Citat:
Säg inte det. Jag tyckte att tom jag fick någon stressreaktion. Jag blev faktiskt deprimerad av att vara här i tråden och fick göra ett uppehåll ett tag. Jag mådde fysiskt/psykiskt dåligt när någon talade om det där som jag bara ville förtränga. Och alla pratade om det..... Hu. Det var som att FB var en stor fabriksbyggnad där jag irrade omkring och försökte komma undan. Jag ville inte möta någon som började prata med mig om det där med "kniven". Att det bara var att lägga ner laptoplocket tänkte jag aldrig på. Jag var så inne i det där så att det blev till smärtsam verklighet.
Lite tråkigt så har början av tråden blivit väldigt hårt bantad.
Men vi minns nog alla dessa fruktansvärda vändningar ändå som man knappt kunde ta till sig.
Inte för mordoffrets skull och inte för Raket-Madsen skull heller. Att något spårat ut på ubåten var man beredd på men den fasansfulla sanningen att han styckat och skändat kroppen det var så fasansfullt. Så svårt att ta in. Och det var ju bara början för att sedan bara bli värre och värre.
Tänk när praktikanter som haft Madsen som hjälte i kanske flera år insåg att han var...en sexualsadist ...och mördare. Då måste ju avgrunden ha öppnats framför deras fötter. Så jag förstår om de lider av posttraumatisk stress än idag.
Lite tråkigt så har början av tråden blivit väldigt hårt bantad.
Men vi minns nog alla dessa fruktansvärda vändningar ändå som man knappt kunde ta till sig.
Inte för mordoffrets skull och inte för Raket-Madsen skull heller. Att något spårat ut på ubåten var man beredd på men den fasansfulla sanningen att han styckat och skändat kroppen det var så fasansfullt. Så svårt att ta in. Och det var ju bara början för att sedan bara bli värre och värre.
Tänk när praktikanter som haft Madsen som hjälte i kanske flera år insåg att han var...en sexualsadist ...och mördare. Då måste ju avgrunden ha öppnats framför deras fötter. Så jag förstår om de lider av posttraumatisk stress än idag.
Det gick en masspsykos genom den här tråden ett tag. Vi var många som blev mer intresserade av ämnet (fast från olika "håll") än vad som var riktigt hälsosamt. Jag har inte varit med om något liknande sedan jag var med i en fanclub i tonåren. Det var faktiskt lite roligt också (missförstå mig rätt) att få vara del av något sådant igen!
Det som blev kvar för mig, är att jag lärde mig en massa om teknik och fysik - och då särskilt relaterat till ubåtar och raketer - som jag aldrig skulle ha lärt mig annars. Sådant är positivt - världen växer ut ett litet stycke till, för varje nytt ämne man intresserar sig för.
...samt att jag numera faktiskt arbetar som professionell översättare tyska-svenska. Det hade aldrig hänt utan "tysken"!
