kina kan hantera en stor kärnkraftsolycka. Dom kan t.ex. evakuera och relokera en 10-miljonersstad om det behövs. Protesterna kan systemet hantera. Det vore omöjligt i dom flesta andra länder.
Kan ett kärnkraftverk detonera som en atombomb?
The good news...
Det har diskuterats en hel del om det var en liten kärndetonation som inträffade i Tjernobyl. Kanske är det en bra "nyhet", men jag är ganska övertygad om att det inte var det.
En reaktor kan skena och det kan få fruktansvärda konsekvener, men att det blir en atombomb tror jag att vi inte behöver oroa oss för. Här är dom viktigaste orsakerna.
– Anrikningsgraden, ca 4% gör det osannolikt, närmast omöjligt, att man ska uppnå den neutronekonomi som krävs.
– Styrstavarna ska av egen kraft kunna "ramla ner" i härden och bromsa aktiviteten.
– Vid en härdsmälta så är geometrin utformad så att den smältande härden genomgår en förändring i form som gör ett skenande förlopp närmast omöjlig, med den låga anrikningsgraden.
The bad news...
En reaktor som varit i drift ett tag innehåller stora mängder av avfall som är radioaktivt och giftigt i 100000-tals år. Vi vet inte hur vi ska förvara det här avfallet säkert ens om vi har det under kontroll, kapslar in det och gjuter in det djupt ner i berget. Om det kommer ner i grundvatten eller ut i hav så kommer det att orsaka oöverskådliga skador för mycket lång tid framåt.
Är det vettigt att satsa på kärnkraft?
Självklart inte! Kostnaden, för att få kärnkraften någorlunda säker gör den olönsam. Det finns trots nya säkerhetssatsningar ändå inget som talar för att det inte kommer fler olyckor i framtiden. Bränsletillgången, till rimlig kostnad, är begränsad. Vi har ingen aning om hur vi ska förvara avfallet säkert i 100000 år eller mer.
Vind, vatten och sol är i stora delar av världen inte fullständiga alternativ med mindre än att vi tittar "utanför lådan". Kanske kommer t.ex. gas att vara en komplement under lång tid? Kanske kommer lagring av vind och sol, t.ex. som vätgas, att kunna täcka vissa områden under dom perioder då vind och sol inte levererar tillräckligt där? Om det inte finns vatten (-kraft).
–
Skitsnack!Antingen är du exceptionellt okunnig eller så får du någon slags personlig fördel av kärnkraft som får dig att ignorera riskerna och kostnaderna.
Kärnkraftverk klarar inte flygplan. Dom klarar inte ens en "liten" vätgasknall
Inneslutningen av dom allra flesta reaktorer klarar inte ens en vätgasknall av den typ som kom långt efter att att reaktorerna stängts av och långt efter att kylningen upphört i reaktorerna i Fukushima. Att inneslutningen över huvud taget kanske borde kunna klara flygplan var en ide som på allvar dök upp runt 2001-09-11. Eftersom dom flesta reaktorer är byggda långt tidigare så har dom sällan skydd mot attack med flygplan.
Tror du på fullt allvar att en reaktorinneslutning klarar närmare 100 ton, varav 30 ton flygfotogen som kommer med 800 km/t?
Scenriot vid en härdsmälta kan variera inom vida gränser. Fukushima, där reaktorerna stängts av en halvtimme innan kylningen upphörde, bör kallas partiellt skadad härd och inte ens partiell härdsmälta. Reaktorn hade varit avstängd en halvtimme när problemen med kylningen började.
Se t.ex.
J Large: Vulnerability of French Nuclear Power Plants to Aircraft Crash (2012)
Ett kort citat:
«Very certainly, the crashing of a commercial-sized airliner onto a NPP site has the potential to cause widescale, across-the- board and diverse disruption over the whole NPP site, resulting in the sequential loss of the lines of defence of one or more individual nuclear power plants. If not prepared for, the crashing of a commercial-sized airliner onto a NPP has the potential to overrun pre-prepared countermeasures, thereby impeding the effective implementation of immediate post-incident mitigation measures and, thus, extend a chaotic situation placing the NPP or NPPs onto a path towards a radiologically catastrophic outcome.»Några fler källor. Du får läsa själv.
