Idag är "förintelsens" minnesdag – nu slår vi hål på lite förintelsemyter!

Ni förnekare är ju för patetiska, ni har ju ingen som helst koll på grundfakta, och hänvisar ständigt till källor som författats av avslöjade förnekare och historieförfalskare. Aldrig någon hänvisning till ansedda oberoende historiska källor, forskare, författare eller liknande.

Den slutgiltiga lösningen på judefrågan innefattade folkomflyttningen av Europas judar till en kvasisjälvständig stat i yttersta Östeuropa. I horder av dokument och korrespondens under kriget och i officiella regeringshandlingar framgår explicit att den "slutgiltiga lösningen" avsåg just detta. Innan deportationen av västeuropeiska judar så hade tyskarna för avsikt att annektera Madagaskar från Frankrike och där placera den europeiska judenheten. Flertalet intressanta slutsatser följer av detta, t.ex. att Rudolf Höss' påstående i sitt "vittnesmål" att den "slutgiltiga lösningen på judefrågan" avsåg fysisk utrotning av judarna så tidigt som i juni 1941, omöjligen kan stämma. Detta vet vi, eftersom intern regeringskorrespondens mellan bland annat Franz Rademacher, chef för den "judiska avdelningen" vid det tyska utrikesministeriet, och diplomaten Bielfeld, explicit refererade till Madagaskarplanen som den "slutgiltiga lösningen på judefrågan" så sent som i februari 1942.

In August of 1940 I transmitted to you for your files the plan elaborated by my department for the final solution of the Jewish question, whereby the island of Madagascar was to be ceded by France, with the practical implementation of this task to be entrusted to the RSHA. In accordance with this plan, Gruppenführer Heydrich was ordered by the Führer to carry out the solution of the Jewish question in Europe. The war against the Soviet Union has meanwhile opened up the possibility of providing other territories for the final solution. The Führer has decided accordingly that the Jews will not be deported to Madagascar but to the East. Hence, Madagascar need no longer be considered for the final solution.

Du och alla andra förnekare borde se den här serien om förintelsen så att ni lär er något.
https://www.imdb.com/title/tt0077025/

Ett boktips "Genocide" av Adam Jones. Få lite perspektiv på frågan. Bra att läsa grundkursen i ämnet innan man baserar sitt ställningstagande om just förintelsen på detaljer framgrävda av revisionister. Fundera på varför just förintelsen inte skulle hänt om ni köper forskningen om alla andra folkmord. Orka läs en hel bok.

Du och alla andra förnekare borde se den här serien om förintelsen så att ni lär er något.
https://www.imdb.com/title/tt0077025/

Till de övertygade förintelseevangelisterna:

Om det nu är så att den s.k. förintelsen bevisligen har ägt rum på det sätt som påstås och och att detta går att bevisa bortom alla rimliga tvivel, varför är det inte tillåtet att ifrågasätta den officiella bilden? Varför är det både tabubelagt och t.o.m. illegalt i flera länder? Om ni nu har alla fakta och alla bevis på er sida, borde man inte i vetenskaplig anda tillåta skeptiker och andra att i lugn och ro genomföra undersökningar och lägga fram egna slutsatser, som sedan kan dissekeras och motbevisas? Om ni nu har sanningen på er sida har ni väl inget att frukta?

Detta är ju standardförfarande inom vetenskapen - nya rön och nya hypoteser prövas och gamla sanningar omvärderas när så krävs i ljuset av ny forskning. Men när det gäller den s.k. förintelsen är det stenhård ortodoxi och locket på som gäller. Undrar ni aldrig varför?

Detta helt undantaget alla de märkliga och motsägelsefulla påståenden som florerar i det officiella narrativet, som ju bevisligen har författats och prånglats ut av vinnarna i ett världskrig. Ni tror inte att det finns starka intressen som behöver den s.k. förintelsen för att upprätthålla sin historieskrivning?

Jag vill för övrigt ge en stor eloge till Skogsvatte som på ett föredömligt och extremt initierat sätt slår hål på evangelisternas myter. Att apologeterna direkt hänfaller till osakliga känsloargument och personangrepp stärker ytterligare bilden av att förintelsemyten är på väg att krackellera fullständigt. Dess tillskyndare blir allt mer desperata när det inte längre går att tysta och skambelägga skeptiker och revisionister, och när allt fler börjar vakna upp och inse judefrågans hela vidd och djup.

Den slutgiltiga lösningen på judefrågan innefattade folkomflyttningen av Europas judar till en kvasisjälvständig stat i yttersta Östeuropa. I horder av dokument och korrespondens under kriget och i officiella regeringshandlingar framgår explicit att den "slutgiltiga lösningen" avsåg just detta. Innan deportationen av västeuropeiska judar så hade tyskarna för avsikt att annektera Madagaskar från Frankrike och där placera den europeiska judenheten. Flertalet intressanta slutsatser följer av detta, t.ex. att Rudolf Höss' påstående i sitt "vittnesmål" att den "slutgiltiga lösningen på judefrågan" avsåg fysisk utrotning av judarna så tidigt som i juni 1941, omöjligen kan stämma. Detta vet vi, eftersom intern regeringskorrespondens mellan bland annat Franz Rademacher, chef för den "judiska avdelningen" vid det tyska utrikesministeriet, och diplomaten Bielfeld, explicit refererade till Madagaskarplanen som den "slutgiltiga lösningen på judefrågan" så sent som i februari 1942.

