Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Den positiva aspekten är ju att du är medveten om att du isolerar dig om kvällarna men det hör ju till, och med miljoner ämnen som lockar online som har anknytning till ens intresseområden så är det lätt hänt att man fastnar timtal framför datorn. Tycker däremot inte att det låter skadligt, finns ju mången andra personer som spenderar sina kvällar på samma sätt, både singelhushåll som jag själv eller samboförhållanden där exempelvis någon sitter i ett rum och gör ditten å den andra i ett annat och gör datten. När det väl börjar att gränsa till att man drar sig medvetet undan från att umgås med folk i ens närhet, exempelvis din syster eller drar bortförklaringar/fejkar sjukdom för att få vara ensam så bör man vara uppmärksam på varningarna. Talar av egen erfarenhet här, och det har hänt ett par gånger att man nästan bränt vänskapsband till goda vänner på grund av det beteendet.

Din syster låter som en mycket bra människa som värnar om dig och bryr sig om dig, hon är medveten hon med om att du kanske spenderar för mycket tid hemmavid och att för din del då gå och träffa henne över en pizza eller något annat är bara bra. Vi är ju väldigt rutinstyrda och får du således in de här besöken med systern din i vardagen så får du samtidigt komma ut, slipper känna skuldkänslor för att du är vid datorn för mycket och sen se andra människor IRL jämfört med oss här på forumet.

Men i slutändan är det du som känner dig bäst, dina behov av mental vila och du är vuxen som kan ta egna beslut. Du får se mitt inlägg som tips i all välmening och inte som en slags uppläxning över hur du ska leva. Jag har som sagt befunnit mig i likadana scenarion, prioriterat datorn/andra specialintressen framför mänsklig kontakt i verkliga livet, slutar oftast med skuldkänslor och att folk inte hör av sig.

För mig tar det här aldrig slut. Jag kan aldrig bli mätt på musik. Man kan nog kalla det "besatt" (ett relativt positivt ord för mig), och som en vän skrev till mig (hon har AS-diagnos f.ö. men tror inte längre själv att hon har AS):
"Låter bra. Att vara besatt alltså. Det betyder ofta(-st?) att folk får ut lite mer av livet, än andra."

Min musikintresse började redan i 0 års ålder verkar det som. Jag kröp tydligen så nära högtalarna som möjligt för att liksom känna ljudet. På lekis förstod jag inte mig på dom andra barnen som tyckte det var kul att springa runt i ringar och jaga varanda. Jag ville bara sitta och lyssna på musik, men blev uttvingad ändå. Fick väl stå där och stirra på dom där barnen som jagade varandra runt i en ring.

Ja, en Filosofie kandidat i Umgås i Missbrukarkretsar har jag nog allt skrapat ihop till! Tänker INTE ta en Magister inom det, eller forska vidare i Gatans Universitet på det området.

Jepp. Det blev Komvux för mig sen (skolkade mig igenom, skrev rätt bra på högskoleprovet sen), och jag fixade en universitetsexamen. Vet inte riktigt vad nyttan med examen är eftersom jag aldrig ens har visat Pappret för någon och det tog 3-4 år innan jag ens ansökte om själva Pappret. Jag jobbar i IT-branschen och där spelar det ju inte så stor roll om man har examen eller inte, men det är ju inte någon nackdel heller direkt.

Det låter vettigt att isolera sig några dagar. Har du sk. "sysselsättning" som du måste vara social i?

Jag klarar av att vara rätt social, ganska länge. Jag klarar inte sju dagar i veckan direkt, men 3-4 (utöver jobb) nånting. Men det verkar som jag bara orkar med det i sisådär en månad eller två. Sen måste jag pausa ett tag. 4-10 dagar verkar det vara. Sen är jag tebax igen. Jag har inte förstått tidigare genom åren varför jag blir sådär slutkörd, men det börjar klarna nu.

Jag har ju någon eller några vänner med AS som blir helt havererade av att umgås i bara 5-6 timmar, en dag. Och behöver sen flera dagar på sig att hämta sig.

Ja, samma strategi som jag har då. Och massor av andra. Att bara försvinna bort "på nätet" för att slippa ta tag i lägenheten. Att hetskolla på tvivelaktiga serier på ett dåligt ljud/bild-synkat Netflix verkar poppis också.

Jag har haft ett pågående projekt sedan i juli ungefär, att verkligen styra upp min lägenhet och jag har till slut gjort det. Jag har koll på i stort sett allting hemma nu. Det har rensats, styrts upp, slängts, sålts, skänkts bort etc. i flera led. Filerna på datorn har ingått i uppstyrningen också. Det är lite stressande att inte ha riktigt full koll på alla mappar, arkiv och vad det nu kan vara. #ocd Jag har alltid haft relativt bra koll, städar helt ok, men jag behöver bra mycket mer koll än jag haft på sakerna tidigare. #ocd

F.ö. kör jag nu med post-it-lappar för TODO-grejer. 16 lappar sitter uppe för tillfället.

Syrran är bra att ha även om vi bråkar rätt så ofta ibland. speciellt när vi var mindre.
Hon har väl inte riktigt vant sig vid mina svårigheter vissa stunder tror jag
Men det är inget att göra åt även om hon kan vara rätt så jobbig ibland.



Jobbar från kl 09:00 - 16:00 så det är väl på gott och ont. vissa dagar är det skönt att sitta vid datorn och ibland är det bara att ta tag i lägenheten även om det bara är 30 kvadratmeter så känns det som att det är större än vad det ser ut som. Det var en smart idé att köra med post-it-lappar för TODO-grejer. får tar och sno den idén

Det var ju en daglig verksamhet, så tyvärr såg nog många på dem som i princip omyndigförklarade. Så såg man väl även på vi som tillhörde Samhall i och för sig, men men, det är ju trots allt lönearbete i jämförelse. Conexi tyckte jag dock inte var utformat så att man lade märke till att det var en DV. Det tänkte jag inte på förrän efter ett tag.

Jag var bekant med en person där som jag gillade, fastän han hade väldigt grava sociala problem till den grad att han aldrig kunde säga hej. Känslan man fick var nog att många av dem var för handikappade för att kunna arbeta, men det är skönt att veta att du har fått jobb efter daglig verksamhet åtminstone.

Kan säga att jag aldrig träffat på en bipolär som är korkad.

Ja. post-it är bra. Har försökt med Trello och lite andra datagrejer, men att skriva ner saker på lappar är svårslaget (skriver relativt mycket med papper och penna, överlag).

Om du vill se vad du har fixat, och har plats kan du ju sätta dom avklarade i en "fixat"-sektion. Det är väl egentligen det här som är grunden i (den japanska, tror jag) Scrum-arbetsmetodiken. Vill man vara lite mer avancerad kan man ju köra olika färger också.

Jag brukar dö hemma varje kväll efter jobbet. Jättesvårt att få ork till annat, men jag ska iallafall gå ner i tid nu så det kanske blir bättre
Jag brukar också fastna framför datorn varje kväll i princip. Tycker det är väldigt avslappnande att bara sitta och lyssna på musik och surfa runt på saker som är intressanta och te.x. läsa saker här på Flashback. Jag önskar ibland att jag hade flickvän och fler vänner att umgås med, men samtidigt så orkar man ju inte... Man vill ha ett liv, men man orkar inte med det. Det är ju förjävligt.

Bipolära är jävligt korkade. Finns ingen framgångsrik person med den diagnosen.

Linda Hamilton, Jean Claude Van Damme och Margot Kidder är några bipolära exempel, kan dock hålla med om att deras bipolära episoder inte direkt har varit höjdpunkterna i deras karriär