Aircraft Impact on Nuclear Power Plants: Concepts for Analysis, Assessment and Mitigation (2012)
Lite mer lättläst, om du föredrar det så...
Germany's nuclear reactors fall short in disaster scenario tests
«The plants were able to meet only the very lowest requirements when examined in the context of a range of possible disasters.»
«The minister said that four reactors would not withstand the impact of a small airplane in the event of a terrorist attack.»
https://www.dw.com/en/germanys-nuclear-reactors-fall-short-in-disaster-scenario-tests/a-15083772
Visst går det att flyga flygplan in i byggnader...
Hallå? Har du hört talas om 9-11, World Trade Center? Pentagon?
Inser du inte hur tokigt du resonerar här?
Byggnaderna i WTC som "flögs ner" 2011-09-11 var ca 60 meter breda. Träffarna var inom 5-10 meter från mitten. Dom som "träffade" var inte ens utbildade piloter. Dom hade tagit några lektioner på småflygplan.
Pentagon-byggnaden är ca 22 meter hög. Den var inga problem att träffa.
En typisk reaktorinneslutning är drygt 50 meter bred och klart högre än Pentagon.
Fukushima, där reaktorerna varit avstängda 30 minuter innan reservkraften till kylningen slogs ut var en olycka med avstängda reaktorer. Fukushima brukar inte räknas som härdsmältor.
Hur många var det som egentligen dog efter Tjernobyl?
Uppgifterna går isär. Det finns dom som, likt som du gör, hävdar att förlusterna var minimala. Cancer är för varje enskilt fall oftast svårt att härleda till Chernobyl.
«Still, in “Manual for Survival,” Brown does suggest that the higher end of existing death estimates seems plausible. The Ukrainian state pays benefits to about 35,000 people whose spouses apparently died from Chernobyl-caused illnesses. Some scientists have told her they think 150,000 deaths is a more likely baseline for the Ukraine alone. (There are no official or unofficial counts for Belarus and western Russia.)»
http://news.mit.edu/2019/chernobyl-manual-for-survival-book-0306
Att ett haverifilter fungerar efter att reaktorinneslutningen delvis förstörts (av vätgasexplosioner, som det var i Fukushima eller av en attack), bedömer jag som osannolikt.
Värdet av ett reaktorfilter kan diskuteras, men det låter fint att säga att man har det...
Du förutsätter en fungerande utrustning som knappast skulle finnas kvar och fungera efter t.ex. ett angrepp med ett trafikflygplan.
Så kan möjligen en säljare på Areva/Framatom argumentera. Om dom nu har något att sälja...
Vad är den stora skillnaden mellan Kina och resten av världen, som gör att Kina kan bygga och starta kärnkraftverk?
Här är några skillnader:
– Kina är en stor ekonomi under snabb tillväxt.
– Behovet av energi är sådant att alla tänkbara alternativ utnyttjas.
– Kina har inte upplevt någon stor kärnkraftolycka.
– Kina kan hantera en stor kärnkraftsolycka. Dom kan t.ex. evakuera och relokera en 10-miljonersstad om det behövs. Protesterna kan systemet hantera. Det vore omöjligt i dom flesta andra länder.
Kan ett kärnkraftverk detonera som en atombomb?
The good news...
Det har diskuterats en hel del om det var en liten kärndetonation som inträffade i Tjernobyl. Kanske är det en bra "nyhet", men jag är ganska övertygad om att det inte var det.
En reaktor kan skena och det kan få fruktansvärda konsekvener, men att det blir en atombomb tror jag att vi inte behöver oroa oss för. Här är dom viktigaste orsakerna.
– Anrikningsgraden, ca 4% gör det osannolikt, närmast omöjligt, att man ska uppnå den neutronekonomi som krävs.