In August of 1940 I transmitted to you for your files the plan elaborated by my department for the final solution of the Jewish question, whereby the island of Madagascar was to be ceded by France, with the practical implementation of this task to be entrusted to the RSHA. In accordance with this plan, Gruppenführer Heydrich was ordered by the Führer to carry out the solution of the Jewish question in Europe. The war against the Soviet Union has meanwhile opened up the possibility of providing other territories for the final solution. The Führer has decided accordingly that the Jews will not be deported to Madagascar but to the East. Hence, Madagascar need no longer be considered for the final solution.

Jaså, dokumentation från lägren och empiriska undersökningar är "pseudovetenskap"? Har du händelsevis något exempel på ett bevis jag framfört i denna tråd som är pseudovetenskapligt, eller nöjer du dig med en arrogant hänvisning till pseudovetenskap utan att styrka ditt påstående?

Det faktum att du konsekvent vägrat bemöta några av sakfrågorna eller de fakta som tas upp i trådstarten talar sitt tydliga språk för hur intresserad du egentligen är av kritisk granskning och sanningssökande. Om du på allvar ansåg att du hade rätt så hade du presenterat legitima genmälen mot de graverande invändningar som gjorts i bl.a. denna tråd. Istället är allt vi får diffusa referenser till "pseudovetenskap" och "antisemitism".

Som jag redan tidigare påpekat så är revisionister de enda som aktivt och omsorgsfullt analyserat och studerat samtliga tillgängliga bevispunkter, medan förintelsemytologer aktivt vägrar att bemöta fakta som står i strid med deras världsbild.



Ditt citat avser inte "de kemiska undersökningarna" utan en broschyr från 80-talet som ifrågasätter viktiga nyckelfakta kring "förintelsen".

Om nu de "kemiska undersökningarna" och de slutsatser som dras däri är "pseudovetenskapliga" kan man ju tycka att ortodoxa förintelsehistoriker borde kunna bemöta argumenten och utan omsvep vederlägga dem med riktiga fakta. Trots detta har svaret istället varit en öronbedövande tystnad, eller korta och pseduovetenskapliga krumbuktningar från slutet på 90-talet (se Markiewicz, Green, med anhang) för att förvanska verkligheten till fördel för förintelsenarrativet. Bara de senaste 5 åren har ett dussintal stora primärforskningsstudier på tusentals sidor publicerats om bl.a. Auschwitz och Aktion Reinhardt-lägren som står helt obemötta. Likaså står monumentala livsverk som The Cremation Furnaces of Auschwitz, The Chemistry of Auschwitz, The Einsatzgruppen in the Occupied Eastern Territories, The Real Case for Auschwitz, och andra avancerade primärstudier från sakkunniga experter helt utan bemötande eller erkännande från förintelseortodoxin.



Inte alls. Alla vittnen skall föras under luppen för kritisk granskning, något som förintelsemytologer systematiskt och konsekvent vägrat göra, vilket är skälet till att seriös historiografisk granskning av förintelsevittnen istället fått utföras av revisionister. Nästan all seriös primärforskning på "förintelsen" sedan 90-talet har utförts av revisionister. På denna punkt har förintelsemytologerna lämnat fältet öppet. Revisionister var de första att med hjälp av de nyöppnade riksarkiven i Moskva efter Sovjetunionens fall undersöka dokumentationen från det centrala byggnadskontoret i Auschwitz, som röda armén tillgripit efter ockupationen av lägret och tagit med sig tillbaka till Ryssland. Flertalet av de dokument som i början på 2000-talet nypublicerades av bl.a. Auschwitz-muséet i Polen hade redan publicerats av revisionistiska historiker flera år tidigare. Men då ortodoxa förintelsehistoriker varken erkänner eller bemöter revisionistisk forskning är det förståeligt att ett erkännande av det slaget hade legitimerat "förbjuden" forskning.

En komplett lögn. Jag har konsekvent använt mig av seriös, tryckt primärforskning riktad till insatta historiker för de påståenden som gjorts i tråden. Tvärtom, så är det ni förintelsereligiösa som länkat till SVT-artiklar och bloggportaler som "källor" till varför revisionister är "nynazister" och "antisemiter"; varav vissa källor till och med fördömts för förfalskande av dokument till fördel för "förintelsen", vilket föranlett "seriösa" mainstreamhistoriker att helt ta avstånd från dem. Bemötanden av sakfrågorna har lyst med sin frånvaro.

Vad som snabbt blir tydligt under diskussioner med förintelsemytologer är att de saknar grundläggande kunskaper om modern förintelseforskning, om bevisläget och om källorna. De flesta i tråden vet inte ens vad officiell historieskrivning säger om "förintelsen" och vilken betydelse modern dogm har i sken av bl.a. tidiga vittnesuppgifter.

Du och alla andra förnekare borde se den här serien om förintelsen så att ni lär er något.
https://www.imdb.com/title/tt0077025/