Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Åklagaren pratade senast om "kommunikation på sociala medier mellan de inblandade", och man får väl anta då att det handlar om skriftlig kommunikation mellan LW och SD. NFC har nog fått ägna en hel del tid åt att leta fram filer från både privat teknisk utrustning och från servrar, kanske även utomlands. Tidigare har vi också kunnat läsa om bevis i form av ljudinspelningar av telefonsamtal mellan (troligen) LW och en annan person, uppgående till flera timmar:

Det måste vara ovanligt att åklagarens huvudvittne i en mordrättegång är brottsoffret själv, men det är alltså inte helt omöjligt att det är något sådant som gör det här fallet lite klurigt. Handlar det alltså om förstahandsuppgifter från LW själv så är dessa naturligtvis betydligt starkare än andrahandsuppgifter. Samtidigt får försvaret ingen möjlighet att t.ex. korsförhöra och ställa motfrågor, vilket väl måste minska bevisvärdet en del. Den troligtvis skriftliga kommunikationen där SD är med som en av parterna är väl ur det här perspektivet att föredra ur bevisvärdessynpunkt, eftersom en sådan kommunikation automatiskt innebär att LW åtminstone inte står oemotsagd.

En ord mot ord-situation av det här slaget skulle också kunna vara den naturliga förklaringen till de tvärsäkra och samtidigt till synes svårmotiverade ställningstaganden som ibland görs i skuldfrågan. Påminner lite om hur det kan låta i t.ex. våldtäktsmål, där objektiv bevisning kanske ofta saknas.

Påtagligt maniskt, ja. Vad som är anmärkningsvärt är att han anger exakt tidpunkt med ett enda ord: "Infångad". För att i nästa text ange exakt klockslag tillsammans med ordet "Tagen". Kan nog tycka att det kan anses som uppenbart att han vill förmedla något här.
Årsdagen närmar sig; fortfarande en fri man och på väg att spricka av hybris:
"Ingen skitcache, men tanken slog mig..."
"Hann riva mig i huvudet ett par gånger, men efter ett par minuter eller så var den lilla jäkeln i mina händer."

Egendomligt upprymd av en cache...
Stora likheter med Gunnebostängslet, slänten och motorvägen - associationerna väcker ett rus istället för ångest. Övertygad om att ha lyckats lura polisen och komma undan sitt brott kan han inte låta bli att med dubbel tunga förmedla sitt lyckorus och den egna stoltheten över sin smarthet.
"Läggdags för de flesta" - Kan klockan ha varit runt 23.30?

Jag säger inte emot dig.

Men det gäller att informera/synliggöra/mobilisera/utbilda på flera plan. Det är inte bara en, den utsatta som ska bära hela bördan själv.

Ett stort problem är väl, att den som är utsatt inte sällan själv är "blind" för sin situation, eller åtminstone ofta inne i tankebanor som att;
Det är något som kommer smygande, ofta är gränsen diffus när det har blivit till ett verkligt problem. Liksom alkoholisten är säkert självförnekelsen stor.

Nu vet jag inte hur det stod till med L*ena, men jag tror på Sh. Holmes som säger att L*ena var rädd på slutet.

Innan dess har många varningsflaggor lyst.

Forskningen har kommit långt, det finns verktyg. Men de används inte i den utsträckning som de borde.

I Örebro polisdistrikt hade den avdelning som hade hand om denna typ av ärenden lagts ner, och man använde inte de riskbedömningsunderlag som fanns. Inte heller verkade det som att man utnyttjade den resurs som finns, kriminaltekniker, i samma utsträckning (långt därifrån) vid våld i nära relation som vid andra misshandelsbrott.

Det kan handla om inställning, fördomar och okunskap. För alla parter/instanser.

Jag vet inte vad som hade kunnat rädda L*ena.
Vänner försökte.

Jag undrar om någon fattade vidden av vad denna man kunde göra.
Jäkla pajas.

Det ska bli mycket intressant att läsa vad som föregått mordet.
Hade man gjort en riskbedömning?
Det kan vara en väckarklocka om någon som är insatt på riktigt och som är utbildad inom området visar vägen.

Det finns ett batteri av åtgärder som borde sättas in tidigare, innan det gått så långt att man måste flytta, byta identitet osv.

Nu väntar jag på den 30:e.

Och ett tillgänglighetsproblem. Visst finns beteendevetare och psykologer men har man inte gott om pengar att gå privat så är det långa väntetider inom den allmänna vården.
Om den utsatta ska bära bördan själv... nja, men det är ändå denne som har mest makt över sin tillvaro. Speciellt då om man på ett hyfsat tidigt stadium blir varse om att relationen är destruktiv (den engelska benämningen "toxic relations" tycker jag mer konkret beskriver situationen).