– Styrstavarna ska av egen kraft kunna "ramla ner" i härden och bromsa aktiviteten.
– Vid en härdsmälta så är geometrin utformad så att den smältande härden genomgår en förändring i form som gör ett skenande förlopp närmast omöjlig, med den låga anrikningsgraden.
The bad news...
En reaktor som varit i drift ett tag innehåller stora mängder av avfall som är radioaktivt och giftigt i 100000-tals år. Vi vet inte hur vi ska förvara det här avfallet säkert ens om vi har det under kontroll, kapslar in det och gjuter in det djupt ner i berget. Om det kommer ner i grundvatten eller ut i hav så kommer det att orsaka oöverskådliga skador för mycket lång tid framåt.
Är det vettigt att satsa på kärnkraft?
Självklart inte! Kostnaden, för att få kärnkraften någorlunda säker gör den olönsam. Det finns trots nya säkerhetssatsningar ändå inget som talar för att det inte kommer fler olyckor i framtiden. Bränsletillgången, till rimlig kostnad, är begränsad. Vi har ingen aning om hur vi ska förvara avfallet säkert i 100000 år eller mer.
Vind, vatten och sol är i stora delar av världen inte fullständiga alternativ med mindre än att vi tittar "utanför lådan". Kanske kommer t.ex. gas att vara en komplement under lång tid? Kanske kommer lagring av vind och sol, t.ex. som vätgas, att kunna täcka vissa områden under dom perioder då vind och sol inte levererar tillräckligt där? Om det inte finns vatten (-kraft).
–
Du feltolkar dina egna källor, och letar upp de udda fåglarna, istället för att se vad majoriteten av experter tycker. Det verkar förresten vara din genomgående strategi.
Om du läser din egen länk berörde varningen bara 4 av de 17 reaktorerna i Tyskland, för att just dessa har för tunn inneslutning. Det var ett problem som enkelt kunde ha åtgärdats genom att förstärka inneslutningen med 1-2 meter betong till.
Det är svårt att flyga vinkelrätt in i en kupolformad byggnad på marken, utan att studsa. Men det är oväsentligt, eftersom man med lätthet kan konstruera en armerad betongvägg tjock nog att motstå en direkt kollision med ett trafikflygplan.
Det är oavsett inga terrorister som kommer störta flygplan in i kärnkraftverk, eftersom det är ett hopplöst dåligt mål. Det är svårt att genomföra, och har ytterst liten sannolikhet att orsaka allvarlig skada.
Nej, det är inte fullt så omtvistat hur många som dog i Tjernobyl och Fukushima, i vetenskapliga kretsar. Men om man, som du, väljer att hitta den med den mest avvikande åsikten, och tror på den istället för på majoriteten, så kan man såklart få det svar man vill ha.
Världens tillväxt kommer inte att avstanna, och vindkraft och solenergi kan aldrig försörja 10 miljarder invånare med svensk standard. Energin är alldeles för okoncentrerad, opålitlig och säsongsberoende. Det är naturliga begränsningar som ingen teknik i världen kan ändra på.
Världen använder flera tiopotenser mer energi än det är praktiskt möjligt att serieproducera laddbara batterier eller generera fossilfri vätgas. Det kommer aldrig gå att lagra den energi som krävs för att hela Sverige ska kunna ta varma duschar, laga mat och åka bil hela vintern.
Det är bara en tidsfråga innan politiker har uttömt de här alternativen. De kommer inse att batterier är en dyr och kortlivad förbrukningsvara, som bara lagrar små mängder energi, och som bara fungerar ett begränsat antal cykler. De kommer inse att solenergi/vindenergi dras med en lång rad olösbara problem, som gör dem olämpliga för energiförsörjning på samhällsnivå. De kommer inse att storskalig utbyggnad av ytinneffektiva energislag skulle innebära en ekologisk katastrof.
Därefter kommer världen att få välja mellan 6 grader varmare värld eller kärnkraft, och då kommer kärnkraften att byggas ut i stor skala, oavsett vad du och andra tycker om den.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
