Citat:
Ursprungligen postat av
Pudelfrillan
Som jag ser det finns det 3 alternativ.
1. PAJ cyklade efter dom men tog "bakvägen" till Bruket via Kontorsvägen och kom fram till mordplatsen samtidigt som Eva.
2. PAJ tog bilen och var först på plats (Mark Safarik och Bo Åström's teori i Svenska Fall för FBI)
3. Eva släpptes aldrig av i korsningen. PAJ skjutsade själv Eva till grusparkeringen vid Långbackens början. (BÅ lämnade lägenheten strax efter Anneli)
Ok.
Men till skillnad mot exempelvis dubbelmordet i Linköping så har vi här att göra med en äldre, mer beslutsam GM. Jag höll på att säga mognare, men det är nog tveksamt.
Istället för en amatörmässig butterfly-kniv - som GM i Linköping dessutom tappar (med sitt eget blod på!) - så tar den här GM i Kramfors sin dubbeleggade bajonett, tar med båda händerna, driver kniven djupt in, framifrån, i bröstet, gång på gång. Istället för i Linköping, där knivhuggen bakifrån indikerar GM känsla av att blivit förrådd, kränkt, så har vi här en gärningsman som nästan lustfyllt driver kniven genom bröstkorgen, framifrån, på en ung, späd tjej. Han hittar vägen mellan bröstben och revben, driver bajonetten genom hela torson. Som för att verkligen förvissa sig om att hon ska dö. Att blodet sprutar och färgar det ljusa linnet rött, det bekommer honom inte. Att kvinnan rosslar, tar sina sista andetag samtidigt som kniven punkterar hennes lungor, det ger honom snarare en känsla av tillfredsställelse.
Vad är det för slags psykfall vi har att göra med här?
Gärningsmannen gör inget för att skyla eller täcka över. Till skillnad från dubbelmordet i Brattås där både Tor och Gerd täcks över, åtminstone ansiktet, som indikerar någon form av tidigare, känslomässig, relation. Om det är han eller någon annan som viker ihop kläderna?
Sex tror väl ingen på, längre. ”Slump”? Som i ”stod och väntade på en random brud att sticka kniven i klockan 12 på natten i en av de värsta ovädersnätterna på år och dag”.....? Njaä.
Uppdrag? 10 papp för att utföra det här bestialiska dådet? Planerat måste det absolut vara. Men kan nån verkligen vara så desperat?
Om jag hade varit Eva så hade jag velat bli hemskjutsad först, innan jag eventuellt rastade hunden (vem fan rastar hunden vid midnatt?!?! Om hunden hade varit nödig när de kom ut från lägenheten så hade de aldrig fått in hunden i bilen, in the first place). Att ”vilja bli avsläppt i korsningen” låter som en efterhandskonstruktion.
Känns som att B sitter på sanningen.