Sedan kunde man väl önska att den part som är mest aggressiv, svartsjukt misstänksam och kontrollerande skulle kunna ha förmåga att inse att om detta tillstånd dominerar tillvaron det inte är speciellt givande och tillfredställande sätt att leva. Att leva för att hunsa och bevaka någon annan är väl ingen höjdare, roligare och mer utvecklande kan man väl ha det kring sig.

Du har ju rätt på det sätt att saknar man förmågan så kan man inte säga att man borde förstå. Vissa personer är socialt handikappade och kan inte rå för det.

Men de flesta lär sig med tiden vad det sociala umgänget kräver. Man mognar själv, man lär sig av andra och förstår vilka regler som gäller för det mesta. Även om det kan bli lite fel ibland.

SD var en person som hade ett stort umgänge. Han hade arbete, han hade familj och han hade vänner inom geocachingen. Han är ingen ungdom längre och har vistats bland människor dagligen. Han vet.

Dessutom tror jag inte att han är dum. Han kan lära sig. Jag tror att han vet vad som gäller. Han bryr sig inte om att andra kan bli sårade. Om det inte ingår i hans "lek".

Han vet att människor reagerar på hans makabra "skämt", hans balanserande på vad som är ok och vad som anses gränslöst.

Han gillar att balansera där, han söker spänningen. Han gillar inte det stilla grå. Han vill sätta sprätt på tillvaron, allt för att kunna sätta färg på sitt liv.

Riktigt ruggigt.

"Rus" som du säger, känns riktigt träffande.
Han tror att han är så smart, att han har överlistat alla.

Och att han t o m kan kosta på sig att vara lite fräck att han är så nära det som hände... att det ger honom en kick.

Han söker ständigt spänningen.

Föga anade han att Hiding och notknapparen så småningom skulle genomskåda honom.

Enligt mitt förmenande har inga signaler om att han skulle falla under autismspektrumet, framkommit.
Att han kan uppträda hänsynslöst och gränslöst säger inget om en autism med oförmåga att förstå koder, utan något om hans personlighetsdrag. Det bor en stor provokatör och trotsare i honom.
Som du menar är han omgiven av sociala kontakter dygnet runt, utan att visa tecken på uttröttbarhet. Han har, som det ser ut, lätt för att både inleda och behålla kontakter - är påtagligt utåtriktad med en hög och jämn energinivå.
Lömsk och medveten som han är, klarar han oftast balansgången med nöd och näppe.

SD påminner i vissa aspekter om Vatchareeyas och Nellas mördare. Den ena höll också på med en social sport trots sin funktionsvariaton. I övrigt hade de inga gränser och förståelse för sociala koder eller någon empati för människor.

Man kan inte räkna ut autismspektrum bara för att SD umgås i sociala kretsar i ett intresse. Det är mycket annat som stämmer in i en viss grupp inom autismspektrum, vilken går jag inte in på för det blir som att sätta diagnos. T.ex. ska han göra grimaser när han pratar och skämta i tid och otid vilket är ett utmärkande symptom.

Edit
Det skulle förklara varför det inte läckt info i tråden om hans bardom och ungdom. Om han fick hemundervisning eller gick på särskola är det inga förutom familjen som känner honom från den tiden.

Frågan är väl också hur pass social
”GC-sporten” kan anses vara.
Det verkar mest vara väldigt speciella
människor som håller på med det.
Och det verkar ta upp väldigt mycket av
deras tid så att de inte har mycket tid
över för att vara sociala med människor
som inte håller på med GC.
Lite som i en sekt.

SD hade väl dessutom uttryckt en önskan
om att få komma på LWs begravning så
något problem med att förstå vad som
anses som passande och inte verkar han ju
ha.

Om det skulle vara på det viset så bör han väl
ha en historik i BUP.

Hade han fått flygcert, eller påverkar inte det?

Hemundervisning tror jag var svårt att få på den tiden också. Också tveksam om särskola, däremot kan han nog uppfattats som stökig och inte kunnat sitta still och utan att störa andra och gått i såkallad OBS klass någon tid men då går de ju kvar på samma skola, men undervisas i mindre grupper och jag har för mig att det för en del också medförde att man minskade omfattningen att de bara hade kärnämnena. Tycker såväl SD och LW visar vissa tecken på lindrigare ADHD som hålls i hyfsad schack så de klarar arbetsliv och studier tack vare sitt intresse för träning och annan fysisk aktivitet. Såg ett program där man i USA i någon skola höll ett experiment med skolungdom som hade ADHD, tio minuter varje timma var eleverna tvungna att cykla igång datorerna. Likaså en skola i Skottland om jag inte minns fel fick alla eleverna gå ut och springa en half mile eller något sådant varje dag.